Sociologi Flashcards
Hur och när uppkom sociologi?
Hur och när kom sociologin till Sverige?
- Slutet av 1800-tal i samband med stora samhällsförändringar så som modernäring, industrialisering, storstaden (urbanisering), teknikutveckling och vetenskapsutveckling
Det väckte frågor som, vad får det här för konsekvenser.
- Till Sverige, introducerades på 1940-talet. Social ingenjörskonst, bidra till utvecklandet av det moderna samhället. Försök att skapa en enhetlig teori om samhällets funktioner och hur vi uppnår optimala sociala förhållanden (funktionalism)
Vilka tre delar menade Ahrne att sociologin kan delas in i?
- Moderniseringsteori: Fokus på hur människor ska anpassas till samhället
- Förändringsfokus: Samhället ska anpassas till människorna, tex marxism och arbetslivets demokratisering
- Fokus på relationer mellan människor. Människor ska anpassa sig till varandra. Fokus på makt, relationer och processer.
Vad innebär pluralism?
- Det många sociologer menar råder idag
- Ett lapptäcke av olika teorier och metoder, ingen övergripande metod eller teori om samhället som helhet. Metod och teori anpassas efter studieområde.
Diskutera kring vad samhället är
- Ett ordnat sammanhang
- Förväntningar som kan tas förgivet inom varje samhälle (system)
- En anledning till att vi inte kan se samhället vi lever i – för att det är för hög kognitiv belysning att vara medveten om
- Hänger ihop med normer
- Hur vi tror att andra tror att vi ska bete oss
Vad baseras sociologi på och vad är sociologi?
- Baseras på förmåga att ställa frågor och formulera svar om oss själva och våra sociala sammanhang
- Baseras på förmåga att försöka förstå oss själva i relation till våra sociala sammanhang
- Sociologi är ett vetenskapligt uttryck för denna förmåga och nyfikenhet inför att söka kunskap om våra sociala sammanhang
- Sociologin söker vetenskapliga svar på frågor som vi ställer om samhället, vad det är, vår plats i det och hur vi påverkas av det.
Kontrastera sociologi mot psykologi
- Fokus på individ konstra samhället:
Psykologi – fokus på psykets och kognitionens logik, individens mentala processer, beteenden och upplevelser. Hur dessa påverkar individens interaktion med sin omgivning.
Sociologi – undersöker samhällets delar och hur samhället hänger ihop, fungerar som helhet. Samhällets delar innefattar tex sociala strukturer, intuitioner, grupper och kulturer. Hur dessa påverkar individens tankar, handlingar och interaktioner.
- Nivån av analys
Psykologi – tenderar att fokusera på mikronivå, fokus på individuella skillnader och variationer. Det inkluderar studier om kognitiva processer, beteendemönster, personlighet och emotionella reaktioner hos individer.
Sociologi – Undersöka samhällets lokig, strukturell och gruppnivå. Sociala processer och strukturer, interaktioner och skillnader mellan grupper är i fokus.
- Metoder på datainsamling
Psykologi – experimentet, observationer och enkäter. Testa hypoteser
Sociologi – vanligare med kvalitativa metoder som intervju, fokusgrupper och etnografiska studier, undersöka sociala fenomen och interaktioner
- Mål och tillämpning
Psykologi – syftar till att förstå och förbättra individens välbefinnande, hälsa och prestationer (terapi, rådgivning, forskning)
Sociologi – förstå samhällets strukturer, dynamik – adressera bredare sociala problem och ojämlikheter, såsom fattigdom, ojämlikhet, rasism, könsskillnader och brottslighet
Varför är sociologin så teoretiskt orienterad?
- Ett mer abstrakt ämne
- Svårt att nå säker kunskap om studieobjekten
- Svårt att försöka förstå samhällsfenomen
- Okontrollerad miljö
- Människor är oförutsägbara
- Sociologer försöker förstå o tolka skeenden som sällan eller inte alls kan observeras
- Tex. strukturer, samhället, normer, sociala ordningar etc
- Kan inte testa hypoteser på samma sätt som tex psykologer, i experiment, utan att det blir etiskt oförsvarbart
Hur använder sociologer teorier och metaforer som tolkningsverktyg?
