Svenska Läroplaner (Kapitel 1 & 9) Daniel Sundberg Flashcards
Vad är Läroplansteori?
Läroplansteori kan definieras av ett antal grundläggande frågor som ställs till läroplanen. Läroplansteori ger på det sättet perspektiv och begrepp för att förstå och förklara mål- och innehållsdimensioner i politiskt styrd utbildning och undervisning. Läroplanen kan med sitt uppdrag, sitt innehåll och sin inre organisering definieras som skolans samhällskontrakt.
Vilka sex delar ryms i Läroplanen?
- Läroplansmål - Det är formuleringar om syfte, värden, mål och betygskriterier.
- Läroplansinnehåll - Det anger utbildningens och skolans innehåll, kursplaner och ämnesplaner. Helt enkelt det som eleven ska möta i undervisningen.
- Läroplansramverk - Det är de nationella och lokala dokument som ger strukturer till läroplanens olika delar (t.ex. skolans mål, lokal organisering, bedömningskriterier, bedömningsvägledningar, riktlinjer, etc.)
- Läroplansresurser - det är system och strukturer som används för att strukturera undervisningen. (t.ex. timplan, ämnesplan, årskursscheman och läroböcker).
- Didaktisk kunskap - undervisningsstrategier och repertoarer som krävs för att omsätta läroplanen i klassrummet eller praktiken, det vill säga den läroplanskompetens som rektorer och lärare besitter för att omsätta läroplanen.
- Bedömning - det är lärarens summativa och formativa bedömning, som läraren följer upp undervisningen med. (t.ex. bedömningsstöd, betygskriterier).
Vad kan man säga att hur ska läraren tolka vad Läroplanen innebär i ens yrkesroll?
Läroplanen är både ett reglerande styrdokument, men också ett pedagogiskt verktyg som möjliggör att läraren ska kunna förstå men också tolka den.
Vad är skillnaden mellan didaktik och läroplansteori?
Didaktik: den avser kunskaper om undervisningen, särskilt dess inre kontext. Man arbetar i klassrummet och i möte med elever. Man använder sig mer av olika handlings teorier och har systematiska reflektioner kring sig arbete.
Läroplansteori: Även om den också handlar om undervisning, så tar den inte upp dess inre kontext som didaktiken gör. Den är mer intresserade av teoretiska perspektiv och förklaringar till varför skolan ser ut som den gör. Man är mer intresserad av hur de politiska besluten på verkar på ett internationellt/nationellt plan och i den enskilda skolan, och hur den tolkas.
Men de båda kan ses som ett komplement i varandra, då de båda förser oss med ett språk för att tala om undervisning på ett kvalificerat sätt och de står ej i motsättning till varandra.
På vilka tre synsätt kan man se att skolämnen är en förlängning av de akademiska principerna, och vilket ut av de är det som forskningen ser som det mest rimliga?
Det första och vanligaste synsättet är den raka och kontinuerliga linjen från akademiska discipliner till skolämnet. Det är helt enkelt att man överför kunskaperna från universitetet till skolan.
Det andra synsättet är att kopplingen mellan akademiska discipliner och skolans ämnen är bruten. Detta synsätt är att man ser att innehållet i universitetskurser och barn- och ungdomsskolornas undervisning är något helt artskilt och har olika syften, då de utgår från olika traditioner och synsätt på “ämnet.”
Det tredje synsättet är att man ser att det finns olikheter mellan de akademiska disciplinerna och skolämnen men att de också har en koppling. Det kallar man för en dialektiskt relation och det är det många forskare ser som det mest rimliga. Detta är för att de svarar mot samma verklighet (en så kallad objektiv, realistisk verklighetsuppfattning) och de har vuxit ur samma historia och traditioner.
Vad ingår i en Trevärldsteori?
Denna teori utgår från att alla ämnen kommer från en “objektiv verklighet” som inte förändras, utan är empiriskt given och som yttrar sig på tre sätt:
- En språklig, mellanmänsklig, deltagande och kulturell syn på världen: ämnen som svenska, kommunikation, andraspråk och samhällskunskap återspeglar denna “verklighet.”
- En objektiv och logisk syn på världen: matematik, naturvetenskap-ämnen och geografi återspeglar denna “verklighet.”
- En historisk och expressiv dimension där vi skapar oss själva genom subjektivering: ämnen så som historia, bild, religion, musik och bild återspeglar denna process.
Vilka är läroplanens tre dimensioner?
- Läroplanen som text - De faktiska styrdokumenten som åter finns hos skolmyndigheterna, Formuleringarna, Referenser till tidigare läroplaner, Bakomliggande forskning
- Läroplanen som program - Organiseringen av innehållet i läroplanen, (översätter idésystem till skolämnen, program, studiegångar), Tyngdpunkt på t.ex. kunskaper, förmågor eller värderingar
- Läroplanen som idésystem - ideologier, värderingar och ideal som präglar
vad en skola ska vara i ett givet samhälle i en given kultur.
Vad kan man säga att läroplansideologier representerar?
De representerar olika idésystem, kulturellt etablerade antaganden och föreställningar, som på olika sätt bildar underlag för läroplanskonstruktioner liksom olika pedagogiska synsätt. De har också lyst starkare än andra i olika tider och sammanhang.
Vad är kunskapssynen inom en vetenskapligt rationell läroplansideologi?
