Analysmetoder Flashcards
Hur kan man analysera text?
Vår roll som forskare är att kunna hitta hur många olika meningar finns i en text och motivera dem. Genom att identifiera vilken typ av text det är. Ex. Intervjuer, observationer, fältanteckningar, berättelser, redan befintlig text: böcker, artiklar, journaler, dagböcker, bilder, film osv.
Sedan tolkas/analyseras den genom (struktur, kontext, ordval, författarens eller berättarens liv, metaforer osv.)
Vad fokuserar hermeneutik?
Vad säger en text? Vad är budskapet?
Tolkning och förståelse: Finns det bara en mening?
Den hermeneutiska cirkeln: en rörelse mellan förförståelse och insamlat material-ny förståelse som blir ny förförståelse.
Oändlig process men kan avslutas när en rimlig/giltig mening är nådd.
Hur fungerar en hermeneutisk cirkel
Iden är att det finns en oändlig process mellan läsare och text. Förförståelse påverkar tolkningen. Det går inte läsa något förutsättningslöst. Denna oändliga process avslutas när en rimlig/giltig mening är nådd.
Beskriv tematisk analys
Liknar kvalitativ innehållsanalys men särskilt fokus på teman (kopplat till forskningens fokus). Materialet struktureras under olika teman redan första gången man läser det. När man sedan läser det igen väljer man ut ME utifrån dessa teman.
Sammanfatta materialet utifrån dessa teman
Det finns två typer av Tematisk analys. Beskriv dessa
Empiristyrd TA: utgår ifrån empirin, finna teman, kategorier och analysera dessa (som innehållsanalys)
Teoristyrd TA: utgår ifrån förutbestämda teman och eventuellt teori
När använder man en kvalitativ innehållsanalys?
Kvalitativ innehållsanalys gör när man inte har så mycket kunskap om ämnet. ex. flyktingkrisen 2015. Vi visste inte så mycket om hur de upplevde det. Man genomförde intervjuer och skapade teman utefter det.
Beskriv stegen i en empiristyrd tematisk analys
Gå igenom hela texten och markera text som är relevant för frågeställningen
Sortera citaten utifrån olika teman, dvs. gruppera dem under olika övergripande begrepp
Ta ett tema i taget, gå igenom hela texten och plocka ut allt som hör till just det temat. Gå alltså igenom hela texten lika många gånger som det finns teman.
Gör en slutlig benämning och definition av varje tema.
Sammanfatta materialet under varje tema med egna ord. Ta med ett eller ett par belysande citat för varje, om det finns.
Utveckla en teori genom att relatera dina teman till varandra så att det blir en sammanhängande helhet.
Beskriv stegen i teoristyrd tematisk analys
Selektiv sortering utifrån teman
T.ex. Temat: Kulturelt kapital =>utbildning, fritidsaktiviteter, sociala aktiviteter, osv.
Svar på frågeställningen utifrån teorin
Vad kan man leta efter i en text/data?
Repetitioner
Lokala typologier eller kategorier:
Används ord, termer eller uttryck som sticker ut? Vad säger dessa?
Metaforer och analogier: Vilka metaforer används?
Övergångar: Hur förändras olika teman genom texten? beskrivs samma tema på olika sätt? Hur?
Likheter och skillnader
Språkliga kopplingar
Saknade material
Teorirelaterat material
Beskriv en diskursanalys
Diskurs: en bestämd samtalsordning, ett bestämt sätt att tala och förstå världen på
Konstitutiv för sociala verklighet
En metod: kritiskt läsa texter, rigorösa studier av språk i användning och mänskligt meningsskapande
Sökande efter kunskap om: varför språket används som det gör
Fokus på mening, mönster, motsägelser och makt
Det finns tre viktiga diskursanalytiska frågor
Vad gör denna diskurs, vad uppnår den?
Hur är denna diskurs konstruerad så att detta händer?
Vilka resurser finns tillgängliga för att utföra denna aktivitet?
Vad bör en kritisk diskursanalys innehålla?
Språket som en maktresurs. Vem har makt för att definiera ett socialt problem? (ex. ”Refugee crisis” eller ”Solidarity crisis”?). Hur ett socialt problem görs synlig eller osynlig.
Analysen bör ha en emanciperande (frigörande) inriktning
Hur problemet beskrivs och hur en lösning presenteras?
Tydliggöra det perspektiv eller synsätt som representationen vilar på
Hur olika aktörer representeras och skildras?
Hur genomför man en kritisk diskursanalys?
En granskning av aktuellt innehåll, struktur och innebörd i den text som gås igenom (textdimensionen)
En undersökning av formen för det diskursiva samspel som tillämpas för att kommunicera mening och uppfattningar (den diskursiva praxisdimensionen)
Ett beaktande av den sociala kontext där det diskursiva skeendet äger rum (den sociala praxisdimensionen)
Vad är en narrativ innehållsanalys
”Hur skapar människor mening i det som hände?”
Mänsklig förståelse har en narrative form
Kronologi: en samling händelser som återges i ordningsföljd (temporalitet)
Berättelse (narrativ): en samling händelser med en relation mellan sig (t.ex. causalitet)
Historia: den unilinjära sekvensen av händelser i tiden
Intrig: den ordningsföljd i vilken information avslöjas, behöver inte vara unilinjär då berättaren kan börja med slutsatsen och sedan går tillbaka till början
Hur tolkar man en narrativ innehållsanalys?
Berättelserna innehåll (Vad?)
Berättelserna struktur (Hur?)
Hur berättelserna förmedlas (performativ: Vem lyssnar på dem, var och hur?)
Genre: en betäckning av olika uttrycksätt (t.ex. Burry (2001) beskriver olika genre av sjukdomsnarrativ)
