Strukturperspektivet Flashcards

1
Q

TAYLORISMEN (6 st)

A
  • Golvet
  • läran om org, fokus på specialisering och centralisering
  • enkel och rationell syn på org och människor.
  • mäta effektivitet och kunna bestämma vad som är bäst.
  • arbetsuppg. delas ut på ett funktionellt sätt. –> det ska gå snabbt(korta moment), gör man det ej bra får en annan ta över
  • de som är bäst ska arbeta. kritisk människosyn.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

HENRIK FAYOL

A

Ledningsperspektivet.
- Administrativa skolan, klassiska organisationsschemat.
Ledningsprinciper.
14 principer för hur en effektiv ledning skulle ske.
Kontrollspannet - mest effektiva kontrollspannet är 12 personer = en ledare kan ta hand om max 12 personer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

MAX WEBER

A

Byråkratin.
- mest effektiva organisationsformen, den formellt rationella byråkratin.
Arbetsdelning. hur fördelar man arbetet, hur samordnar man, Weber pratar om regler.
Rekrytering efter formella kvalifikationer. - inte via relationer osv - man ska inte kunna välja de man vill anställa.
Hierarkisk organisation.
Arbete som heltidssyssla med lön nog att leva på.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Strukturperspektivet

A

Samordning sker bäst genom vertikal hierarkisk kontroll och formaliserade processer/strukturer.
Relativt oproblematiskt problemlösande angreppssätt.
Effektiva processer/rätt struktur –> framgångsrik organisation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Effektivitet (4 st)

A

Inre effektivitet
Yttre effektivitet
Systemeffektivitet
Flödeseffektivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Inre effektivitet

A

Måttet på hur mycket resurser som går åt för att åstadkomma något.
ex, hur mycket pengar eller tid för att tillverka en bil. mer inre effektivt ifall det tar 12h än 19h.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Yttre effektivitet

A

Hur mycket som går åt för att tillverka något som efterfrågas, men här lägger man till en efterfrågan (marknadsaspekt = inre effektivitet + efterfrågan).
→ bättre att tillverka något som efterfrågas än något som tar kortare tid men inte efterfrågas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Systemeffektivitet

A

Omfattar både inre och yttre effektivitet. Men man lägger till en tids- eller förändringsdimension.
Ett mått på hut snabbt och effektivt man kan ställa om en verksamhet om/när efterfrågan ändras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Flödeseffektivitet

A

Tidsfaktorn är betonad.
Den tid som kunden vill ha på sig för att genomföra sitt köp.
Från att kunden ser varan till att varan levereras.
Den omfattas alltså både inre och yttre effektivitet men man lägger till tidsfaktorn både i behovs-/marknadsdelen och leverans-/produktionsdelen av ekvationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Arbetsdelning (7 st)

A

För att organisera effektivt ska man enligt strukturperspektivet arbetsdela produktionen av varor och tjänster, i olika delaktiviteter.

Funktion
Produkt
Kund och marknad
Plats
Tid
Process
Projekt
Kunskap (?)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Effektivitet och lönsamhet

A
Effektivitet = Handlar om hur produktionen av varor och tjänster organiseras. 
Lönsamhet = Distribution av det mervärde som skapas. (distribution = utdelning)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Arbetsdelning –> Funktion

A

Huvudmotivet för uppdelning efter funktion är att det kräver olika kunskaper och färdigheter.
Den renodlade funktionsorganisationen har olika avdelningar för ex, inköp, produktion, produktutveckling osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Arbetsdelning –> Produkt

A

Organisationer vars erbjudande omfattar flera varor och tjänster som skiljer sig åt vad gäller produkt och produktteknologi skapar ofta organisatoriska enheter för de olika produkterna och produktgrupperna.

ex, ett företag som säljer persondatorer, stora kundanpassade IT-system
till företag och strategitjänster kan arbetsdela sin organisation utifrån
de olika erbjudandena.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Arbetsdelning –> Kund och marknad

A

En och samma produkt kan marknadsföras och distribueras på olika sätt till olika grupper. En professionell användare av ex datorer har ofta större behov av snabb service än en person som använder sin dator på fritiden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Arbetsdelning –> Plats

A

I områden med många högutbildade människor är det lämpligt med kunskapsintensiv verksamhet medan i de låglöneområdena är mer effektivt att bedriva verksamhet som är mer arbetsintensiv.

ex, två olika kontinenter efterfrågar olika typer av tvättmaskiner. I USA
föredrar man toppmatade som tvättar snabbt medan Europa vill ha en
tvättmaskin som är skonsamma mot våra kläder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Arbetsdelning –> Tid

A

ex, jordbruk, dygnets och årstidernas rytm spelar stor till för hur
jordbruksproduktionen arbetsdelas över tid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Arbetsdelning –> Process

A

baseras på logiska steg i en värdeskapande kedja eller process, inköp, produktutveckling, tillverkning, marknadsföring, distribution.

