Skola som politisk organisation (Kapitel 1 och Kapitel 2) Flashcards
Flashcards för första kapitelet ur Skola som politisk organisation (Maria Jarl & Jon Pierre (red.)). De två kapitel det rör sig om är: "Decentralisering, styrning och värdekonflikter i skolan" och "Förändringar i skolans organisation och styrning."
Vad innebär Institutionell teori/analys?
Den lär oss om formell och informell organisation, och på vilket sätt man väljer att organisera en verksamhet och hur den påverkar verksamhetens innehåll.
Vad är Juridisk styrning?
Den Juridiska styrningen sker med hjälp av lagar, förordningar eller andra rättsligt bindande regler som stiftas av de politiska organen. Den Juridiska styrningen kan, i många fall, ge möjlighet till rättslig prövning ifall en skola eller lärare bryter mot de bestämmelser som finns i de juridiska styrdokumenten.
Några konkreta exempel på juridisk styrning är de olika styrdokumenten, så som skollagen, skolförordningen, läroplanen, timplaner, kurs- och ämnesplanerna och Skolverkets föreskrifter.
Om man ska titta på hur juridiskt styrning har sett historiskt ut, så var den under den centraliserade skolan mer detaljstyrd. Läroplanen var mycket mer beskrivande i hur lärarna skulle lägga upp undervisningen och med betygsättning och planering, om man jämför hur det är nu med den decentraliserade skolan där läroplanen är mer öppen för olika tolkningar gällande hur man ska undervisa och lära ut lärande och man numera utformar läroplanen efter olika mål som eleverna ska uppnå. Men även om skolan är decentraliserad, så har skapandet av Skolinspektionen gjort att man granskar och inspekterar skolorna, så man kan upptäcka missförhållanden och/eller brister.
Det är också enbart på den statliga politiska nivån som kan stifta lagar eller andra rättsligt bindande regler. Dock är det Skolverket som bestämmer innehållet i kursplanerna för gymnasieskolan och Skolverkets föreskrifter, medan regeringen beslutar om innehållet i de övriga styrdokumenten.
En annan skillnad när det kommer till när skolan var centraliserad var att det var då staten och dess myndigheter för skolan som ansvarade för att kommuner, skolor, rektorer och lärare följde reglerna. I den decentraliserade skolan så är det kommunen som står för det ansvaret, då de ofta är huvudmän för de kommunala skolorna medans för friskolorna så är det huvudmännen för de skolorna. Denna form av styrning gör att kommunerna är mycket varierade i hur deras skolor är styrda, då kommunerna kan fokusera och organisera deras skolor utifrån behoven och/eller problem som uppstår lokalt i kommunen.
Men även om kommunerna har det största ansvaret för hur skolorna är organsierade i deras kommun, så måste de förhålla sig till de statliga styrdokumenten som har bestämts av regereingen och Skolverket.
Vilka statliga styrdokument styr skolan juridiskt?
Det är skollagen, skolförordningen, läroplanerna, kursplanerna, programmålen samt Skolverkets föreskrifter inom olika områden och andra lagstiftningar (så som diskrimineringslagen, jämställdhetslagen eller kommunallagen t.ex.)
Vem fattar besluten om t.ex. skollagen eller läroplanen?
Regeringen beslutar om innehållet i t.ex. skollagen eller läroplanen. Skolverket fattar enbart beslut om innehållet i kursplanerna för gymnasieskolan och Skolverkets föreskrifter.
Vad innebär Ideologisk styrning och styrning genom utvärdering och kontroll?