- Teorier hjälper sociologer att strukturera sina tankar när de söker identifiera, förstå och förklara ”stora” (t ex. strukturer, institutioner) och ”små” (t. ex. individers vardagsinteraktioner) samhällsfenomen (makrofenomen och mikrofenomen).
- Liknelser och metaforer – att göra det obekanta bekant: I sina teorier använder sociologer ofta liknelser och metaforer i syfte att försöka göra fenomenen de studerar mer konkreta och begripliga
- Sociologiska teorier, liknelser och metaforer skall inte misstas för att speglaverkligheten. De är ett abstrakt hjälpmedel i det sociologiska tänkandet och det sociologiska språket om samhället. Metaforer/liknelser kan hjälpa oss att ”få syn” på samhället och dess delar
- Sociologiska metaforer/liknelser: ”samhällets vardagssituationer är strukturerades om teaterföreställningar – vi spelar hela tiden roller in för en publik”, ”samhället som helhet och dess funktioner kan liknas vid människokroppen och dess olika sammanlänkade delar”; ”samhället består av strukturer”: ”samhället är konstruerat som en maskin”; samhället fungerar mekaniskt - som en maskin: input output, orsak verkan”).
Hur ser sociologer på teorier i förhållande till dess sanningsgrad och tillförlitlighet?
- Ingen teori är slutgiltig kunskap i form av absoluta och universellt giltiga sanningar. All kunskap är alltid begränsad (dock anses matematik vara den mest tillförlitligakällan till säker kunskap).
- Etablerad och ny kunskap ger alltid upphov till nya frågor. Forskare gör sitt bästa för att besvara frågor och finna sanning, men de kan alltid upptäcka mer.
- Sociologiska teorier = Systematiskt utarbetade rimliga förklaringar: ”så kan det nog vara”; ”Det är möjligt att det stämmer”.
- Teorier = mentala tolkningsverktyg för att identifiera, analysera, förstå och förklarasamhället och dess beståndsdelar.
- En teori och dess innehåll måste förstås utifrån sin kulturella och historiska kontext. Samhället förändras ständigt.
- En teori speglar ofta sin sociala och historiska kontext. Risk för förlegade och stereotypa antaganden och uttryck
Vad är makro och mikroteorier?
- Makroteorier = Mer abstrakta. T ex. teorier om ekonomin, kapitalismen, samhället som en ”helhet”, sociala fenomen/problem i allmänhet (t ex fattigdom)
- Mikroteorier –Bygger på antaganden om vardagliga sociala sammanhang(interaktioner). Ofta lättare att relatera till på ett personligt plan.
På vilket sätt är språket viktigt inom sociologin?
- Sociologer behöver använda och uppfinna ett språk som är specifikt försociologin. En begreppsapparat
- Detta för att kunna ”få syn” på de sociala fenomen (t ex. normer,strukturer och institutioner) som utgör samhället,
- Detta språk utgörs av etablerade teoretiska begrepp och utveckling av befintliga samt nya begrepp.
- Exempel: ”struktur”, ”alienation”, ”klass”, kön/genus”, ”institution”, ”könsordning”
Vad innebär struktur inom sociologin?
- ”Struktur” är ett centralt begrepp. Även om inte alltid används uttryckligen
- Struktur = uppbyggnad, ordningar, regelbundenheter i samhället. Mönster av sociala relationer (t ex nätverk). Exempel: accepterade normer. Informella regler för hur man ska/bör uppträda. Könsroller
Vad innebär sociologiskt tänkande?
Sociologiskt tänkande = alltså delvis att tänka ”utanför sig själv”.
Att tänka bortom individen. Att tänka på sammanhanget, kontexten. Hur är allt som folk gör/måste göra relaterat till det större sociala sammanhanget?
Sociologin ser varje mänsklig handling som en del av och inbäddat i ett större sammanhang (normer, relationer, strukturer, institutioner, samhället)
Vilka tre tidsperspektiv pratar man om inom sociologin?
