Demografiska processer

Question 1

Hur ser förändringen i dödlighet ut under 1800-1920?

Answer 1

Dödligheten
- Den höga dödligheten i det traditionella samhället
o Hög barnadödlighet ¼ barn dör
 Barn per kvinna 3–4 st alltså -> ett barn död per familj (1700)
 Vilket blir bättra in på 1800–1900
o Återkommande dödlighetkriser tex kolera eller som i gbg göteborgssjukan (pandemier)
 2–5% döda
 Kopplat till hunger/dålig skörd och krig
 Med 1800 dödligheten lägre
• Antagligen för att:
o Ökad hygien
o Mer mat
o Bättre vård - födelse och vanlig
o Sjukdomarna blev mindre ilskna (?)
o Renare vatten
o Mer statlig trygghet tex pension
- Höga födelsetal – befolkningen under starkt tryck att reproducera sig
o Måste sätta många barn i världen för arbete
o Överkompenserar för att man inte vet hur många som kommer överleva
- Auktoritär stat blir svagare mer forskning och upplysning
o Färre starka stater som tror de vet bäst typ
o Färre döda på rätt spår
- Medellivslängden blir bättre med 1800 och 1900
o En riktig snabb ökning (ca40-70) snabbare än 1950-nu (ca70-80)

Question 2

Vad menas med den demografiska revolutionen?

Answer 2

• En övergång från en ordning med höga allmänna födelse- och dödstal till låga allmänna födelse- och dödstal
  o Det föds då mer än vad det dör under en period
  o -> vilket skapar befolkningsökning (diff mellan döda och födda)
• Också kallat den demografiska transitionen (=övergången)

Question 3

Vilka orsaker fanns det för att dödligheten minskar?

Answer 3

• Ökade reserver – nyodlarsamhället – mer (och bättre) näring
• Staten ökar ansvar för landets försörjning
• Bättre kommunikationer – vägnät, kanaler, järnväg
• Mot slutet av 1800: bättre näring, ökad födelsekontroll, bättre kläder (från ylle till bomull), förbättrad sanitet i städerna och – kanske viktigast – renare vatten

Question 4

Familjer blir allt mindre, varför?

Answer 4

Från stora till små familjer
- Västeu giftemålsmönsteret
o Kvinnor gifter sig senare, många blir inte gifta
o Detta eftersom ekonomisk faktor var viktigt
o Försörja en familj
o Vänta ut ett arv eller försörjning i stan
o Resten av Europa -> yngre och större åldersskillnader
- Fallet i äktenskaplig fruktsamhet 1910–1930 – födslarna koncentreras till början av äktenskapet
o Går snabbt med minskningen av familjer
o Tätt mellan födsel och långt upp i åldern -> färre barn och lägre upp i åldrarna

Question 5

Hur såg emigrationen ut sent 1800?

Answer 5

• Arbetsvandring
  o Stora delar vandrar ut (1/5) mer i västsverige
  o Gbg och Malmö
• Urbanisering
  o Nära expansiva nätverk flyttar inte i samma grad Tex nära storstäder där det finns jobb (orsak)
   Dock ¼ från städerna
   Dock blev dem sen stadsbor i usa
  o Ökad flytt till städerna (fortfarande agrart)
   Jordbruket behöver inte arbetskraften längre
  o Glesbyggyt (mer män vid jordbruken)
• Utvandring
  o Personliga kontakter och utvandringskultur (orsak)
   Stor grej ”det har kommit ett brev från Amerika”
   Skickade även biljetter tillbaka till Sverige
   Tradition att utvandra tex Halland
  o Från familjeutvandring till ensamutvandring
   Tidigt är det hela familjer men i stora sammanhanget ensam
  o Alltmer ekonomisk motiverad (gäller mer de senare än de första)
   Förlovade landet
  o Sverige konservativt
   Tidiga kunde vandra tack vare detta (inte så vanligt)
  o Missväxtår
   Skörden slår fel -> topp av utvandring
  o Resan underlättas
   Göteborg -> hull -> Liverpool
   Restiden halveras
   1870 - 12 dagar
   Billigare priser från årslön till tre månadslöner
  o Konjunkturer spelar även roll
   Både Sverige och USA
  o 1880–1890 stor utvandring

Trots bättre liv i Sverige (är ett villkor) vill folk få det ännu bättre. Villkor med bra välstånd för att kunna flytta.
Såg inte positivt på det till en början -> senare såg man att landet kunde bli bättre av utvandring
- Tex folk som kommer tillbaka
- Kopplat mer till dragningskraften än bortstötningskraften
- Möjligheter och kunskap, resan osv