Sverige 1865 – 1920 Flashcards
1866s regeringsreform nackdelar och fördelar
1866 vad har vi? Vad har vi inte?
Gäller 1866
- Liberala reformer – ståndsamhället avskaffas
- Kungamakten förlorar initiativet succesivt
- Media – rikstäckande, politiska tidningar, debatt
Vad har vi inte
- Demokrati
- Partisystem
- Parlamentarism (riksdagsstyre)
- Jämlika sociala relationer (kön/klass)
- Industriekonomi/urbanisering (bondesamhälle) folk bor inte i städer i största grad
Hur ser riksdagen ut?
En elitstyrd riksdag
Första kammaren
- Vissa förlorar sin rösträtt, inkomstgränser tex
- Fler får rösta, olika många röster, dock inte lika många röster, räknas inte (inkomst/förmögenhet)
o Fler fick rösta dock fick ”folket” mindre makt (vilket alla visste)
- Få valbara att rösta på
- ”rotten borough”, likt brittiska, en person styr mycket
- Långa mandatperioder 9år
Andra kammaren
- Få har rösträtt 1/5 av männen, en röst per person (lite tvärtom från första kammaren)
- Kort mandatperiod 3år
Hur såg den politiska kulturen ut?
Sverige jämfört med resten av europa en låg andel får rösta av befolkningen och av männen, dessutom dåligt valdeltagande (förstår att de inte har makt)
Det elitstyrda Sverige - Politiskt kultur: en koservativ våt filt - Osofistikerad politiskt kultur o Inga partiorg o Inga valkampanjer o Lågt engagemang - Tåv intressegrupper o Stad: liberaler och ämbetsmän o Land: godsadel och storbönder Dessa bråkar om politiska beslut som skatt och försvar
Eliten särbehandlas i Sverige ge exempel
Henning Hamilton
Starkt cv! Gjort mycket tex universitetskansler, statsråd osv
Hamiltonaffären 1881 -> lurade kvinnor på pengar
Blir ingen stor fråga i Sverige
Kungen ser till att tidningar inte skriver om det
Henning drar sig tillbaka och får en stor pension av staten
Så det ofta såg ut, personer var ”duktiga” på mycket (eliten)
Eliten försvarades av staten
Tull frågan är het, beskriv debatten
Tullstriden 1887-1895 - Stor global vetemarknad – svårt att konkurrera på inhemska marknaden o Ska vi tillåta den billiga maten från usa? Ska man inte kunna försörja sig på jordar i sverige? Ska vi sätta stopp för detta? - Tullar o För och emot tullar - Stora riksorg o Blir första partierna och de börjar kampanja - Dubblerat valdeltagande o Tullmotståndarna vinner - Ångköks-olles skatteskuld o Tullmotståndare o Inte valbar för skuld 11 kronor och 58 öre o Tullarna vinner då
Vad är folkrörelserna?
Folkrörelserna
- En ny typ av föreningar
o Engagerar människor idémässig grund
- En vilja att förändra samhället och människan
o Möts och har möten vill förändra
- Politiskt bröts äldre korporationer upp
- Staden och industrin
o Hänger samman med urbaniseringen
o Från alla känner alla till inte känna någon
Ett exempel
Holmsund
Växer och blir en stor stad i sverige på kort tid
Alla samlas där
Demostrationer
Liknande miljöer där folkrörelserna blir som störst
Ofta samma personer i alla rörelserna
Beskriv väckelserörelserna
Väckelserörelserna
- Väckelser har funnits tidigare: men varit separata grupper med med stark koppling till kyrkan tex herrnhutare
- De som är nytt: sjävständiga samfund och kyrkor tex
Väckelserörelserna (frikyrkor)
Orsak
- Konventikelplakatet avskaffas 1858
- Rätt att gå med i annat samfund 1860
- Läskunnighet och ökat välstånd=fler kan läsa religiösa texter
o Förstår också texterna bättre
- Ökad tryckfrihet
- Lägre organisationsgrad i svenska kyrkan
1 av 20 svensk var medlemmar i väckelserörelserna
1800-tal alla läser bibeln! Innan detta gjorde ingen det. Tolkar bibeln själva
Mindre engagemang i kyrkan -> går med i väckelserörelserna istället
Beskriv nykterhetsrörelserna
- Stor spritkonsumtion, krogkultur och egenbränning?