Ideologisk styrning är mer indirekt och kan ske på olika sätt. Beroende på ifall den är detaljreglerad eller mer mål- och resultatstyrt så kan man säga att överlag är ideologisk styrning styrningen av innehållet i verksamheten, så som utbildning, förankring och olika typer av informationsverksamhet. Detta kan exempelvis vara olika dokument för kommunens mål om skolverksamheten, föreskrifter eller råd från Skolverket eller staten samt utbildning och kompetensutveckling som sker på skolan. Den ideologiska styrningen är inte juridiskt bindande, men kan påverkas juridiskt beroende på samhällsdebatten eller ifall en annan kommun/skola har gått igenom en granskning och man då kanske måste tänka om i olika frågor eller förhållningssätt. Råden kan då påverkas ut av det som talas om från juridiskt håll.
Numera, i och med Läroplanen från 2011 så har skolans styrning blivit allt mer styrd av utvärdering och kontroll. Denna bit tenderade att vara inkluderad i den ideologiska styrningen, men numera kan man ha den som en egen kategori även om de går in i varandra/har en relation. Inom utvärderingen så är det främst att tyngdpunkten är att skolan ska utvärderas och kontrolleras, och detta görs med nationella prov, nationella jämförelser, att Skolinspektionen finns och att man numera har olika Internationella kunskapsmätningar som jämför länders skolor internationell med varandra.
Vad handlar Ekonomisk styrning om?
Ekonomisk styrning handlar om styrning genom att tillföra eller skära ner ekonomiska resurser. Exempelvis är riktade bidrag som staten vill satsa på eller när staten drar in bidrag ifall de vill försvåra ett icke önskvärt handlande. Det handlar helt enkelt om statsbidrag eller budgeten från kommunen eller skolan.
Vilket år reglerade skollagen så även friskolorna är skyldiga att följa läroplanen och kursplanen?
2010
Vilka godkänner så man får tillstånd att driva en friskola och får tillgång till kommunala medel?
Skolinspektionen
Vad innebar Den centralstyrda skolan, kortfattat och generellt?
Den innebar att den juridisk var detaljstyrd och tydligt inriktad på hur skolan skulle bedriva sin verksamhet och det var staten och dess tillsynsmyndighet som ansvarade för att kommuner, skolor, rektorer och lärare följde regelverken. Kommunernas roll var begränsade och var bundna av de lagar och regler som återfanns i skolans styrdokument. De viktigaste statliga styrdokumenten var: skollagen, läroplaner, kursplaner och timplaner samt grundskole- och gymnasieförordningarna. T.ex. läroplanen var till sitt innehåll detaljerade och innehåll förutom en måldel avsnitt för hur relationen mellan hem och skola skulle organiseras, även hur samverkan skulle organiseras i skolan, studie- och yrkesorienteringens inriktning, hur undervisningen borde läggas upp, elevvårdens inriktning, betygsättning och planering.
Ekonomiskt var det staten som bestämde tilldelningen av de ekonomiska medlen och den var också detaljreglerad. Statens roll i den ekonomiska styrningen av skolan var att säkra att landets alla skolor och elever hade jämlika ekonomiska förutsättningar. Kommunens inflytande över de ekonomiska medlen var liten. Man hade t.ex. en Basresurs, som tilldelades utifrån antalet lärarveckotimmar för att bilda klasser och grupper enligt fastställda delningstal. Antalet klasser avgjorde hur många lärare som behövdes på en skola. Delningstalen följdes noga och var till för att garantera en minsta lärartäthet. Sen fanns Lärarplansresursen, som var till för att dela klasser i vissa ämnen, exempelvis för att skilda undervisningsgrupper i olika ämnen. Sen fanns Specialundervisningsresursen, som var en extra resurs för att täcka behovet av specialundervisning för vissa elever. Man kan säga så att det statliga bidraget fördelades efter behov och inte av antalet elever.
