Stress och hälsa VG-frågor Flashcards
På vilket sätt är det vi kallar ‘Det nya arbetslivet’ en källa till stress?
Vilkoren för arbete i Sverige idag har förändrats som en effekt av marknadskrafternas inflytande på företag och offentliga verksamheter. När marknaden påverkar ramen för yrkes utförandet innebär det en alltmer variabel och flexibel arbetssituation. För individen innebär detta ett större ansvar och en ökad självständighet vilket kan tyckas positivt. Problemet är att det blir svårt att avgöra vad som förväntas och vad som krävs av dig inom din yrkesroll, och för att leva upp till de troliga förväntningarna arbetar individen allt mer. Antingen genom att arbeta mer inom de ramar som finns för arbetet, d.v.s dra in på luncher och fikapauser. Eller genom att överskrida arbetets ramar, att arbeta övertid. En tredje strategi är att arbeta trots att man är sjuk d.v.s sjuknärvaro fenomenet, att arbeta trots att man borde vila/man tar ut semester istället för att sjukskriva sig.
En annan viktig aspekt av en friare yrkesroll är att de sociala relationerna i yrkeslivet ser annorlunda ut. Tidigare interagerade man pågrund av sin funktion och position, idag sker interaktionen pågrund av din kompetens och dig som person. De sociala relationerna blir mindre formella och mer emotionellt laddade. Det är inte längre tillräckligt att göra sitt jobb och fylla en funktion utan det sociala måste också fungera väl på en arbetsplats. Om det gör det kan kollegor bli en källa till stöd men när det inte fungerar kan dessa relationer öka arbetets krav och bidra till stress.
Den styrande marknadens arbetsvilkor kan för individen innebär en ökad ekonomisk stress, en ovisshet för framtiden och en avsaknad av kontroll. Osäkra anställningar bidrar till att man inte känner sig helt trygg. 20 % känner sig idag dubbelinlåsta på arbetsmarknaden, dessa rapporterar mer psykiska besvär än övriga anställda. Trots att man inte trivs vågar man inte lämna av rädsla att inte få ett nytt jobb. Inom vissa yrkesroller har även skett en omdefiniering av vad yrket innebär som skapat en känsla av alienation. Situationen för sjuksköterskor är ett exempel där 1990-talets rationaliseringar bidrog till ökad effektivisering och nya arbetsuppgifter inom yrkesrollen, något som flyttade fokus från den yrkesstolthet som tidigare funnits. Idag får inte sjuksköterskor samma erkännande för sitt arbete, de har istället högre krav, större arbetsbelastning, mindre resurser och stagnerande löner. Och till följd ser vi ökad personalomsättning, utmattningsdepressioner och allt mer hälsoproblem.
Källa: Gränslöst Arbete, Alvin
Beskriv vad som händer i kroppen vid kronisk stress - Ge ett exempel från arbetslivet för att förklara hur detta kan uppstå.
Kronisk stress kan leda till många negativa följder, här är några av dem:
- Balansen mellan energimobilisering och anabolism. Anabolism är ämnesomsättningens konstruktiva processer utifrån vilka levande celler omvandlar enkla substanser till mer komplexa sådana, exempelvis proteinsyntes. Detta innebär att risken för sjukdom ökar och kroppen blir skörare. Då kroppen inte pausar för att bygga upp sig själv. Anabolismen? är mest aktiv under stadie 4 i sömnen, stress stör som bekant sömnen.
Klassiskt exempel är folk inom IT branschen och framförallt säkerhet/spelbranschen där man har “crunch” tider som innebär att man jobbar över väldigt mycket inför deadlines. Detta leder ofta till en allmänt försämrad hälsa i företaget och det behövs återhämtningsperioder efter dessa. Ibland går dock crunchtider in i vanligt arbete vilket gör den psykosociala arbetsmiljön farlig.
