Övrigt Flashcards
För att försörja morgondagens pensionärer måste fler komma i arbete samt kunna arbeta en längre tid. Utifrån föreläsningen “Arbetslivet och äldre”, vilka åtgärder kan möjliggöra arbete högre upp i åldrarna? Vad är viktigt att tänka på när man geomför åtgärder i arbetslivet riktade mot äldre?
Förslag på åtgärder för en högre pensionsålder:
a. För ett hållbart arbetsliv är det viktigt att individer hålls friska. Detta kan göras med förebyggande friskvård, god arbetsmiljö från arbetsgivarens sida, men det ligger även ett ansvar på individen.
b. Ergonomiska hjälpmedel och motverka åldersdiskriminering. Ta vara på äldres styrkor, satsa på kompetensutveckling även i denna grupp.
c. Skapa större flexibilitet: möjliggör rollbyten, byte av arbetsplats, byte av yrke även efter 60år.
d. Möjliggör deltidsarbete i högre utsträckning.
e. Förändra attityder mot pension: individer måste vilja jobba längre och planera sitt liv därefter.
Viktigt att komma ihåg: äldre är en mycket heterogen grupp. Individanpassade åtgärder eftersom äldres behov ser olika ut, och många är fullt arbetsföra långt upp i åldrarna.
Källa: Westerlund, Hugo; professor vid stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet. 2013. Arbetslivet och äldre, föreläsning 18 november.
Det traditionella industrisamhället byggde i viss mån på motsättningen mellan arbetskraft och kapital, klasskillnader definierades genom vilken typ av arbete som individen utförde samt relationen till kapitalet. I det post-industriella samhället med det flexibla arbetslivet pratas det ofta om en ny mer heterogen uppdelning av arbetskraften, hur kan skillnader manifestera sig i denna?
Arbetskraften blir mer heterogen avseende kunskap, etnicitet, utbildning, anställningsbarhet, kön, ålder, geografi. Klasskillnader visar sig inte längre som ett motsatsförhållande mellan arbetare och kapitalet. Organisatoriska positioner och gränser håller på att luckras upp, individen mer central än kollektivet ur både risk- och möjlighetsperspektiv. Nya sociala kategorier genom nya skillnader - ny ojämlikhet.
Källa: Allvin, M. (2006) Gränslöst arbete - socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet (s. 89, 171 ). Liber, Stockholm.
Är det bra för hälsan att gå i pension? Varför/varför inte?
Studier visar att pensionering har goda effekter på hälsan. Exempelvis på trötthet, huvudvärk, fysisk aktivitet, sömn, förskrivning av antidepressiva och självskattad hälsa.
Inom detta område finns dock stora metodologiska utmaningar. Exempelvis har studier visat att förtidspensionering har negativa effekter på hälsan. Men de som förtidspensioneras gör så för att de lider av en sämre hälsa. Långstiktigt har pensionen goda effekter även på denna grupp.
En annan utmaning är att det är svårt att skilja effekt av pensionering från effekt av åldrande. Kraftiga selektionseffekter (healthy worker effekt - de sjukaste faller ifrån).
I studier där man separerat hög- från lågriskgrupper har man sett att de goda effekterna av pensionering tillkommer de i högriskgruppen. Dessa individer har en sämre hälsa i arbete, och denna ohälsa minskar vid pensionen. För lågriskgruppen ser man ingen märkbar effekt, men där är hälsan också genomsnittligt bättre.
Möjliga mekanismer: Befrielse från stress och farliga arbetsförhållanden. Ökade möjligheter vila och avkoppling. Tid till meningsfulla och hälsosamma aktiviteter
Källa: Westerlund, Hugo; professor vid stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet. 2013. Arbetslivet och äldre, föreläsning 18 november.
Sallinen och Kecklund redogör i en review-artikel (se källhänvisning) för evidensläget rörande kopplingar mellan skiftarbete och sömnstörningar och huruvida det går att minimera sömnstörningarna med ergonomisk schemaläggning av skiften. Vad kom de fram till?
- Nattskift och tidiga morgonskift, samt snabb återkomst till arbetet, liksom långa skift (> 16 h) och långa arbetsveckor (> 55 h) associeras med kort sömn och ökad sömnighet.
- De betraktade studierna antyder att ökad vakenhet (alertness) och i viss mån bättre sömn kan åstadkommas genom att skift som snabbt roterar framåt istället för skift som roterar långsamt bakåt, troligen då det minskar störningen av sömn-vakenhetsmönstret.
- Eftersom vakenhet styrs av den cirkadiska rytmen till dagtid finns det troligen ingen perfekt lösning.
- Det saknades studier för att kunna ge riktiga rekommendationer.
Sallinen M, Kecklund G. Shift work, sleep, and sleepiness – differences between shift schedules and systems. Scand J Work Environ Health. 2010;36(2):121–133.
Nämn några genomgående mönster i det nya arbetslivet.
Avregleringen av arbetslivet - det flexibla arbetet
Individualiseringen av arbetslivet - individuell definiering, planering och genomförande
Heterogeniseringen av arbetslivet - skilda arbetsvillkor, förtroende-utbytbarhet,
Den nya ojämlikheten - skillnader i arbetsvillkor, utslitna-alienerade-marginaliserade
Nya påfrestningar och nya symptom - arbetsbörda, sociala relationer, otrygghet
Allvin, M. (2006) Gränslöst arbete - socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet (s. 168-172). Liber, Stockholm.
Sammanfatta effekterna stigande ålder har på prestationer i arbetslivet?
?
I studier som undersöker olika faktorers effekt på ett utfallsmått nämns ibland synergieffekter. Vad är en synergieffekt? Beskriv och ge ett exempel.
En synergieffekt uppstår när effekten av två samverkande faktorer är större än deras effekt var för sig. Till exempel ger kombinationen arbete och kronisk sjukdom ett större utslag på trötthet än summan av arbete och kronisk sjukdom var för sig.
(Sidospår: Synergi är den form av interaktion som beskriver orsaksfaktorer. Andra former av interaktion som vi tidigare stött på är av annan sort, t.ex. interaktioner mellan individ och situation eller mellan individer och grupper.)
Vilka två faktorer kan man ta hänsyn till för att uppskatta hur väl ett arbete passar en äldre person? Ge exempel på ett lämpligt och ett olämpligt yrke.
Ett yrkes lämplighet för äldre går att uppskatta med hjälp av två faktorer: huruvida

arbetet ställer krav på förmågor som försämras med ökad ålder (t.ex. mental snabbhet och fysisk styrka), samt om det finns nytta av erfarenhet i yrkesutövandet.
Arbeten som förväntas passa dåligt för äldre är alltså de som ställer krav på t.ex. mental snabbhet och där det inte finns någon nytta av erfarenhet. Ett typiskt arbete i den kategorin är s.k. call-centre operator. Det finns också arbeten där erfarenhet genom ökad ålder troligen förbättrar arbetsprestationen, ett sådant yrke är exempelvis präst.
Skiftarbete är ett nödvändigt ont i dagens samhälle. Nämn ett par sätt att reducera de negativa konsekvenserna av skiftarbete på en organisationell nivå.
Inte mer än 12h långa pass (helst 8h), inte mer än 6 skift efter varandra och inte mer än 23 nattskift, måste vara minst 11 h timmar mellan skift, åtminstone två vilodagar, undvik fler än 23 tidigare början på skift.