o Rörelsen sa att det va ett problem, visste dock inte - Husbehovbsbränning förbjuds 1860, göteborgsystemet (monopol på bränning)
o Egenbränning försvinner - Vilka var dem? Liberaler: tidningar, partier, studentföreningar
- Internationellt inflytand: IOGT och blå bandet
- Ca 40% av befolkningen skrev under namninsamlingen 1909 att förbjuda spriten
- Folkrörelserna en plats för kvinnor politiskt
- 1922 röstar om det får inget förbjud får dock systembolaget
Beskriv idrottsrörelserna
- Stora riksorganisationer: IFK och riksidrottsförbundet
- OS i Stockholm 1912
- Amatörer: styrka, folkhälsa, självständighet
o Skillnad från idag
o Ska inte tjäna pengar
o Går hand i hand med den svenska nationalismen
o Inte drivas av egetintresse - Kvinnor ska engageras
o Starka kvinnor är bra för nationen (självständighet) fysisk styrka ger andling styrka, kan stå upp för sina rättigheter
Beskriv arbetarrörelserna
Arbetarrörelsen
- ”hvad hvilja socialdemokraterna?” August palm 1881
- Sveriges socialdemokratiska arbetarpartiet 1889
- Landsorg LO 1998
- Hjalmar Branting, den förste riksdagsledamotet 1896
- Allmän rösträtt 8 h arbetsdag viktiga frågor
- Storstrejk 1902 och 1909
o Betyder inte att man är en del av partiet
Arbetarpartiet i Sverige får jämfört med resten av europa:
Större del som röstar
Hög andel partimedlemmar
Fackmedlemskap och köpta arbetartidningar också högt
Framgång: tillslutet innan deras framkomst -> liberaler sammarbetar i sverige tillskillnad från resten av Europa. Industrialismen kom ungefär samtidigt och inte långt innan tex gb som får sitt engagemang för arbetarparti senare
Beskriv det nya massamhället
- Rikstäckande media med utbildade läsare
o En person kan nå ut till flera -> aldrig innan - Individer inte kollektiv
- Välstånd: synliga klasskillnader minskar
o Kunde titta på kläder
o Gratis kläder till fattiga - Urbanisering: 10% 1800 till 1930 50%
- Storstäder. 1800 stockholm 75k, gbg 13k. 1920: Stockholm 420k. gbg 200k
o “riktiga” städer
o Man känner inte alla - De konservativa hänger inte med….
o Lyckas inte bilda nya allianser och ideer som kan locka grupper, bygger på bondesamhället
Hur såg reformen om allmän rösträtt ut 1909
Allmän (inte lika) rösträtt (för män) 1907/1909
- En man – ett gevär – en röst
o Dör du för ditt land ska du få rösta
- Ökade inkomster = fler får rösta
o Eftersom inkomstgräns -> fler kommer rösta ändå
- Massornas politik
o Nya samhället med media, org och partier med folkrörelser
proportionellt valsystem eller enmansvalkretsar? vem stod för vad och vad blir resultatet?
- Arvid lindman – proportionellt valsystem
- Karl staaf – enmansvalkretsar (som usa ovh gb)
- Hjalmar brantning – enmansvalkretsar
Konservativa vann och allmän rösträtt är här
Arbetarna vill ha det men ett annat system
Staaff avgår för att de inte har majoritet i rösträtts utvidgning och kungen vägre göra omval -> tyder på parlamentarismens intåg
=->leder till Arvid lindman – proportionellt valsystem
Beskriv borggårdskrisen våren 1914
Parlamentarismen och borggårdskrisen våren 1914
- Nedskärningar i försvaret
- Bondetåget 30 000
- Gustav V talar för att få bättre försvar
o Chef för regering
- Liberala regeringen staaff avgår som protest
o Tycker kungen gör fel
- Vem regering? Parlament eller kungen
Vad för konsekvenser fick kriget på Sverige?
Kriget fortsätter
- Mat går till kriget
- Folk vill ha mat i städerna
- Hungerkris
- Folk svälter
- Upplopp och polisen rider ner demonstranter
- Revolution i andra länder tex ryssland och finland
- Får vi en svensk revolution? Konservativa rädda