18
Q

Arbetsdelning –> Projekt

A

avgränsar resurser i tid och rum för ett specifikt mål.

19
Q

Samordning

A

Utifrån strukturperspektivet är det effektivt att specialisera verksamheten i så hög grad som möjligt, liksom samordna de specialiserade arbetsuppgifterna med formaliserade regler, processer och strukturer. Ifall inte möjligt att driva hierarkisk eller vertikal samordning, kan man komplettera/ersätta med horisontell.

20
Q

Vertikal samordning och kontroll

A

Högre hierarkiska nivåer definierar och kontrollerar vad lägre nivåer gör.
Direkt kontroll, direkt order från chef till anställda.

21
Q

Horisontell samordning och kontroll

A

Människor på samma hierarkiska nivå bestämmer vad de ska göra tillsammans utan att en högre uppsatt (chef) bestämmer.

22
Q

Matris

A

Ifall en verksamhet är stabil är det rationellt att bryta ner den i små specialiserade uppgifter.
Om en verksamhet är osäker ska man arbeta mer flexibelt i kvalificerade team → horisontell samordning.
Är man där man borde vara ger analysen en förklaring till varför det går bra. Om inte så indikerar det på problem som kan åtgärdas genom omorganisation av strukturer och processer.

23
Q

Mintzbergs 5 konfigurationer (organisationsformer)

A
Maskinbyråkrati
Professionsbyråkrati
Enkel struktur
Adhocrati
Divisionaliserad struktur
24
Q

Maskinbyråkrati (mintzberg)

A

Rationella byråkratin (Webers klassiska formulering)
Kärnan i det strukturella perspektivet, om det går att organisera i enlighet med denna konfiguration bör man.
Arbetsdelning har drivits långt och samordning sker vertikalt genom direktiv från ledningen i den hierarkiska toppen.
En stor organisation som massproducerar relativt enkla och standardiserade varor/tjänster på mogna stabila marknader.
Enkla processer lämpliga att organisera med maskinbyråkrati.

