utredningsmetodik - gamla tentor/frågor från böckerna Flashcards
1
Q
Vilka är de 6 huvudsakliga stegen i att genomföra en terapeutisk utredning enligt Finn? Beskriv kortfattat och i punktform.
A
- Inledande sessioner
Hitta klientens egna frågeställningar om sig själv
Vissa scheman om en själv är mer öppna för förändring än andra, eller så söker patienten aktivt efter nya sätt att tänka om sig själv, och genom att fokusera på patientens egna frågor om sig själv och relatera utredningsfynd till dessa är det mer sannolikt att fynden blir accepterade.
Tar med klienten upp på en observerande nivå genom att hjälpa dem formulera frågeställningar om sig själva
Kan kännas hjälpsamt för klienten att bara formulera konkreta frågor - Standardiserade tester
Test bestäms utifrån klientens frågor
Men börjar med de test som ligger närmast klientens frågeställningar - validerande för klienten - Session för utredningsintervention
Diskutera om testningen
Börja diskutera fynd så att inte all information kommer på en gång i slutet, få med klienten på resan
Ta upp problem och förstå klienten
Gestalta problematiken, locka fram olika känslolägen för att kunna se problematiken i praktiken. Exempelvis genom rollspel eller intervjuer. - Sammanfattande sessioner
Nivå 1 fynd
Nivå 2 fynd
Nivå 3 fynd - Skriftlig återkoppling
Brev som adresserar deras frågor och input i sammanfattande session
En kombination av skriftlig och muntlig feedback är bättre än bara muntlig
Klienten får kommentera eller revidera, vilket involverar dem i sin nya historia - Uppföljningssession
Efter några månader, prata om bedömningen och frågor som kommit upp
2
Q
Hur kan du, enligt Finn, göra utredningar mer samarbetsinriktade för barn? Välj ut tre (av 10) föreslagna sätt och beskriv hur du kan göra dem.
A
- Beskriv tillsammans med föräldrarna målen med utredningen
- Låta föräldrarna uttrycka sina frågor och mål med utredningen
- Stärker föräldrarnas roll som ansvariga över sitt barn och de som känner barnet bäst och har störst inflytande på den.
- Bra att prata enskilt med föräldrarna för de kanske inte får chansen så ofta att prata utan sitt barn närvarande
- Bra för båda föräldrarna att vara med - prata om synen på hantering av barnet etc.
- Föräldrarnas frågor och hur de är formulerade ger mycket information om familjesituationen (hur kan jag hjälpa mitt barn? vs varför är han så jobbig?)
- Samla frågor från föräldrarna → öka nyfikenhet, minska ångest, involvera deras observerande jag, störa föreställningar de har om sitt barn.
- Be föräldrarna att förbereda barnet för första mötet
- Ger information (till mig som utredare) om familjesituationen (t.ex. som de två nedanstående punkterna) och mål för interventionen
- Vissa vill inte berätta den verkliga anledningen till utredningen för sina barn - jobba med föräldrarnas skam
- Visar på ohälsosamma mönster i familjen, ex en förälder vill berätta för barnet att bara den andra föräldern tycker utredningen är nödvändig
- Kan leda till att en utredning inte alls anses nödvändig (om det t.ex. blivit en kommunikationsmiss, föräldrar och barn börjar prata om problemen)
- Skickar ett meddelande till föräldrarna om att ingenting är för svårt för att prata om. Visar empati och respekt för barnet.
- Planera in en eller flera familj- eller föräldra-barnsessioner
- Alla familjemedlemmar som bor i hushållet ska vara med
- Kan vara att ge familjen en uppgift att göra tillsammans
- Kan vara att be dem leka tillsammans eller prata om problemen
- Antingen bara för att se vad som händer eller för en specifik bedömningsintervention
- Ger en möjlighet att observera familjedynamik
- Ger en möjlighet att identifiera och utforska problem som är begränsade till familjekontexten och hjälper föräldrarna se familjens influens
- Kan belysa systematiska problem - ex genom att familjen får rollspela varandra i vardagliga scener
(kap 14)
- Få tillåtelse av föräldrarna att ungdomen får ha privata frågor
- Från ca tonårsåldern – be föräldrarna om lov att den unge får formulera privata frågor som de inte får ta del av
- Ökar tonåringens motivation att delta
- Ökar tonåringens individuation och separation i relation till föräldrarna
- Journalföring, prata med barnet - ta hjälp av kollegor vid svåra frågor
- Be föräldrarna observera ett av barnets testsessioner och diskutera efteråt deras observationer
- Ofta önskvärt att föräldrarna får observera sitt barn genomföra test, via spegel, videolänk eller sitta med i rummet
- Barnet får alltid veta att föräldern kan se dem
- Efter testningen diskuterar man det man sett med föräldern
- Observation har flera effekter:
Avmystifiering av utredningen
Ökat engagemang från föräldern
Ger en chans för föräldrarna att själva besvara frågor
Ger psykologen en chans att bemöta eventuellt ”dömande”
Kan minska föräldrarnas upplevelse av misslyckande – ser att psykologen råkar ut för samma problem som de själva i samspelet med barnet
- Engagera föräldrarna att bidra med historiska data och/eller systematisk insamling av data kring problembeteenden
- Ofta visar sig inte barnets problembeteende i relation till psykologen eller i utredningssituationen
- Data från andra situationer kan därför utgöra en viktig del i utredningen
- Föräldrarnas ”hemuppgifter” kan också vara ett sätt att bedöma deras beredskap för förändring (dvs utförs hemuppgifterna eller ej?)
