Betyg i teori och praktik - Nordgren, Odenstad & Samuelsson (red.) Flashcards
Vad menas med att lärarens ämnesdidaktiska kompetens är central för att främja elevernas lärande?
Forskning visar att det är viktigt att läraren har en god ämnesdidaktisk kompetens för att kunna främja elevernas lärande, samt vad läraren fokuserar på när de bedömer ämneskunskap. Eleverna tenderar att anpassa sig till de krav som läraren ställer utifrån den bedömning man gör.
Vad menas med att “bedömning och betyg förutsätter metodologiska kunskaper?”
De metodologiska aspekterna omfattar generella kunskaper i form av regler, färdigheter, att föra lärande samtal och konstruera prov. Det gäller även att man har ett ämnes- och områdesspecifikt kunnande, vilket betyder att läraren bör ha egna kunskaper i det ämne eller område de lär ut i.
Vad menas det med att “bedömning och betyg har en ideologisk dimension?”
Skolan är en del av ett samhälle och påverkas av dess politiska, sociala, kulturella och ekonomiska strukturer. Det finns ingen “objektiv” eller “neutral” betygslära som ej är kopplad till en ideologi. Man kan säga att det alltid finns ett system som används och som läraren måste kunna. Men det betyder också att läraren behövs i debatten om när, hur och varför betyg ska eller inte ska användas i sin bedömning.
Vad menas med att “bedömning och betyg är också en fråga om makt och moral?”
Det finns alltid en maktrelation mellan dem som skapar reglerna och dem som tillämpar dem, liksom att det finns en maktrelation mellan dem som tillämpar reglerna och dem som utsätts för dem. Reglerna kring bedömning kan vara centraliserade och styrande. Staten styr skolan genom lagar och läroplaner, men samtidigt är det läraren som sätter betygen. Och eftersom vi i Sverige har ett betygsystem som också används som urval för högre utbildning, så påverkar betygen och bedömningarna elevernas framtidsutsikter och självkänsla, så därför är bedömning och betyg också en fråga om makt och moral, då det påverkar eleverna i det stora hela.
Vad innebär Urvalsfunktionen?
Betyg används som underlag för att avgöra vilka som för förtur till högre utbildning eller som urvalsunderlag vid tjänstetillsättningar. Man kan säga att detta är grundfunktionen till varför man sätter betyg eller bedömer elever.
Vad innebär Informationsfunktionen?
Innebär att betyget har en informativ funktion och därefter informerar eleven, föräldrarna och skolan om hur det går för eleven. Det resulterar i en återkoppling där man också kan förändra en elevs ambitionsnivåer eller arbetsformer, då betyget/bedömningen är ett utlåtande om vilka kunskapsmål eleven nått.
Vad innebär Kontrollfunktionen?
Funktionen gällande kontroll och betyg är att informationsfunktionen av betygen leder sedan till att kontrollera skolor och för att göra nationella och internationella jämförelser. Det handlar om att den kontrollerande funktionen av betygen är likvärdig och att det då även kan motverka att det blir lättare övertid att få ett högre betyg. Det kan också användas för att uppmärksamma sociala snedvridningar eller att kontrollera hur väl skolor uppfyller sina mål.
Vad innebär Motivationsfunktionen?
Betygen kan fungera som en morot för eleverna att anstränga sig i sitt skolarbete eller som en varning att arbetsinsatsen inte räcker till. Det man bör ha i åtanke som lärare är att negativ återkoppling kan påverka självkänslan negativt och verka förlamande för studiemotivationen. Så, i detta fall, kan det vara bra att använda sig av informationsfunktionen och hjälpa/stödja eleven att nå målen utifrån deras motivation.
Vad innebär Disciplineringsfunktionen?
Konsekvensen av betygens urval- och kontrollfunktion är att det skapar en maktrelation där betyget är som ett kvitto på en genomförd utbildning. Det är ett uttryck för hur betygsättaren värderar elevens presentationer. Det betyder därefter att det finns tydliga incitament för eleverna att anpassa sig till skolans och lärarens vilja.
Vilka behov fyller vikten och rollen för bedömningens och betygens roll i skolan i samhället?
Enligt Nordgren och Odenstad, så finns det 3 behov. Första behovet är samhällets ekonomiska behov. Historiskt sätt så växte skolorna fram i Sverige för att det behövdes människor som kunde lära och skriva. Men också att man historiskt måste förmedla sina kunskaper och erfarenheter till den nya generationen, så de kan påverka samhället ekonomiskt. Betygen var då, som nu, ett sätt att bestämma ett urval. Man har använt betyg och bedömningar för att välja ut vilka som ska gå en utbildning och betygen kan då betraktas som ett kvitto för uppnådda kunskaper.
Andra behovet kan man säga är för samhällets politiska behov. Man kan säga att detta är det ideologiska biten och främst makt. Ett betygsystem, från ett maktperspektiv, har haft en indirekt uppgift, ett form av redskap för att kontrollera och styra skolorna, men också att betygen kan disciplinera eleverna. För att examinera måste man vara godkänd genom att uppnått vissa krav och kriterier. Det är ett politiskt beslut som också förändras genom tiden och utifrån olika politiska beslut.
Tredje, och sista behovet är den enskildes egna behov. Genom tiden har samhället blivit mer informationsinriktad och där vi betraktar utbildning som något den enskilde individen måste göra för sitt eget bästa. Skolan har därefter blivit ett redskap för att man aktivt ska kunna medverka i ett samhälle. Det är utifrån detta perspektiv som man kan se att betygen kan ha en stressande och negativ effekt. För ifall man inte får ett godkänt betyg, så kan det vara ett hinder för att kunna motverka aktivt i ett samhälle.
Man kan säga att utifrån dessa perspektiv, så kan man se att utbildningssystem är byggt på kompromisser. Skolans uppgifter sker utifrån ekonomiska, politiska och individens behov. Det är därför viktigt att se att ett betygsystem fungerar tillsammans med de uppgifter som skolan arbetar mot.
Vilka syften finns det att göra bedömningar utifrån?
- Diagnostiskt syfte för att bedöma elevens aktuella kunskapsnivå.
- Formativt syfte för att ge ett stöd i lärandet.
- Summativt syfte för att sätta ett slutligt betyg.
- Evaluerande syfte för att bedöma hur väl lärarna eller skolan lyckas.
Vad anger ett diagnostiskt syfte?
Det anger hur det nuvarande resultatet skiljer sig från det förväntande resultatet. Kan användas för att identifiera specifika problem som en elev kan ha.
Vad är ett formativt syfte?
En bedömning som hjälper elever att lära. Används tillsammans med åtgärder som är framgångsrika i att överbrygga skillnader mellan faktisk resultat och förväntat resultat.
Vad är ett summativt syfte?
Det är en bedömning som används för att intyga en avklarad utbildning, summera prestationer på en kurs eller ge ett prognosvärde för framtida studier.
Vad är ett evaluerande syfte?
Informationen från bedömningar används för att bedöma lärare och skolors prestationer.