Ideologiskt var styrningen mer styrd av staten. Läroplanen var mer detaljstyrd och tonvikten låg på vad exakt man skulle undervisa och hur man skulle gå tillväga. T.ex. läroplanerna ifrån 1969 och 1980 börjar båda med ett avsnitt som heter just “mål och riktlinjer” och även delar av en mer rådgivande karaktär. Man styrde också innehållet i lärar- och rektorsutbildningarna, men det fanns inget tydlig gemensam bas för hela lärarkåren på utbildningarna, då olika lärarkategorier hade separata utbildningar. Det som blev då gemensamt för varje utbildning var genom läroplanens detaljerade beskrivningar, vilket hade tydliga ramar för hur man undervisade och hur man skulle gå tillväga. Även vilka läromedel var styrd av staten (genom Skolöverstyrelsen och Statens läromedelsnämnd och genom kontroller och förhandsgranskning). Det handlade om att kontrollera vilka läroböcker som skulle användas i undervisningen, genom att se till vilka läromedel som var lämpliga och fanns tillgängliga genom de kommunala läromedelscentralerna.
Man kan säga att den ideologiska styrningen under den centralstyrda skolan var av en detaljerad karaktär, genom läromedelskontroll och rådgivande material som riktade sig direkt till lärarna. Den var nära knuten till den juridiska styrningen. Rektorer och lärare betraktades inte primärt som professionella, utan som tjänstemän som hade i uppgift att följa det detaljerade regelverk som fanns. Som tidigare sagt, Kommunens ideologisk styrning var mycket begränsad, då den inte ansvarade för innehållet skolans verksamhet som den då gör idag.
Vad innebär Den mål- och resultatstyrda skolan, kortfattat och generellt?
Den innebär att staten skulle inte detaljstyra, utan att den nationella nivån skulle fatta beslut om övergripande mål för verksamheten som dels ska följas upp och utvärdera verksamhetens resultat. Man kan säga att man går från en detaljstyrd och tydligt inriktad skola, till en som är mer mål- och resultatinriktad skola. Ansvaret övergick mer till att det är kommunerna som styr verksamheten i större utsträckning och det är i efterhand som man på nationell nivå kontrollerar kvalitet och uppnående av nationellt satta mål. Hur kommunerna tolkar styrdokumenten ger de större frihet på hur de vill organisera skolorna och vad exakt det är skolorna ska arbeta med. Men, kommunerna måste bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i relation till målen för skolverksamheten, även om staten reglerar arbetes former.
Juridiskt är styrningen likt, då vi fortfarande har centrala styrdokument som styr skolan (så som skollagen, skolförordningen, läroplanerna/kursplaner/timplaner), även om den har ändrats i karaktär. Statliga tillsyn av kommuner och skolor, som i syfte granskar kommuner och skolor, utgör en del av den juridiska styrningen, speciellt efter inrättandet av Skolinspektionen år 2008. Som vid den centralstyrda skolan, så är det staten som sköter den juridiska styrningen. Kommunens ansvar ligger i att via sin egen styrning, ser till att lagar och rättsregler som återfinns i de statliga styrdokumenten följs och implementeras på lokal nivå. Dock utformas dessa utifrån måldokument. Vid 90-talets stora skolreform så kortades Läroplanen ned betydligt från tidigare läroplaner. Karaktären ut av dessa styrdokument (Läroplanen i synnerlighet) är att lärarna och rektorer har större tolknings frihet kring hur man ska tolka läroplanen. Trots det, de senaste åren har läroplanen revideras och fokus har börjat läggas på att målen ska vara mer utvärdningsbara. Målformuleringen har också skärpts, just för att göra själva målen mindre tolkingsbara. Detta är för att i efterhand göra det lättare att kontrollera ifall målen har uppnåtts.
Inskaffandet av Skolinspektionen har betonat också granskningen av skolor genom olika former av tillsyn och kvalitets granskning. Man kan säga att den juridiska styrningen styrs av staten, men att på visa områden så har kommunerna/huvudmännen och rektorer och lärare en större tolkningsfrihet när det gäller att tolka läroplanen t.ex.