- Dåtid: Fokus på samhällets och sociala fenomens historiska utveckling
- Nutid: Fokus på det samtida samhället (i första hand)
- Framtid: I likhet med många psykologers drivkraft att vilja förstå, främja och förbättra människors psykiska välbefinnande, drivs många sociologer av att identifiera möjligheter att få bukt på samhällsproblem och förbättra samhället, både här och nu samt i framtiden
Vad innebär ett kritiskt perspektiv inom sociologi? (Ahrne)
- Analysera maktförhållanden: Granska hur makt utövas och fördelas inom samhället. Identifiera och ifrågasätta vilka grupper eller institutioner som har makten och hur denna makt används för att påverkasamhällsstrukturen och människors liv.
- Utmana förtryckande strukturer: Uppmärksamma och utmana förtryckande strukturer som förknippasmed ojämlikheter och sociala orättvisor. Kan inkludera att undersöka och bekämpa problem som rasism, sexism, klassförtryck och andra former av diskriminering och social exkludering.
- Reflektera över ideologier: Ifrågasätta och undersöka de ideologier och föreställningar som präglar samhället. Se bortom det som tas för självklart och att undersöka möjliga underliggande ideologiska antaganden som kan påverka vår förståelse av samhället och dess strukturer.
- Patos: Ofta moralisk och normativ komponent - Fokus på förändring: En kritisk sociologisk analys syftar inte bara till att förstå samhällsfenomen utan också ofta till att förändra dem. Det handlar ofta om att identifiera möjligheter till förändring och att främja ett mer rättvist och inkluderande samhälle
Vad innebär radikal sociologisk kritik (tex Bauman)
- Vissa sociologiska teoretiker/forskare är särskilt radikala i sin tolkning och kritik av samhällsproblem och möjliga orsaker bakom dem.
- Deras analyser syftar inte till att vara nyanserade. De syftar till att genom kritisk tolkning och kritiska resonemangskapa debatt, blottlägga och göra läsaren medveten om samhällets mörkaste sidor och mänsklighetensmisslyckanden.
- Dessa sociologer kan sägas vara radikala i sitt sätt att utmana etablerade föreställningar om makt, identitet, strukturella orättvisor och samhälleliga normer. Väcker ofta fler frågor än svar.
- De kan ifrågasätta rådande paradigmet och erbjuda alternativa perspektiv och förslag på lösningar på samhällsproblem (dock ofta vagt formulerade förslag eller inga förslag alls eftersom sådana förslag handlar om grundläggande frågor om demokrati och politik).
- Exempel på mer radikala sociologiska teoriskolor: marxism, feminism och teorier om rasism och kolonialism. Dessa betonar ofta behovet av att omstrukturera samhället på djupare nivåer för att adressera och lösa orsaker till övergripande samhällsproblem
Vilka två extrempositioner finns det inom sociologin vad gäller aktör och struktur?
- Strukturer bestämmer (determinerar) människors handlingar och livsvillkor
- Människors (aktörers) handlingar bär/konstruerar samhället
- Mellanposition: Människan både begränsas av och påverkar/utformar de sociala villkoren:
människor inte är helt styrda av samhälleliga kulturer eller organisationer, samtidigt som dessa ändå sätter ramar och anger villkoren förmänniskors val av handlingar (Ahrne m.fl.2008:55)
Vilka 4 synsätt finns det på hur individ och samhälle hänger ihop, beskriv dem
- metodologisk individualism
samhället som summan av enskilda människors handlingar - strukturalistiska teorier
människors val som konsekvenser av deras positioner i systemet – människors motiv, handlingaroch val styrs av strukturella villkor +förutsättningar - medelvägen:
handlingar och struktur som ”två sidor av samma mynt” – Ett system återskapas genom människor handlingar utmanat de är direkt medvetna om detta. - dialektik:
människor skapar samhället –samhället skapar människor- medvetet och omedvetet
Hur gör man för att ”se” samhället?
- Ta ett kliv tillbaka, lämna personliga perspektiv och åsikter
- Vara uppmärksamma på sociala fenomen, upptäckasociala regelbundenheter, ordningar, regler, normer, avvikelser från regelbundenheter
- Förstå sociala positioneringar, roller och relationer
- Förstå handlingar och motiven bakom dem – varför gör folk som de gör?