- Störningar i relgeringssystem. Allostasen rubbas. Kroppens normala växlingar mellan avslappning och aktivitet har blivit störda så många gånger att regleringen mellan dessa lägen inte fungerar på ett normalt sätt. Exempelvis personer med benäghet för högt blodtryck får perioder av högt blodtryck under dagtid som en följd av anspänningen (då den äger rum) och sedan till slut även nattetid. En anledning till detta kan vara att hormonet kortisol som uppregleras vid aktivitet får konstant påslag så att det stannar uppreglerat och därmed förhåller kroppen i konstant aktivitet. Omvänt kan man även se att personer med kroniskt trötthetsyndrom har för låga nivåer av kortisol.
Exempelvis en pressad mellanchef på ett företag som tvingas svara på mailen hemma och ta med sig arbete hem kan lätt hamna i sådan cykel då kortisolet dels uppregleras under tiden hemma för att tillslut vara aktivt även under sömn. Man kan förutom den biologiska faktorn här dra ett samband mellan betingning och platser. Hemmet som förut var en plats som var sammankopplad med avslappning blir istället en plats kopplad till arbetsstress och det är något man tänker på även när man är hemma.
- CNS-förändring. Centrala nervsystemet kan förändras vid extremt stress såsom krigsupplevelser. Det mest troliga här är att celler i hippocampus (struktur viktig för skapandet av minnen) skadas vid sådan extrema uppevelser. Modern neurobiologiska forskning har dock visat att dessa inte behöver vara irreversibla utan att nervellsgenes kan uppstå. Dessa verkar även kunna ske under långvarig stress även om detta är omdiskuterat, även om man kan säga att konsensu råder kring att förhöjda halter av kortisol kan vara neurodegenrativt så är den mest av forskningen kring hippocampus skador gjord på försökspersoner som även var alkoholister. Dvs man kan inte utesluta att skadorna uppstått på grund av missbruket.
Kombinationseffekter är sannolikt mycket viktiga. Det kan alltså i längden visa sig fruktlöst att söka efter rent psykosociala orsaker till stressreaktioner eftersom de flesta människor i sin miljö har både fysiska och psykosociala påfrestningar. Upprepade infektioner och långvarig (månader eller år av) psykosocial påfrestning kan kanske bidra till uppkomsten av kroniskt trötthetssyndrom
Läs mer: http://www.stressmottagningen.nu/stress-och-stressjukdomar/kroppens-reaktioner-vid-langvarig-stress/
Hur kan den nya ohälsan kopplas till det nya arbetslivet?
Detta är en svår fråga att ge ett rakt svar på i nuläget men arbetslivets ökade och förändrade krav. Däremot vet vi mycket tack vare omfattande forskning men det kan alltid göras mer. Majoriteten av de som är sjukskrivna idag anger ökningen av kravfyllda arbetsvillkor som en av huvudorsakerna till sjukskrivningen. Dock har vi en vilja att hitta konkreta förklaringar och orsaker till komplexa fenomen vilket gör att förklaringen förmodligen inte är så enkel. Det är troligt att individen vill hänvisa till en mer konkret orsak till sin ohälsa.
Den nya ohälsan hittar vi även utanför arbetslivet t.ex. hos studenter (detta skulle indikera arbetslivet inte har något att göra med den nya ohälsan). (Allvin, 2006, s.165)
Plus att studier kan ses som en förutsättning i “det nya arbetslivet” som i allt högre utsträckning ställer krav på kompetens, erfarenhet och utbildning och på så sätt går det inte att använda studier för att avfärda arbetslivets roll för ohälsan.
(Personlig reflektion: Dock kan studier ses som en form av heltidssysselsättning/arbete och förmodligen ställer lika höga krav på individen som i livet som yrkesverksam).
A) Beskriv begreppen allostas och allostatisk överbelastning och hur de relaterar till varandra.
A)
Begreppet allostas hänvisar, liksom begreppet homeostas, till föreställningen om balans. Allostas uppstår när kroppsliga eller psykiska tillstånd avviker från ett jämviktsläge(homeostas). Men till skillnad från homeostasbegreppet hänvisar allostas inte till ett strukturellt tillstånd utan till den process genom vilken kroppen ständigt anpassar sig till omgivningens krav.
