Kvalitativ metod Flashcards
Vad innebär forskningsdesign?
En forskningsdesign utgör en ram för insamling och analys av data: Val av forskningsdesign speglar ställningstaganden som man gjort angående vilken prioritet som ska ges ett antal aspekter av forskningsprocessen bland annat vilken vikt men lägger vid:
kausala samband mellan olika variabler, Se samband mellan saker och ting
generalisering till en större grupp av individer än dem som konkret deltagit i undersökningen
förståelse för olika beteenden och den mening dessa har i de specifika kontexter de är en del av
bedömning över tid av olika företeelser och de samband som finns mellan dem
Beskriv kvalitativ metod
- Tolkning och förståelse är centrala begrepp och att fenomen ges mening och kan bara förstås i sitt sammanhang.
- Att alla människor förstår ett fenomen utifrån sina unika erfarenheter varför det får olika betydelse för olika människor.
- Det är relationen mellan individen och fenomenet som är intressant.
- Vill hitta nyanser och skillnader i stället för allmängiltighet.
- Forskarens intresse och engagemang är en förutsättning.
- Att kunskap skapas tillsammans – forskaren är inte och kan inte vara ”objektiv”.
- Intresserade av att undersöka människor och fenomen, nyanser och skillnader. Vi är inte intresserade av en objektiv sanning utan människors subjektiva upplevelser.
Vad är forskningensprocessens syfte?
få kontroll över hur våra egna erfarenheter och värderingar påverkar kunskapsbildningen.Ger Klarhet över hur vi gått tillväga, kritisera och berömma hur vi gått tillväga/ifrågasätta
få rätt sorts och tillräcklig mängd av information om de fenomen vi vill ha kunskap kring.
få god kvalitet på informationen.
se sammanhang i informationen, sammanställa och uttrycka den i ett förståeligt mönster. Ett skapande arbete. Forskaren måste lägga pussel med den information den samlat in. Ger förutsättningar för god forskning som kan resultera i vetenskaplig kunskap.
Vad menas med flermetodsforskning?
Flermetodsforskning, (Syftesintegrering) (Bryman kap 22)
Forskning som kombinerar kvantitativ och kvalitativ forskning
kunna generalisera och få en ökad förståelse
Triangulering
Använder ett kvantitativt synsätt för att bekräfta kvalitativa resultat och vice versa.
Ökar tilltron till resultatet
(får fram oförenliga resultat??)
Komplement
Då de två forskningsstrategierna används i syfte att få olika aspekter av en undersökning att passa ihop med varandra (mikro- och makronivåer samt att få svar på olika frågeställningar
Stöd
Använder en av forskningsstrategierna som stöd eller hjälp då man tillämpar den andra strategin.
Kvalitativa metoder kan tillhandahålla hypoteser. (upptäcka mönster)
Kvantitativa metoder kan bistå vid mätning (för att kunna ställa relevanta frågor och använda lämpliga begrepp)
Kvalitativ metod kan bistå vid tolkning av förhållanden mellan variabler. (Hittar samband men kan inte förklara orsaken)
Är flermetodsforskning alltid bra?
En studie behöver inte bli bättre för att två datainsamlingsmetoder används:
Ställer krav på en bra utformning och kompetens att genomföra och tillämpa fler metoder.
Bättre med två dåliga material istället för ett bra?
En flerfaldig strategi måste anpassas efter sin aktuella frågeställningen vilket ställer större krav avseende tid och kostnader.
För vissa studier kanske inte båda metoder går att tillämpa – beror på vilken kunskap man är ute efter.
Ingen universallösning!
Beskriv forskarens roll
Vetenskapligt ansvar
Inför sin profession och sina undersökningspersoner så att ett forskningsprojekt frambringar kunskap som är värd att veta och som är så kontrollerad och verifierad som möjligt.
Relationen till undersökningspersonerna
exploatör, reformivrare, förkämpe och vän
Forskarens oberoende
- Kan hotas både ”uppifrån” och ”nerifrån”, både från finansiärer och de som deltar i projektet. Band till endera gruppen kan få forskaren att bortse från vissa upptäckter och betona andra till skada för en så fullständig och opartisk undersökning av fenomenen som möjligt (jfr. stark identifikation med undersökningspersonerna)
Beskriv den struktur man följer i ett vetenskapligt arbete. Hur forskningsprocessen ser ut.
Ge en bild av forskningsproblemet och formulera studiens syfte och frågeställningar utifrån forskningsproblemet.
inleds med en allmän bakgrund till det problem som man avser att beforska, följt av. Varför är detta intressant att studera? Varför är det ett problem? Hur omfattande är det? Vilka effekter får problemet? Läsaren måste känna att det är viktigt att läsa vidare, att förstå problemet. Väcka intresse.
en kort redogörelse för vad som mer specifikt skall undersökas och relevans för socialt arbete.
Kunskapslucka. Vi ska inte uppfinna hjulet på nytt. Utifrån det som är gjort ska vi hitta något ytterligare som ska undersökas.
Syfte och frågeställningar bryts ned i syfte och frågeställningar i den s.k. trattekniken
Använd den s.k. trattekniken
Akademiskt skrivande kan sägas delas upp i tre komponenter, Beskriv dessa.
Operationell kompetens – språkriktighet, styckesindelning, logisk struktur
Diskursiv kompetens – stil referenser. En grundläggande del av det akademiska skrivandet. En överenskommelse över hur vi skriver. Korrekt grammatik visar på en noggrann person.
Kritisk kompetens – analys och kritiskt tänkande. Det viktiga för en professionell yrkesgrupp. Att kunna tänka kritiskt. Är bra i olika typer av utredningar (barn/missbruk/LVU osv.). Hur har vi kommit till denna slutledning?