- Ha distans till samhället och sociala sammanhang -Att främmandegöra det välbekanta, både i stort och smått
Vad innebär makt, och vilka typer finns det?
- Makt kan vara diskursiv eller relationell, och den är ofta osynlig (Ahrne)
- Exempel på relationell makt: En person som är mer resursstark än du får dig att göra sådant du egentligen inte vill göra.
- Exempel på uttryck för diskursiv makt: Propaganda (”specialoperation” istället för ”krig”)
- Exempel på uttryck för ”osynlig” makt: Din otrevliga chef frågar dig vad du tycker om hens nya slips (du tycker den är extremt ful, men är desperat beroende av jobbet och törs ej vara ärlig).
Människor måste jobba för att leva. Även om du är fri att strunta i att gå till jobbet så måste du jobba .Att tro att du är övervakad i en offentlig miljö (fejk-kameror) självbehärskning och självdisciplinering
Vad innebär stabil + seg samhällsstruktur?
- Samhället och samhällsekonomin = ordnad på sådant förnuftigt sätt att majoriteten av de som lönearbetar arbetar dagtid 8-16:30.
- Denna typ av ordning/struktur är rationell för samhällets och ekonomins funktion i stort eftersom den skapar förutsägbarhet och stabilitet i produktion och konsumtion
- Dock kan den få irrationella konsekvenser. Kanske särskilt förde som åker bil till och från jobbet. Men även för samhället och ekonomin
- Det är rationellt för alla som slutar arbetet 16:30 att vilja ta sig hem. De flesta måste ju det. Men när en stor mängd människor gör detta samtidigt, skapas trafikproblem, stress, utsläpp, tidsförlust, förseningar, osv.
- Drabbas vissa samhällsgrupper mer än andra? Hur och varför?
Vad innebär ”förpackade” människor?
- Mänskliga relationer är alltid inbäddade/förpackade i sociala sammanhang (komplexa samhälleliga mönster, föreställningar, förväntningar, normer), exempelvis könsroller, arbetsplatsnormer.
- Vår tillvaro har alltid ett ”socialt” ursprung.
- Allt vi gör och tänker kan på något vis relateras till andra människors handlingar och resultat därav.
- Exempel: ”Förpackade människor” – hur vi markerar och framställer oss inför andra – vi ”paketerar” oss själva på olika sättberoende på våra egna och andras förväntningar.
- Exempel: Sociala medier Vi ”ärver” dessa komplexa samhälleliga mönster, föreställningar, förväntningar, normer. Vi föds in i och lär oss dem (men inte nödvändigtvis helt okritiskt eller som tomma ark
Hur såg Bauman på lönearbete?
- En central del av människors liv, oavsett de vill det eller inte
- Det är kopplat till existentiella, ideologiska och kulturella föreställningar om värdighet, människovärde och deltagande i + bidrag till samhället
Vad innebär social stratifiering/skiktning (klass) – enligt Bauman?
Ett sätt att dela in människor, ett centralt område inom sociologisk forskning
Hur såg Bauman på konsumtion?
En allt viktigare komponent för identitetsbyggande och samhällsekonomins funktion
Bauman menar att ett skifte har uppstått i samhället, vadå för skifte?
Att vara fattig i ett konsumtionscentrerat samhälle vs att vara fattig i ett arbets-/produktions-centrerat samhället
På vilket sätt ses sociologi som kritisk men inte politisk – enligt Ahrne?
- Sociologin är ifrågasättande och kritisk.
- Sociologin ska vara radikal men inte i någon politisk mening.
- Man måste få vara kritisk utan att kunna säga vad som skulle kunna vara bättre eller hur man skulle åstadkomma det goda samhället.
- Att ifrågasätta betyder inte heller alltid att man menar att allt som sker är fel eller onödigt.
- Men man kanske kan komma fram till en bättre förståelse för vad det är vi håller på med
Nämn några frågor som Bauman intresserade sig för
- Vem ansvarar för de fattigas situation?
- Vem ansvarar för att hjälpa de fattiga?
- Varför består fattigdomen?
- Vilka uppfattningar finns om arbetande respektive de arbestlösa och fattiga gruppers människovärde?
