Maktperspektivet Flashcards
Maktens 3 dimensioner (Lukes)
Beslutsmakt
- A har makt över B i den utsträckning som A kan få B att göra någonting B inte hade gjort annars.
Makten över agendan
- Varför vissa frågor kommer upp på agendan och andra inte. Vilka är aktörerna som har makt över agendan.
Manipulation (makten över tanken)
- Verkar i det osynliga.
- En form av påverkan på hur andra tänker, uppfattar och definierar sig själva och sin omvärld.
Orsaker till konflikter och öppen maktkamp (Pfeffer)
Orsaker till konflikt
- Omgivning
Medarbetare blir påverkade av de olika miljöer de verkar
i. –> medarbetare får olika tankesätt, perspektiv och
målsättningar. (olika uppfattningar om orsak-verkan.)
- Arbetsdelning
Ju längre driven arbetsdelning(struktur) desto mer
konflikter.
Ömsesidiga beroenden.
- Knappa resurser
Övergång till öppen maktkamp
- Beslutets vikt.
Att det finns någon som är tillräckligt viktig för de
inblandade parterna för att de ska bry sig och ägna tid åt
att bråka om det.
- Maktens spridning
Att den är någorlunda spridd.
Om makten är mycket koncentrerad så kan ingen aktör
utmana den mäktiga.
Intressentanalys (matris)
Politiska landskapet,
Alla relevanta aktörer, deras intressen och deras maktbaser sammanfattas i en matris. Matrisen ligger i grund för utformning av effektiva maktstrategier. Man får även översiktlig bild av huruvida makten är koncentrerad eller spridd.
Politiska landskapet
- Lista aktörer och deras intressen: för eller emot ditt eget
Lista alla tänkbara aktörer som kan ha direkt eller
indirekt intresse i viss fråga. Sedan formulera vad för
intresse, agendor dessa har i fråga. Man kan även sätta
grad intresse (mycket emot, svagt emot). - Analysera intressenternas maktbaser
Ta reda på hur stor makt respektive aktör i aktuell fråga
har. Makt kan vara i olika former (positionsmakt, kontroll
över belöningar, information, expertis, tvingande makt,
allianser, nätverk, kontroll över agenda, kontroll över
symboler och personlig makt/karisma) - Gör en intressentmatris
En översiktlig bild av politiska landskapet kan alla
relevanta aktörer, deras intressen och deras maktbaser
sammanfattas i en matris. Matrisen ligger i grund för
utformning av effektiva maktstrategier. Man får även
översiktlig bild av huruvida makten är koncentrerad eller
spridd.
Maktstrategier (5 st)
- Kartlägga det politiska landskapet
Lista aktörer och deras intressen.
Analysera intressenternas maktbaser.
Gör en intressentmatris. - Utforma och anpassa agendan
Utforma konkret förslag, lösning som kan genomföras,
innebär att agendan till viss del ska vara konsekvens av
hur det politiska landskapet ser ut och hur det ska
hanteras. - Bygga nätverk och allianser
Öka maktbaser genom allianser/nätverk. Man måste
alltså inte anpassa handlingsalternativ till andras
intressen helt. Genom att studera det politiska
landskapet bör man identifiera de aktörer vars agenda
mest liknar ens egna och de som har så många
maktbaser som möjligt. - Köpslå och förhandla
Köpslående, förhandlingar och övertalning handlar om
mycket mer än att kompromissa vad gäller ett företags
eller affärs faktiska innehåll. - Kooptera och manipulera
Långsiktig förhandlingsstrategi. Kooptering innebär att
man istället för att kringgå, vinna över eller samarbeta
med motståndare, bjuder in dem till sig. På så sätt
påverkas dem gällande deras uppfattningar.
Förhandlingsmodeller (2 st)
Principstyrd förhandling “getting to yes”
Sex principer för övertalning
Principstyrd förhandling (4 st)
- Skilja på person och sakfråga
- Kombinera mjuk och hård förhandlingsstyrka.
- Mjuk avseende det personliga och hård i sakfrågor. Visa hänsyn, bekräfta. Skapa relation där man är partners i problemlösande, snarare än motståndare i en konflikt. - Fokusera på motpartens intressen
- Fokusera på intressen snarare än positioner.
- Om man först identifierar och samtalar kring den andra aktörens intressen är det större chans att den andra uppfattar det som att man inte är en motståndare. - Generera fler handlingsalternativ
- Gäller att undvika vinna-förlora-situation där man endast har två alternativ och det blir hårt att en vinner och en förlorar. Ta med fler alternativ. - Hänvisa till objektiva utvärderingskriterier
- Ifall man inte kan enas om ett handlingsalternativ bör man istället försöka enas om en gemensam utvärderingsprocess. Identifiera kriterier som de inblandade kan gå med på att använda vid utvärdering av alternativ. Ex, forskningsresultat
Sex principer för övertalning
Likhetsprincipen
- Visats att människor blir mer påverkade av människor de gillar än av de de ogillar. I förhandlingssituation bör man identifiera likheter mellan parterna.
Aukoritetsprincipen
- Människor blir mer påverkade och lättare övertalade av personer som de uppfattar har legitim auktoritet. Kan vara kunskap, erfarenhet, position. Bör visa auktoritet innan förhandling. (man vill ej va skrytsam).
Knapphetsprincipen
- Ju mindre resurserna är desto mer attraktiv. Beskriva lösning, handlingsalternativ om unik och enda, sista möjligheten att uppnå viktigt mål. Beskriva som förlust ifall man inte genomför handlingsalternativet istället för vad man går miste av.
Konsekvensprincipen
- Säger man att man ska göra något ökar chansen till att faktiskt sedan göra det. Får man motparten till att säga att tänka sig eller ska agera på ett sätt ökar chansen att få den andra att också göra det.