25
Professionsbyråkrati (mintzberg)
Mer decentraliserad organisationsform än maskinbyråkrati. Efterfrågan → omgivning är förutsägbar och stabil Inte lika lätt att arbetsdela och normalisera produktion av varor och tjänster som omfattar stor säkerhet och komplexitet. Komplex produktion bör kännetecknas av lägre grad av specialisering och vertikal samordning. Komplexa processer är lämpligt med professionsbyråkrati. Medarbetarna tillhör samma profession. Samma utbildning → mer horisontell samordning.
26
styrkor och svagheter - maskinbyråkrati
``` styrka Förutsägbarhet• Standardisering och snabbhet Klara ansvarsförhållanden svagheter Rigid/svår att ändra Liten spridning av ansvar Demotiverande Liten utnyttjan av anställdas kompetens ```
27
styrkor och svagheter - professionsbyråkrati
``` styrka Decentralisering av ansvar Snabbare problemlösning/hand-läggning svagheter Fara för olika behandling Interna konflikter Hindrar utnyttjande av verkligkompetens Liten insyn ```
28
Enkel struktur (mintzberg)
Miniatyrversion av maskinbyråkrati Tydlig vertikal samordning, endast en stark och dominant chef (grundaren/ägaren). Oftast små och unga företag som styrs av sin ägare.
29
styrkor och svagheter - enkel struktur
``` styrkor Flexibilitet Låga administrationskostnader svagheter Administrativa problem (oreda) ```
30
Adhocrati (mintzberg)
Motsatsen till maskinbyråkrati Saknar vertikal samordning. Omfattar varken teknostruktur, hierarkiska nivåer eller auktoritära chefer. = horisontell samordning. Få anställda --> Bäst för verksamhet med få människor (liten forskargrupp, mindre utvecklingsteam). Bör ramas in av någon styrande begränsning (kostnadsbudget, grova målformuleringar). innovationsfrämjande.
31
styrkor och svagheter - adhocrati
``` styrkor Flexibilitet Bra utnyttjande av anställdas kompetens God koordinering svagheter Lite företagsidentitet Oklara auktoritets-förhållanden ```
32
Divisionaliserad struktur (mintzberg)
Återfinns i stora organisationer omfattande olika verksamheter. ex, samsung → tillverkar diskmaskiner, surfplattor och drönare för militärt bruk. Konglomerat = en analys som omfattar stora koncerner med olika produkter och kundmarknader. bör även omfatta divisionaliserad struktur.
33
styrkor och svagheter - divisionaliserad struktur
``` styrkor Decentralisering av ansvar Bättre marknadsanpassning Synliggörande av produktområdenas bidrag till lönsamheten svagheter Fara för suboptimering Risk för konflikter mellan delarna Risk för kortsiktighet ```
34
Centralisering & decentralisering
Centralisering: ledningen styr och operativa kärnan har liten autonomi Decentralisering: beslut fattas ute i organisationen, “platta” organisationer.
35
Matrisorganisation
Arbetsdelning av funktion och projekt. Uppkom när problem uppkom när funktionellt indelade avdelningar skulle samarbeta. Mer komplex vad gäller samordning. Slutsats: det finns inget ”bästa sätt” att organisera - Beror på omvärlden och sammanhanget! - Finns därför inte heller någon ”bästa teori” om organisering!
36
Processers komplexitet - beroenden
Parallella beroenden Sekventiella beroenden Ömsesidiga beroenden
37
Parallella beroenden
Vad som görs i en enhet påverkar inte vad som sker i en annan. ex, kundsupport och fakturafrågor har inte med varandra att göra men båda behövs. Lösa beroenden.
38
Sekventiella beroenden
Vad som görs i en enhet kan inte fortgå utan att det görs något i en annan enhet- ex. löpande bandet. Output för den ene är input för den andra Hög grad av vertikal samordning krävs.
39
Ömsesidiga beroenden
En enhets aktivitet måste anpassa sig till en annans. Adhocrati. Horisontell samordning.
40
PESTEL (ledarskap)
Politik - stabil/föränderlig. Direkt eller indirekt påverkan. Ekonomi - makroekonomiska faktorer, tillväxt, räntor, växelkurser, inflation Sociala faktorer - Kulturella och sociala attityder, attityder till arbete, karriär och fritid, viljan att handla på nätet Teknologi - digitalisering, medicin, appar Ekologi (miljö) - allt mer uppmärksammat, extremväder, övergång till fossilfria bränslen, finns en osäkerhet Legala faktorer - kan ses som en del av den politiska omgivningen ex, bank och finansmarknaden, miljö
41
LEAN
Ständiga förbättringar - identifiera oflöde och skapa flöde (förbättra verksamheten hela tiden). Flödesaktivitet - förbättringsarbete. - korta ner tiden det tar för att tillfredsställa kundens efterfrågan. - arbetsmomenten handlar om att skapa eller addera kundvärde. - skapa känsligt istället för stabilt. Fyra typiska operativa tillstånd en org kan befinna sig i - Effektiva öar --> maskinbyråkrati, inre effektiv - billigt pris, kanske inte är det kunden vill ha ifall det inte är billigt pris den vill ha. - Ryanair. - Effektiv ocean --> enkla strukturen (lite adhocrati) bra på flödesaktivitet och att anpassa produktion till föränderlig omvärld. - Det perfekta tillståndet --> maximerar resurs- och flödeseffektiviteten. svårt i praktiken. - Öken --> villl undvika detta, inte effektivt.
42
Greiners modell
Kreativitet - tillväxtfas. inriktning på att utveckla och sälja vara/tjänst. Ledarskap - försäljning och anställda ökar --> ineffektivt och rörligt. Rekrytera ny starkt chef! Styrning - tillväxtfas. införs av funktionsindelad formell organisationsstruktur. processer formaliseras. Autonomi - lägre chefer och personal kan mer än toppen, kompetenta lämnar. Decentralisering - tillväxtfas. köpa upp fler företag. (divisionaliserad struktur). företaget kan växa. Kontroll - svårt att fatta beslut pga ledning drar sig åt olika håll pga divisionaliserad struktur. Koordinering - tillväxtfas. ökad samordning, grupper utifrån produkt och marknad. Byråkrati (red tape) - kris. Samarbete - tillväxtfas - förenkla formella system och processer --> införa horisontell samordning (team, konferens, möten), man blir mer lyhörd.