- Vad innebär lönearbete för fattiga?
- Vad innebär det att vara en lyckad konsument?
- Vad innebär det att vara fattig i ett arbetscentrerat samhälle?
- Vad innebär det att vara fattig i ett konsumtionssamhälle?
- Vad är meningen med konsumtion för de som har pengar? Yta? Djup?
- Vad är meningen med konsumtion för de som inte har pengar?
- Vilka samhällsgrupper gynnas/missgynnas av dominerande synsätt på arbete, konsumtion och välfärd?
- Vad kan negativa uppfattningar om fattiga säga oss om samhället i stort?
- Vad har välfärdsstaten för roll och funktion i ett konsumtionssamhälle?
Vad innebär modernt/postmodernt samhälle (Bauman)?
Klassiska sociologers huvudfokus tex Marx, Weber och Simmel
* Modernitet = industrialisering, rationalisering, urbanisering, sekularisering: vetenskapens och teknikutvecklingens inverkan på samhället och människornas livsvillkor
Bauman, Giddents, Beck m.fl. fokuserade mer på förändringar inom det moderna samhället
* Postmodernitet: ”Modernt” är ingenting statiskt. Samhället genomgår en ständig moderniseringsprocess. Upplösning av tidigare fasta punkter för menings- och identitetsskapande i samhället/livet. Normer, religiösa övertygelser, traditionella levnadssätt.
Individualisering, fragmentering, ovisshet och osäkerhet kring framtiden, ambivalens
Vad menade (Bauman) med arbetsetik?
En uppsättning grundläggande moraliska och ideologiska uppfattningar, värden, ideal och föreställningar om lönearbetets mening, funktion och värde för individ och samhälle
Hur hänger synen på arbetsetik ihop med materiella och kognitiva moderniseringsprocesser (Bauman)?
- Materiella villkor förändras idéer, teorier och tankar om samhället + “det goda samhället” förändras
- Hantverk- och jordbruksarbete industriellt arbete och massproduktion – rationalisering, effektivisering, vinstmotiv löpandeband-principen
- Förändrat samhälle- modernisering förändrad syn på arbete. Förändrade uppfattningar ideal kring arbetets mening, funktion och värde.
- Hur får människor att acceptera monotont, fragmenterat själsdödande (alienerande) arbete som kontrolleras av någon annan än dem själva?
Vilka moraliska grundvalar bygger arbetsetiken på (Bauman)?
- För att få sådant man behöver för sitt uppehälle måste man göra något (arbeta) som andra betraktar som värdefullt och värt att betala för.
- Det är moraliskt förkastligt att inte arbeta. Att arbeta är moraliskt eftersträvansvärt. Att arbeta gör dig till en god och värdig människa samt solidarisk medborgare.
- Den som inte arbetar skall inte heller äta. Att anstränga sig genom lönearbete har ett egenvärde, oavsett arbetets natur
- Hårt arbete = anstränga sig i syfte att utveckla, höja och bibehålla sin anständighet.
- Det är fel att vara tillfredsställd med vad man redan har och alltså nöja sig med mindre i stället för mer, att det är ovärderligt och orimligt att upphöra att anstränga och bemöda sig så fort det man har tycks tillräckligt; att det är föga värdigt att vila, såvida man inte vilar för att samla kraft för fortsatt arbete
Vad finns det för etiska grundvalar i konsumtionssamhället?
Fattigdom är inte bara att vara arbetslös, utan främst att vara en otillräcklig konsument (kan inte välja bland ett överflöd av konsumtionsvaror – ett gott val = förknippat med social status och eftersträvansvärd identitet)
Vilka (4) funktion i samhället fyller arbetsetiken (Bauman)?
- Disciplinering- att få fabriksarbetarna att följa de regelbundna vanor som behövdes för att upprätthålla + effektivisera produktionen
- Skapa acceptans för arbetsuppgifter som av arbetarna upplevdes som meningslösa (att själv inte ha kontroll över arbetet)
- Kontroll och underordning förutsättning för att produktion, konsumtion och samhällsekonomi ska gå runt
- Genom arbetsetiken slås ”två flugor i en smäll”:
Löser den spirande industrins arbetskraftsproblem
Minskar antalet fattiga
Vad har fattigdomen för funktion i arbetssamhälle (Bauman)?