Ömsesidighetsprincipen
- Människor ger tillbaka vad du ger dem. Behandlar man motparten troligt, informativt och uppskattande ökar chansen att de känner sig skyldig till att återgälda dig.
Principen om social validering
- Vad människor gör i en viss situation är det de uppfattar att liknande människor gör i en liknande situation. (speciellt osäkra situationer). Genom att då påpeka hur andra människor/företag har agerat i en liknande situation ökar chansen att denne kommer agera liknande.
Strukturell teori om tokenism/minoritet (Kanter) (3 st)
En minoritet eller token(minimal) får stor uppmärksamhet
- Sticker man ut får man uppmärksamhet- kläder och utseende sticker ut.
- Problematiskt då man tenderar att gilla de som man liknar mer. Man döms inte bara som individ utan för hela kategorin man representerar om man är i minoritet.
Det uppstår en ökad kontrast mellan majoritet och minoritet/token
- Inträde i grupp av någon som uppfattas annorlunda(minoritet) utgör hot mot gruppens tankesätt och beteenden. Hotet innebär att man slår vakt och då förstärker sina tankesätt och beteenden. Man förstärker/skapar då en kontrast och olikhet mellan minoritet och majoritet.
Token/minoriteten anpassar sig till majoriteten genom assimilering eller distansering
- Konsekvens är att token även tar avstånd till andra samma kategori fast utanför arbetsgruppen. Bara för att de vill bli accepterade, kanske egentligen inte vill göra det. Token har därför stor chans att förbli token och därmed obalanserad grip av att förbli obalanserad.
Weber - Legitim auktoritet (3 st)
”Makt vilken accepteras som legitim av dem som utsätts för den.”
- Karismatisk
- Grunden är personliga egenskaper och individuella styrkor.
- Underordnade låter sig styras för de tror på den individuella ledaren som person.
- Individuella charm och utstrålning är grund till ledarens makt.
Dock sårbar, karisman dör och traditionell eller formellt rationell rationalitet styr istället. - Traditionell
- Härstammar från historia och traditioner.
Auktoritet till mäktiga individer pga av traditioner som är accepterade av underställda.
- Religion är historiskt sätt viktigaste källan till traditionell auktoritet, präster, kungar.
- Weber säger, det leder till orättvisor och bör utmanas. - Formellt rationell
- Grundas på position.
- En persons makt definieras av positionen den innehar.
- Ur ideal byråkrati är man positionerad efter kunskap dvs meritokrati och auktoriteten uppfattas då som legitim, effektiv och rättvis.
Michels - Oligokratins järnlag
- Studie av arbetarpartierna i Europa
- Ekonomisk elit och härskarklass bildas - skapade toppstyrning och odemokratisk samhällsordning istället för rationell och rättvis värld
- Stora organisationer inte ses som konkurrenter utan att den ledande eliten i dessa snarare samarbetar för att reproducera sina egen överordning och andras underordning
- I ledningen samarbetar man och får kunskapsmonopol.
- -> Inom denna ledningselit, oligokrati, finns starka bindningar, gemensamma intressen och likriktad kunskapsbas
- För att underordna sig de arbetande klasserna och övriga
- -> övriga populationen kännetecknas av mångfald, heterogen kunskap och svaga bindningar som inte har en chans att gå tillträde till ledningseliten
- Michel menar alltså att byråkratin skapar motsatta till rationell, effektiv och rättvis.
Acker - Byråkratisk kontroll och genussystemet
- Menar på att rationaliseringen av företagande har medfört förstärkning av en orättvis och irrationell arbetsdelning mellan män och kvinnor.
- Karriärister krävs från byråkratin – oftare män. Man behöver då kärlek hemifrån.
- ->denna byråkratin är manlig i sin grundkonstruktion och enbart kan existera om männen gör karriär och har kvinnlig stödstruktur som kan hantera männens sexualitet och kärleksbehov utanför företagens verksamhet.
- Detta hjälper männen att hänge sig åt sitt arbete men hämmar kvinnorna. Denna modell kan ses som förklaring till varför kvinnor får sämre jobbvillkor.
- Inriktade på lycka genom materiell framgång, i byråkratin finns inte utrymme för känslor, tro eller relationer.
- Andra intressen än humanism eller långsiktig hållbarhet
Burawoy - Samtycke - arbetsprocessmodellen
Burawoys modell fokuserar på lägre nivåerna, de som utför produktionen.
Modellen hanterar hur arbetsprocessens utformning påverkar maktförhållandet mellan medarbetare, chefer och ägare.
Organisationer kan få medarbetare att arbeta hårdare pga de har accepterat den kapitalistiska ordning som kontrollerar dem.
De splittar medarbetarkollektiv
- prestationsbaserad individuell ersättning - vertikal kontroll och konflikt omvandlas till vertikal tävling mellan individuella medarbetare.
- en intern rörlig arbetsmarknad - ökade möjligheter till karriär även byta arbetsuppgifter och position vertikalt.
- kollektiva förhandlingar - medarbetare är med i fackförbund som förhandlar om lönenivåer och villkor ger illusion av deltagande och påverkan möjligheter.
Foucault - Strukturering och självdisciplin
- Samhället blir mer strukturerat som ställer krav på människan. Samhällets ökade strukturering är som en disciplineringsprocess. (man disciplinerar sig själv).
- Benthams panoptikon - “Vi kan vara övervakande”. Övervakning disciplinerar. Ex, fängelse och vakttornet.
- Strukturerna och individerna förutsätter varandra
- Självdisciplineringen ökar. –> dagens alla mätningar, utvärderingar och uppkopplingar får oss att disciplinera oss.