När kraven på anpassning ökar eller blir mer långvariga utsätts individen för stress, allostatisk belastning, och mer specifika och effektiva mekanismer aktiveras för att klara av dessa. Kroppsligt påverkas bland annat det kardiovaskulära systemet vilket bland annat medför en höjning av puls och blodtryck samt insöndring i blodet av stresshormoner. Psykologiskt försvar kan bestå i försvarsmekanismer eller copingstrategier som hanterar stressfaktorer genom att passivt undvika eller aktivt förändra dem. Om stressen blir allt för stark, ohanterlig eller långvarig uppstår allostatisk överbelastning. (Lowden, 2013)
B) Redogör den allostatiska modellen för stress och beskriv hur ohälsa uppstår enligt denna modell. Förklara också hur den allostatiska modellen för stress skiljer sig från krav-kontroll-stöd-modellen.
B) Den allostatiska modellen för stress ger en förklaring till hur människor reagerar fysiskt och psykiskt på förändringar i livsmiljön. Modellen beskriver under vilka omständigheter våra biologiska stressreaktioner främjar hälsa och välbefinnande samt under vilka omständigheter dessa reaktioner kan utgöra risker för hälsan.
I likhet med krav-kontroll-stöd-modellen betonar den allostatiska stressmodellen vikten av anpassning. Men till skillnad från krav-kontroll-stöd-modellen är det inte omgivningen som ska anpassas till individen, utan modellen förutsätter istället att omgivningen ständigt förändras och att individen hela tiden anpassar sig till den. Enligt den allostatiska stressmodellen ger kroppens flexibilitet upphov till stabilitet och den balans som uppnås är en balans över tid mellan aktivitet och återhämtning.
Enligt den allostatiska stressmodellen kan ohälsa uppstå vid både över- och underaktivitet i de allostatiska stressystemen. Överaktivitet kan inträffa om individen upprepade gånger utsätts för stress utan tillräcklig möjlighet till vila och återhämtning mellan tillfällena. Överaktivitet i stressystemen kan även ske om stressen är långvarig eller om individen saknar förmåga att varva ner. Sådana förhållanden kan medföra en överexponering av stresshormoner samt långvarigt förhöjd puls och blodtryck. Matsmältningen kan försämras till följd av att kroppen är inställd på aktivitet och sömnproblem kan uppstå på grund av höga adrenalinnivåer. På sikt kan detta leda till svårigheter att mobilisera resurser för att orka med omgivningens krav, då sömnen är en viktig återhämtningsperiod. På lång sikt kan detta resultera i utmattningstillstånd.
Under vissa omständigheter kan förmågan att reagera minska hos vissa system. Exempelvis kan känsligheten i olika system minska eller öka beroende på upp- eller nedregleringar av receptorer som reagerar på vissa hormoner. Bristande mobilisering av ett särskilt system kan resultera i kompensatoriska överreaktioner i andra system vilket medför en obalans mellan olika biologiska system och medföljande hälsoproblem. Exempelvis kan balansen i aktivitet mellan det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet rubbas. Systemen har motsatta effekter på många funktioner. Under normala förhållanden håller till exempel kortisol immunförsvaret under kontroll. Om kortisolnivåer blir onormalt låga kan immunförsvaret bli överaktivt och angripa friska celler i kroppen (som vid autoimmuna sjukdomar) eller orsaka allergier. Om kortisolnivåerna istället är långvarigt förhöjda ökar risken för infektionssjukdomar till följd av att immunförsvaret försämras. Insulinkänsligheten minskar och produktion av könshormoner hämmas. (Allvin
Källor:
Allvin, M. (2006) Gränslöst arbete - socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet (s. 144-148). Liber, Stockholm.