- Fattigdomens och misärens disciplinerande samhällsfunktion: Fattigdom och dess livsvillkor skulle fungera som avskräckande exempel.
- Varför?
Få människor att uppleva och tänka att vilket jobb som helst = bättre än fattigdom och att leva på understöd (idag välfärd – arbetslöshets- och/eller sjukersättning av olika slag. - Få människor att tänka att arbete i sig har ett egenvärde, oavsett hur inhumant jobbet är.
- Att vara arbetslös/arbetssökande ska aldrig vara bättre/bekvämare än att ha ett jobb
- I arbetsetiken hade fattigdomens livsvillkor således en disciplinerande och ”motiverande” funktion i samhället.
- ”Ju mer skrämmande nyheter som läckte ut från fattighuset, desto mer skulle fabriksarbetarnas slaveri se ut som frihet” (Bauman 1998:24f)
Hur ser Bauman på arbetsetik i dagens samhälle?
- Arbetet var av nöd och pga moraliska/ideologiska uppfattningar orienteringspunkt för livet/identiteten. Inte längre.
- Arbetet var den centrala arenan för social integration (får samhället att fungera). Inte längre.
- Arbete idag = främst att lyda order i nuet i syfte att erhålla en framtida lön.
- Lön främja livsuppehälle och konstant konsumtion i syfte att uppleva saker, bygga individuell unik identitet och människovärde. Konsumtionens har alltså främst ett estetiskt och individualistiskt värde.
- Detta estetiska och individualistiska värde fyller dock en kollektiv funktion (ekonomi och samhälle går runt)
Vad menas med Aidaforisering, och hur ser Bauman att det var en negativ konsekvens av konsumtionssamhälle?
- Adiaforiseringen = innebär att vissa gemensamma värden och normer som tidigare varit centrala för samhället gradvis förlorar sin betydelse och ersätts av en ökande likgiltighet eller apati
- Negativ konsekvens:
Adiaforisering - handlingar har tömts på moraliskt innehåll (egna viljan elimineras – människor lyder order i arbetet i syfte att kunna vara så fria som möjligt i sina konsumtionsval). - Adiaforisering: Samhällets tendens att avfärda eller förminska moraliska och etiska överväganden till förmån för andra intressen, såsom ekonomiska eller individuella intressen
- Moraliska och etiska frågor blir alltmer irrelevanta eller likgiltiga i samhället. (Nietzsche - nihilism)
- Adiaforiseringen kan ses som en följd av samhällets individualisering, globalisering och ökade komplexitet, där traditionella värderingar och normer vittrar bort och undermineras av nya sociala och ekonomiska strukturer.
- Brist på gemensamma och fasta punkter för meningsskapande i livet
Vad menar Bauman är den nya arbetsetiken (konsumtionsetiken)?
- Den traditionella arbetsetiken har tappat fäste (enl Bauman)
- Från arbetsetik till konsumtionsestetik
- Ny arbetsetik: Den amerikanska arbetsmoralen – hoppet om att en dag bli sin egen chef och ekonomiskt oberoende
- Denna nya arbetsetik = mer inriktat på konsumtion och estetik/yta
- Ekonomisk belöning och roliga upplevelser som incitament för hårt arbete (att bli sin egen lyckas smed genom hårt arbete - entreprenörskap)
- Människors motivation, sökande efter mening och identitetsskapande förs över till konsumtionssfären
Bauman har (4) teser om konsumtionssamhället, redogör för dem
- Ju mer konsumtionen har ökat, desto mindre meningsfullt har det har styrda lönearbetet blivit. Samhället engagerar idag sina medlemmar främst i deras roll som konsumenter. Människor arbetar för att kunna konsumera. Att bygga en unik identitet genom konsumtionsval. Konsumtionsval som självändamål.
- De övervakande institutionerna minskar i betydelse
- Produktiviteten ökar, men sysselsättningen minskar (rationalisering, globalisering)
- Vi får aldrig bli fullständigt engagerade eller fullt tillfredsställda– ständig jakt på upplevelser och mening genom konsumtion