Syftet utifrån den vetenskapligt rationella teorin är att man ska utveckla intellektuell förmåga, säkerställa kunskapsutvecklingens kumulativtet (kunskapen måste byggas på kunskap som redan finns). Utifrån detta synsätt så ser man att ämnena i skolan är disciplinerad utifrån en vetenskaplig grund och traditioner. Det ska helt enkelt vara objektiv kunskap som man ska lära ut. Utmaningen utifrån denna teori är att det ständigt pågår olika “paradigmkrig”, då man frågar sig ständigt vad som räkans som det viktigaste att lära ut i ett visst ämne. Dessutom påverkas svaren på frågan inte bara av diskussionerna inom ett ämne, utan också av externa politiska och ekonomiska krafter.
Vad är kunskapssynen inom social effektivitet som läroplansideologi?
Inom social effektivitet så är syftet att man betonar vikten av att förbereda blivande medborgare med nödvändiga förmågor, kunskaper och kulturellt kapital för ekonomisk och samhällelig produktivitet och tillväxt. Skolan uppgift blir då att vara kompetensförsörjande. I det här synsättet så syftar man på att kunskap har en funktionell värde som är det mest centrala att lära ut. Effekten av denna ideologi blir att man fokuserar på nytta och att tänkandet med detta utbildningssyfte är att det är framförallt kopplat till arbetsmarknaden. Svårigheterna och utmaningen med denna ideologi är att det är svårt att veta vilka kompetenser som blir viktiga inför framtiden. En kompetens som anses viktig nu kanske inte har samma värde om 10-15 år.
Vad är kunskapssynen inom den humanistiska/lärande-centrerad läroplansteori?
Har en liberal humanistisk inriktning som drivs av frågan “vad som ska utgöra centralt skolinnehåll för individens lärande.” Detta synsätt handlar om att skolan bör fostra personlig utveckling, självförverkligande, innovation och kreativitet. Disciplinär kunskap är relevant så länge den bidrar till en utvecklingsprocess och självrealisering hos individen. I praktiken handlar det om att eleven ska möta ämnet i relation till sina egna erfarenheter och fokuset blir allt mer på själva individen. Utmaningarna med denna ideologi blir att det kanske blir allt för hög individualisering, på både gott och ont.
Vad är kunskapssynen inom social konstruktionism?
Inom social konstruktion så betonar man den socio-kulturella och socio-politiska kontexten snarare än individen i läroplansbesluten. Det handlar om att utbildning och skola är viktiga verktyg i en samhällelig reformering mot ökad jämställdhet och jämlikhet för individer, grupper och minoriteter. I enlighet med denna orientering, så innehåller läroplanen samhälleliga kontexter, frågor om tänkbara framtider med syftet att individen och medborgaren ska kunna utveckla sina egna ställningstaganden och framtidsvägar. Ämneskunskaperna blir då aktiviteter som bidrar till meningsfulla lärande-erfarenheter och självständighet och utbildningen sätts då i relation till gemensamma sociala ansvar och framtiden. Utmaningen men denna ideologi blir att skolans roll kanske blir allt för fostrande, och likt den humanistiska/lärande-centrerade ideologin så är det både på gott och ont.
Vad menas med första ordningens förändringar och andra ordningens förändringar utifrån läroplansförändringar?
Första ordningens förändringar: är de synliga och mest uppenbara förändringar. Denna nivå handlar om skolans organisation, som till exempel hur ämnesundervisning organiseras, ett nytt betygssystem införs eller hur skolschemat ändras som följd av en ny läroplan. Den är oftast politiskt styrd av mål och innehåll, t.ex.
Andra ordningens förändringar: är svårare att omedelbart se eller sätta finger på. Här krävs teoretiska begrepp och analyser. Det handlar om hur skolan som institution förändras, de så kallade bakgrundsidéerna som skapssyn, värdebaser, undervisningspraxis eller bedömingskulturer i skolan.
Om man ska jämföra de så handlar första ordningens förändringar om planerade förändringar medan den andra ordningens om framväxande förändring där meningsmönster och innebörder successivt förändras, det vill säga hur vi förstår något på ett delvis nytt sätt och ändrar vårt handlande efter nya referenspunkter.
Vilka är de två läroplanstraditioner och vad innebär dem?
- Nordkontentinal/tyska läroplanstradition - Den är filosofiskt orienterad, teoretiserande och har byggt på begreppsliga modeller med integrerande fokus på skolans samhälleliga uppdrag och skolans innehåll. Mer inriktad på andra ordningens förändringar.
- Anglosaxiska läroplanstradition - Den är i högre utsträckning praktisk och empirisk och även inriktad mot den första ordningens förändringar. Den är mer utfall- och produktkontrollerad. Denna inriktning är mer fokuserad på första ordningens förändringar.
I Sverige har vi haft en mix av båda traditioner, dock med en mer riktning mot den Nordkontentinal/tyska läroplanstraditionen.
Vad ingår i den professionella uppdraget för alla verksamma i någon av skolformerna, utifrån det politiska uppdraget?
För det första: att vara informerad om lager och regleringar som styr verksamheten.
För det andra: att också tillämpa och verkställa dessa direktiv som tjänstemän i ett politiskt styrt myndighetsuppdrag.
För det tredje: när det gäller läroplanen, att bedriva ett professionellt läroplansarbete i verksamheten och kunna analysera och ta ställning till olika principer, värden och kunskapssyner som styr verksamheten när läroplanen ska omsättas i praktiken, det vill säga att läsa och tolka läroplanen, för att sedan tillämpa den.