Nationalencyklopedin, Hämtad 16 november 2013 från Nationalencyklopedin http://www.ne.se.proxy.kib.ki.se/allostas
Psykologilexikon, Hämtad 16 november 2013 från Psykologiguiden http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=allostas
Det nya arbetslivet är mångfacetterat och i många fall svårdefinierat i termer av bestämd arbetsplats och anställning. Ohälsa kan således vara svårt att enbart förklara genom arbetsmiljö. Såväl arbetsliv som andra komponenter påverkar ofta förloppet, gränser kan vara otydliga. Hur skulle en mer generell förklaringsmodell till individuell arbetsrelaterad ohälsa kunna se ut?
Svar: En förklaringsmodell till individuell ohälsa som utgår från individens förutsättningar – livssituation och coping-strategier kan vara mer heltäckande. Individuell hantering av aktuellt Möjlighetsrum, de begränsningar och möjligheter som finns för en individ, påverkar hur individens hälsa ser ut. En progressiv arbetsmiljöpolitik innehåller både insatser för arbetsmiljö samt hjälp till utveckling av individuell förmåga att hantera sina villkor.
Källa: Allvin, M. (2006) Gränslöst arbete - socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet (s. 167). Liber, Stockholm.
Varför är det intressant att studera Trapezius muskeln och vad har vi lärt oss om muskeln i experimentella studier?
?
Allvin et al menar att krav-kontroll-modellen och ansträngnings-belöningsmodellen för arbetsrelaterad stress reflekterar stressdynamiken under det “gamla” respektive “nya” arbetslivet. Framförallt betonar de två aspekter som skiljer det “gamla” från det “nya” arbetslivet. Beskriv dessa aspekter och hur de skiljer modellerna åt.
I ansträngnings-belöningsmodellen sluter individen ett informellt kontrakt med arbetsgivaren med fokus på vilka belöningar som kan förväntas för en en viss arbetsinsats (ansträngning).
Individen utsätts för emotionell belastning som kan leda till ohälsa om kontraktet faller ut på ett sätt som individen upplever som orättvist. I krav-kontrollmodellen styr inte individen över vilken stresseffekt arbetet har på hälsan, utan det avgörs av arbetsorganisatoriska faktorer: vilken grad av kontroll som ges och vilka krav som ställs, samt det sociala stöd som finns i arbetsmiljön. Fokus har flyttats från arbetsorganisationens inverkan på individen till individen och dennes motivation, i likhet med vad som gäller mellan det “gamla” och “nya” arbetslivet.
Den andra aspekten som nämns är att krav-kontroll-modellen utgår helt från förhållandena på arbetsplatsen för att förklara ohälsan, medan ansträngnings-belöningsmodellen söker förklaringarna utan att direkt koppla till arbetsorganisationen.
Allvin, M. (2006) Gränslöst arbete - socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet (s. 139-144). Liber, Stockholm.
I det nya arbetslivet har också det sociala samspelet på arbetsplatsen förändrats. Beskriv tre sätt att förhålla sig till detta.
De sociala kontakterna har blivit mer informella och personer lägger mer av sig själva i arbetet. Kollegor kan både hjälpa men även stjälpa och det förekommer konflikter inom olika arbetsgrupper. Konflikterna kan bottna i att personalen på samma arbetsplats kan arbeta under olika villkor och för olika arbetsgivare vilket leder till social stress.
- Att vara social kompetent är ett sätt att hantera de sociala kraven på arbetsplatsen. Man kan glida med utan att egentligen vara engagerad. Om detta förhållningssätt överanvänds kan det dock i slutändan leda till sociala överansträngning och depression. Man tycks alltså kunna vara för socialt kompetent.
- Ett annat sätt att försöka hantera den sociala situationen är att skapa en avgränsad social krets men det är i längden inte en hållbar utväg. När den bryter samman kan personer känna sig övergivna.
- Ytterligare ett sätt förhållningssätt är att dra sig undan på något sätt men detta påverkar motivationen och gör individen både bitter och cynisk.