Den Ekonomiska styrningen ändras, då ett nytt statsbidrag började gälla 1991. Det ekonomiska ansvaret läggs på kommunerna, då de har fullt ansvar att finansiera all skolverksamhet i kommunen, såväl de skolor som kommunen är själv huvudman för, samt de fristående skolorna som finns i kommunen. Staten ställer enbart upp minimikrav gällande kommuners finansiella övervägande, och det är att alla barn och unga som bor i kommunen ska garanteras en plats i skolan, antingen i kommunens egna skolor eller fristående skolor. Decentraliseringen möjliggjorde att kommunerna fick större frihet att lägga sin budget utifrån de förutsättningar de har inom kommunen.
Ändringen av den ideologiska styrningen är att den mer är mål- och resultatstyrd. Man utvärderar genom uppföljningar, granskningar, tillsyn och inspektioner. Utvärderingar ingår den självgranskning som enskilda skolor och kommuner ska ägna sig åt, men det innebär också mer formella uppföljningar som t.ex. Skolinspektionen ska göra, där utvärderingen är av den grad av hur kommunerna når den mål som anges i styrdokumenten, samt hur man arbetar med kvalitetsutveckling. Den statliga kontrollen över läromedlen upphörde helt i och med skolpolitiska reformerna i början av 1990-talet. Fokuset har blivit mer vad eleverna lär sig i efterhand, bland annat genom nationella prov. Rent generellt så utgör en mål- och resultatstyrd skola större frihet för lärarna och verksamheten att tolka lagar och förordningar och hur man ska utföra sin undervisning.
Enligt boken “Skolan som politisk organisation”, vad kan konsekvenserna för olika politiska förändringar vara för skolan?
Det finns inget definitivt svar, men enligt boken så är de tre olika styrningarna (juridiskt, ekonomiskt och ideologiskt) nära sammanknutna, vilket gör det svårt att betrakta dem fristående från varandra. Det man kan säga är att man gått från en mer juridiskt styrning av skolan, till en mer ideologisk styrning i större drag. Man kan se att den reform som skedde på 1990-talet har varit mer genomgripande, då kommunerna har fått ett större ansvar för skolorna när det gäller ekonomin och den ideologiska styrningen.
Då skolan är också mer målinriktad än tidigare, så argumenterar visa för att det ger större möjligheter för kommunerna att besluta om sina inriktningar på verksamheterna, men att det även finns en viss centralstyrd del som utgör skolans styrdokument och de statliga myndigheterna som tillsyns- och kvalitetssäkrar arbetet. T.ex. har man sett i statliga utredningar att det finns stora skillnader på hur kommunerna agerar som huvudmän och att det innebär att kommunerna gör olika tolkningar kring verksamheten och därefter skiljer sig det stort hur målen och resultatet ser ut från kommun till kommun.
Slutsatsen blir då att lärarnas arbete ser mycket annorlunda ut från hur ens kommun tolkar styrdokumenten från staten.
Hur arbetar Skolinspektionen?
De arbetar utifrån två inspektionsformer.
Tillsyn
- den är planerad (skolorna/huvudmännen får veta när det sker)
- den är riktad (t.ex. mot “högrisk skolor” där man kanske har dåliga resultat eller är i ett utsatt område)
* den sker då på systemnivå. Då är det fler skolor i t.ex. samma område som blir inspekterade samtidigt.
* för enskilda individer - sker oftast ifall man fått en enskild anmälan från t.ex. föräldrar och gäller ofta kränkningar eller diskriminering.
Andra formen är Kvalitetsgranskning.
* Kan vara för skolor som kanske inte blivit granskade på ett tag eller har generellt bra resultat.
* Den är regelbunden. Sker någon/några varje år.
* Den är oftast tematiskt. Det betyder att granskningen handlar ofta om ett visst område som Skolinspektionen vill granska. T.ex. hållbar utveckling, miljö och klimat arbete etc.
* Kvalitetsgranskning är oftast också slumpmässigt. Vilket betyder att skolorna/kommunerna väljs slumpmässigt.