- Föräldrarnas ökade uppmärksamhet på sitt barn kan i sig också åstadkomma positiv förändring
- Fråga föräldrarna om de är villiga att själv låta sig testas som en del i utredningen av deras barn
- Om föräldrarna visar intresse för att öka sin förståelse för hur de själva bidrar till sitt barns problem kan man föreslå testning
- T.ex. föräldrarnas personlighet, styrkor, svårigheter
- Att även föräldrarna testas kan minska barnets upplevelse av att vara ”svarta fåret”
- Be föräldrarna samarbeta och utforma den sammanfattande beskrivningen av utredningsfynden
- Yngre barn – föräldrarna får först återkopplingen av resultatet
- Med tonåring – först den unge, alt. den unge och föräldrarna tillsammans
- Slutsatserna presenteras som hypoteser och föräldrarna uppmanas bidra, modifiera eller avvisa det som framförs
- Fynden diskuteras fram och tillbaka, vänder och vrider, olika perspektiv respekteras
- Syftet är att tillsammans nå ny kunskap och förståelse kring barnet
- Be föräldrarna läsa igenom och bidra i de rapporter som ska till skolor, BUP eller liknande
- Föräldrarna får alltid läsa igenom och kommentera remissvaren innan det skickas
- I normalfallet korrigeras rapporten tills samtliga parter är överens
- Föräldrarna ombeds även delta vid presentationen av utredningen till remittenten
På detta sätt tränas föräldrarna att företräda sitt barn
Du kan som psykolog också modellera hur man kan bemöta lärare, läkare, socialtjänst etc.
- Engagera föräldrarna i att ge verbal och/eller skriven feed back till den unge kring resultaten
- För yngre – utredningen utformas som en historia, en ”fabel” engagera barnet - välja utformning och färg “vad vill du vara för djur”
- Föräldrarna bjuds in att vara med och skriva historien innan det presenteras för barnet
- De är delaktiga i att framföra historien för barnet
- Barnet bjuds också in – att modifiera och illustre
3
Q
Finn ger förslag på hur utredningsfynd kan presenteras och varför de ges i den ordningen, beskriv kortfattat dessa med egna ord och exemplifiera.
A
Nivå 1 - utredningsfynd som går i linje med patientens självbild.
Nivå 2 - utmana eller omformulera patientens typiska sätt att se på sig själv
Nivå 3 - utredningsfynd som går emot patientens uppfattningar om sig själv
Self-verification theory
- Människor vill upprätthålla sina scheman om sig själva och kommer avvisa information som står i konflikt med dessa. Gäller oavsett om man har en positiv eller negativ bild av sig själv
- Genom att börja med information som bekräftar bilden av sig själv och gradvis röra sig mot motstridig information skapas den optimala förutsättningen för att patienten ska kunna internalisera ny information om sig själv och världen.
4
Q
Vad är Smedler & Tidemans definition av psykologiska test, tre komponenter?
A
- Standardiserad situation
vari man kan göra systematiska observationer - Systematiska observationer
är testsvar
psykometriska test
poängsätts test svaren o sammanfattas med hjälp av numerisk skala
samlade poäng jämförs mot en statistisk norm
individen poängmässigt placerar relativt andra som gjort testet (i jämförbara grupper, tex ålder)
kvalitativ testmetod
använder sig inte av siffor/poängjämförelser
erbjuder system för att kategorisera testsvaren - På förhand givna kriterier
Innebär att förutbestämda och objektiva riktlinjer. Dessa kriterier är fastställda innan testet administreras och används som referens för att jämföra och utvärdera testdeltagarnas resultat.
Med andra ord betyder detta att testets bedömningsgrunder är specificerade i förväg för att säkerställa att utvärderingen sker på ett strukturerat och konsekvent sätt, vilket bidrar till testets reliabilitet och validitet (från chattis)
5
Q
Ge exempel på kategorier som kan ingå i de tester som mäter maximal prestation och de tester som mäter typiskt beteende och vad de kan användas till.