Källa: Gränslöst arbete, s. 153-155
Enligt boken “Gränslöst arbete” innebär förändringen från en traditionell till en mer modern arbetsorganisation att skydd från överkrav inte längre kan mötas av kollektiva strategier utan kräver individuella strategier. Vilka tre typer av strategier har man identifierat och vad är din lösning på minskad användning av dessa?
Att arbeta mer:
1) Inom arbets ramar
En av de kanske vanligaste strategierna är att arbeta mer inom arbets ramar (det vill säga på ordinarie arbetsplats och inom ordinarie arbetstid) genom att exempelvis arbeta snabbare eller dra in på kaffepauser, småprat mellan kollegor och kanske tillsist hoppa över hela lunchen. Min lösning på att minska användingen av denna strategi är att införa gemensam lunchtimme på för hela arbetsplatsen (eventuellt delat på två). På så vis behålls det nödvändiga småpratet och energin kan upprätthållas genom att äta lunch.
2) Genom att överskrida arbetets ramar
Exempelvis att ta med sig jobbet hem eller att arbeta övertid - både betald och obetald. Detta är vanligast på arbetsplatser där inget självklart mål finns, utan resultatet alltid kan förbättras. En lösning borde därför rimligtvis vara att försöka tillämpa mål åtminstone i form av delmål. Det borde vara möjligt i alla verksamheter, även om de kan behöva revideras över tid.
3) Genom att överskrida förutsättningarna för hälsa
Här ingår fenomenet “sjuknärvaro” - det vill säga att man är på jobbet trots att man egentligen känner sig för sjuk för att arbeta. Det kan också vara att man tar ut semester istället för att sjukanmäla sig från sitt arbete. Skälen kan vara att man upplever att arbetsuppgifterna inte kan tas över av någon annan, utan istället samlas på hög vid frånvaro, men också att man inte “hinner med” att vara sjuk på grund av tidspress. Denna strategi tror jag kan vara svårast ta itu med. Förmodligen är det bästa alternativet att försöka bygga upp mer accepterande attityder kring att vara hemma vid sjukdom och att det då är fullt förståeligt att man hamnar lite efter med sina arbetsuppgifter.
Källa: Gränslöst Arbete, Alvin
I dagens samhälle är skiftarbete en vanlig arbetsform som dessvärre inte är särskilt optimal för oss människor. Varför är denna arbetsform inte att föredra ur ett hälsoperspektiv? Vilka justeringar kan göras på organisationsnivå för att underlätta skiftarbete och vad bör man ta hänsyn till när man utformar arbetsskiften (om möjligt)?
Människan är utformad för att vara vaken och aktiv under dagen och sova på natten. Detta styrs av vår s.k. “body clock”. Detta gör att skiftarbete under nattetid inte är särskilt optimalt för oss. Det kan på individnivå bl. a leda till sömnstörningar (t ex kortare och sämre kvalité på sömnen, kan även leda till kronisk fatigue), försämrad fysisk och psykisk hälsa (t ex gastrointestinala och kardiovaskulära problem), samt påverkan på familjelivet och det sociala livet.
För att underlätta skiftarbete bör man undvika följande:
- spann av fler än 2-3 nattskift
- spann av fler än 2-3 tidiga morgonskift (före kl 07.00)
- förlänga skift längre än 12 timmar
- spann av sex på varandra följande skift
- “quick returns” (mindre än 11 timmar mellan skiften)
- baklänges rotation (“backwards rotation”), alltså att man går från att jobba natt, till eftermiddag till morgon.
Utöver detta bör man även se till att de anställda får åtminstone ett spann av två vilodagar.
Man bör ta hänsyn till arbetsformen (t ex om den är fysiskt krävande och hur länge man isåfall orkar arbeta), pendlingstid, hur lokaltrafiken är utformad, samt individuella faktorer som hur hemförhållandena ser ut och de anställdas ålder.
Källa: Phil Tuckers föreläsning Work Hours.