Vad är Juridifering och vad betyder det för hur skolan styrs?
Det betyder att allt fler fall inom skolan prövas i domstol. Detta sker då barn har större rätt i samhället, föräldrar vågar anmäla t.ex. Skolinspektionen (som introduceras från 2008) och att samhället överlag har en större benägenhet att gå till domstol för att pröva ett fall. Detta sker i större utsträckning i områden där föräldrar har högre utbildning eller ekonomi än i områden med lägre utbildning/ekonomi eller att utsattheten är större.
Vad är en huvudman och inom skolans värld, vem kan anses som en huvudman?
- Huvudman är en juridisk term och avser den organisation som har ytterst ansvar för en viss verksamhet.
- Inom skolans värld så är det kommunen som har ansvar för t.ex. grundskolan men det kan också vara enskild (t.ex. bolag, stiftelse eller förening) som har huvudmannaskapet ifall det är en friskola.
Vad är några konkreta exempel som ingår i den ekonomiska styrningen i dagens skola?
- Kommunalskatt - En del av inkomstskatt som går tillbaka till kommunen.
- Kommunalekonomisk utjämning - Sedan 2005 tilldelas inte längre resurser till kommuner via ett generellt statsbidrag, utan det omfördelas i ett finansiellt system som kallas kommunalekonomisk utjämning. Syftet är att utjämna skillnader mellan kommuner som beror på olika skattekraft och befolkningsstrukturer, i syfte då att medborgare i olika delar av landet ska ha tillgång till likvärdig välfärd.
- Statsbidrag - Med statsbidrag vill regeringen styra, utveckla och stimulera viss verksamhet inom skolsektorn. De riktade statsbidrag som Skolverket fördelar är därför öronmärkta för vissa specifika ändamål. (Från skolverket).
- Finansieringsprincipen - Principen innebär att kommuner och regioner inte ska behöva höja skatten eller prioritera om sin verksamhet för att finansiera nya statliga uppgifter. (från SKR.se).
- Skolpeng - Ordet ”skolpeng” finns inte i skollagen, men är det begrepp som oftast används för att beteckna att det för varje elev följer med en viss ersättning från kommunen till den skola som eleven går på (från SKR.se). Grundschablonen är grunden i skolans inkomster, och lika för alla elever i en viss årskurs oavsett vilken skola de går i. En skola tilldelas en bestämd summa pengar (schablon) för varje elev som är inskriven i verksamheten. Hur stor schablonen är beror på vilken årskurs eleven går i. Varje skola får också ett socioekonomiskt stöd, som syftar till att jämna ut skillnader mellan skolorna som antas bero på skillnader i elevers socioekonomiska förutsättningar, exempelvis vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund. Nivån på grundschablonen beslutas av kommunfullmäktige i stadens årliga budget. Det socioekonomiska stöder för varje skola beräknas utifrån ett särskilt index som tas fram av Statistiska Centralbyrån, SCB.
Grundschablonen och det socioekonomiska stödet kallas tillsammans för grundbelopp. Med grundbeloppet ska en skola erbjuda alla elever följande:
Ledning och stimulans – till exempel tydligare instruktioner och situationsanpassat ledarskap.
Extra anpassningar – exempelvis anpassade läromedel och särskilt schema.
Särskilt stöd – åtgärder som normalt inte går att genomföra inom ramen för ordinarie undervisning, till exempel anpassad studiegång eller undervisning i en särskild grupp. (från Stockholm Stad)
* Vite - Vite är något som huvudmännen kan behöva betala tillbaka efter att Skolinspektionen har granskat skolorna i t.ex. en kommun och ser brister. Vite blir då en straffavgift som huvudmännen måste betala.
*Lokal budget - Är den lokala budgeten för den enskilde skolan. Är då t.ex. rektorn som lägger upp den budgeten.
