Stickprov och population

Question 1

Vad är en målpopulation?

Answer 1

målpopulation, den grupp av objekt (vanligen individer) som en viss statistisk urvalsundersökning avser att beskriva; ofta skiljer den sig från den uppnådda populationen, dvs. den som verkligen undersökts.

Question 2

Vad är en stickprovsundersökning?

Answer 2

En stickprovsundersökning innebär att man inte samlar in data från hela sin målpopulation. Man samlar in data från en del av den.

Question 3

Vad menas med inferens?

Answer 3

Inferens är att dra slutsatser från data om hela populationen utifrån ett stickprov

Question 4

Vad krävs för att man ska kunna göra en bra inferens och vice versa?

Answer 4

Statistisk analys krävs för att se om man kan generalisera resultatet till hela målpopulationen. urvalet/stickprover måste även vara slumpmässigt. Alla i målpopulation måste ha chansen att bli utvalda.

Question 5

Beskriv vad ett sannolikhetsurval är

Answer 5

Ett sannolikhetsurval eller slumpmässigt urval innebär att varje individ i populationen skall ha en känd inklusionssannolikhet och denna skall vara större än 0.

Question 6

Varför ska man använda sig av ett sannolikhetsurval?

Answer 6

Om man vill kunna dra slutsatser om hela populationen och få ett mått på hur säkra slutsatserna är måste urvalet vara slumpmässigt.

Question 7

Vad är en variabel?

Answer 7

Variabler är egenskaper som “mäts” hos individerna. Ex. kön, civilstånd, ålder, inkomst. Hur man mäter en egenskap/variabel påverkar hur man senare kan analysera data. Det är viktigt att tänka på hur man ska använda datan när man utformar frågorna.

Question 8

Vad innebär det att operationalisera något?

Answer 8

Operationalisering är när man tilldelar ett begrepp en mätprocess och ett mått i syfte att mäta det. För att mäta ett fenomen kanske man måste mäta variabler runtomkring.

Question 9

Vad menas med icke-slumpmässiga urval?

Answer 9

Alla individer i populationen har inte samma chans att komma med i urvalet. Detta leder till att det blir svårt att generalisera resultaten till hela populationen.

Question 10

Ge exempel på när icke slumpmässiga urval sker

Answer 10

Vid:
Bekvämlighetsurval - enkelt och snabbt
Snöbollsurval - grupper som är svåra att nå. ex. den intervjuade föreslår fler kandidater för fler intervjuer.
Självvalda urval - ex. medicinska undersökningar och internet

Question 11

Nämn tre olika sätt man kan göra ett slumpmässigt urval på.

Answer 11

1. Obundet slumpmässigt urval eller OSU.
2. Stratifierat urval
3. Klusterurval

Question 12

Vad står OSU för och vad är det?

Answer 12

Obundet slumpmässigt urval eller OSU. Man låter en slumpgenerator avgöra vilka som ska medverka i undersökningarna. Alla har lika stor chans att delta. Vid varje dragning av en individ har de i populationen kvarvarande individerna samma sannolikhet att bli valda.
Vid OSU av X individer har alla möjliga kombinationer av x individer samma chans att bli utvalda.

Question 13

Vad är ett stratifierat urval?

Answer 13

Vid ett stratifierat urval delas populationen i homogena delpopulationer (strata). Välj med OSu ett antal individer i varje strata.
Kan användas för att säkerställa att de olika jämförelsegrupperna finns representerade i urvalet. Kräver en kunskap om en stratifieringsvariabel innan urvalet sker.

Question 14

Vad innebär ett klusterurval?

Answer 14

Vid ett klusterurval delas populationen i heterogena delpopulationer (kluster). Ett antal sådana kluster väljs slumpmässigt. Samtliga enheter inom ett kluster (eller ett OSU inom klustret) undersöks.
Ett antagande sman gör är att varje litet kluster är som en miniatyrpopulation med många olika åsikter.

Question 15

När man bedömer kvaliteten på en undersökning, vilka två begrepp bör man känna till?

Answer 15

Reliabilitet och validitet

Question 16

Vad innebär reliabilitet?

Answer 16

Stabilitet, är måttet stabilt? Kommer jag att få samma mätvärde om jag gör om studien?

Question 17

Validitet

Answer 17

Mäter mätinstrumentet vad det avser att mäta? Hög validitet förutsätter hög reliabilitet.

Question 18

Det finns många orsaker till osäkerhet/fel i en undersökning. Vilken typ av orsak kan det handla om?

Answer 18

Urvalsfel
Täckningsfel
bortfallsfel
mätfel
bearbetningsfel

Question 19

Vad innebär urvalsfel?

Answer 19

Urvalsosäkerhet uppstår när man studerar ett urval istället för en hel population. Om man gör ett slumpmässigt urval så är urvalsfelet slumpmässigt och det är därmed möjligt att uppskatta hur stort detta fel är. De övriga felen är systematiska fel och kan bidra till att slutsatserna inte speglar verkligheten.

Question 20

Vad menas med täckningsfel?

Answer 20

Täckningsfel uppstår då rampopulationen inte sammanfaller med målpopulationen. Undertäckning/övertäckning

Question 21

Bortfallsfel

Answer 21

uppstår ex. då alla utdelade enkäter blivit besvarade. Detta kan bestå av individbortfall (hela enkäten obesvarad) eller partiellt bortfall (delar av enkäten obesvarad)

Question 22

Mätfel

Answer 22

• Mätfel kan bero på respondenten,
  intervjuaren,
  mätmetoden eller frågeformuläret

Question 23

Bearbetningsfel

Answer 23

Är kodningsfel, inmatningsfel eller datorbearbetningsfel. Fel analys etc.

Question 24

Vad innebär begreppet “det totala felet”?

Answer 24

Det totala felet inbegriper urvalsfel, täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Dessa kategorier läggs ihop blir det totala felet.

Question 25

Rangordna i vilken allvarsgrad följande felkällor har.

Answer 25

Bortfallsfel, mätningsfel och bearbetningsfel är de mest allvarliga. Täckningsfel kan vara allvarligt (vid undertäckning) och det minst allvarliga är urvalsfel.