A
MAXIMAL PRESTATION
- Färdighetstest - är en övergripande term(?)
mäter prestation, vad kan du göra
Består av uppgifter du ska lösa så korrekt/snabbt som möjligt - Begåvningstest
renodlat kognitiva och aktuella först från drygt 2 år
tex wippsi, wisc och wais - utvecklingsskalor
passar de allra minsta också
innefattar observationer av motorik, lek o kommunikationsförmåga
tex griffiths III och Merrill Palmer R - Funktionstest
(komplement till bredare färdighetstest)
ringa in specifika förmågor och svårigheter, har en given plats i neuropsykologiska utredningar
tex NEPSY, VMI, TEA-Ch - Mäta vad en individ kan göra som bäst - den maximala prestationen - uppgifter som ska lösas korrekt och eller så snabbt som möjligt
TYPISKT BETEENDE
- Personlighetstest
- Objektiva test (SDQ)
Psykometriska personlighetstest - kallas ibland för objektiva personlighetstest
tydliga regler för poängsättning och utvärdering
vanligaste formen är frågeformulär eller skattningsskalor - där personen skattar sig själv - Projektiva test (Rorschach)
Anses komplettera andra utredningsmetoder
Erbjuda möjlighet att kommunicera det unikt personliga och subjektiva
Se hur person tolkar ett mångsidigt stimulus, se hur en person tolkar andra situationer, konflikter etc
tex CAT, Machover, Familjerelationstest - Skattningsskalor
OBS skattningsskalor är objektiva test - självskattning
vanligaste formen för att mäta typiskt beteende
frågeformulär eller skalor där personen själv får skatta
tex “Jag tycker jag är” och Becks ungdomsskalor - Anhörigskattningar
ökande antal skattningsskalor där lärare, föräldrar, omgivningen skattar personen
tex ASEBA, ABAS, FTF-fem till femton, BRIEF, SRS och CGAS - Vane- och intresseinventorier
Mäta hur en individ vanligtvis reagerar och handlar (tex dagbok)
6
Q
Vad framhåller Smedler & Tideman som viktigt gällande ett kritiskt förhållningssätt vid utredning av barn? Resonera kort kring behov av testning eller ej, kring tankar om maktposition samt anledningar till bristande generaliserbarhet.
A
Generaliserbarhet
- Information från test är begränsad och situationsspecifik - en ögonblicksbild av hur en individ fungerar
- Barn är kontextberoende i högre grad än vuxna - påverkas av den omgivande miljön här och nu - svårt att generalisera
Tankar kring maktperspektiv
- Objektifierande och förenklad människosyn
- Barn är utlämnade - kan inte förstå innebörden eller konsekvenserna av metoderna
- Informerat samtycke
(viktigt för att vidare sammarbete ska fungera, behöver ges utifrån barnets ålder och mognad, - utgå ifrån deras syn på problemet (kolla upp)
Övrigt
- Öppna intervjuer är inte lika användbara och självklara för barn som de är för vuxna - barn har inte lika hög mentaliseringsförmåga
- Gemensamt ställningstagande mellan förälder och barn
- Utgå från förälderns förståelse och perspektiv, inte endast remittentens perspektiv
- Att metoderna är anpassade efter ålder, mognadsnivå, språk, motorik, syn, hörsel etc
7
Q
Vad menar Suhr med att anlägga ett vetenskapligt arbetssätt vid psykologiska utredningar? Använd begreppen ‘dynamisk process’ , ‘beslutsprocess’ och ‘datavaliditet’.
A
Vetenskapligt arbetsstätt - det viktigaste
- Att ha ett Induktivt och ett detuktivt arbetssätt
- Induktivt - först observation sen hypotes
- Deduktivt - först hypotes sen observation
Dynamiskt arbetsstätt –>
- Används för att kunna nå vetenskapligt arbetssätt
- Ny information som säger emot den hypotesen man har vid tillfället bör leda till att man överväger att ändra hypotesen, dvs att göra ytterligare övervägningar kring vilken diagnos man lutar mot beroende på om man får ny/motstridigt information under en intervju eller observation.
- En dynamisk process kan också ändra/påverka vilken ytterligare information som behövs utöver den som man inledningsvis trodde att man behövde.
Beslutsprocesses –>
- Att man ser från olika linser, eller perspektiv
- Med syfte att undvika olika biases
- Övergripande/genomgripande i hela processen
- Tex att forma en hypotes baserat på vanliga förkommande symtom (tänkt trötthet och depression)
Datavaliditet –>
- Både den som man själv samlat in och den som man fått från andra källor.
- Testerna och metoderna är av hög validitet och reliabilitet
- De är också relevanta i förhållanda till hypotesen
- Om man gör anpassningar i tester behöver man ha det i beaktning när man tolkar resultatet:
Till exempel kan datavaliditeten svikta om man som utredare har brustit i en testsituation, såsom att man har vara otydlig i instruktioner eller slarvig med tidtagning. - tillräcklig kunskap om instrumenten man använder, om den antingen aldrig lärt sig ordentligt från början
8
Q
Suhr föreslår en tratt-liknande modell för att göra en nybesöks-intervju. Modellen föreslår att intervjun genomförs med frågor i steg, beskriv kort vilka steg samt syftet med varje steg. Tänk på varför den är “tratt-liknande”.
A
Utgångspunkten är vid första mötet, kan utgå ifrån den här modellen - nybesöks-intervju
Steg 1:
- Fråga varför patienten har kommit till en
- Fokusera på de bekymmer som patienten själv tar upp
- Klienten får styra samtalet
- Viktigt att patienten kommer med konkreta exempel.
Steg 2:
- Fråga när problemen började och om patienten haft liknande problem tidigare och hur de löste sig då.
- Undersök även om symptomen/problemet har kommit och gått eller om de varit bestående under en längre tid.
- Kolla om det kan finnas några utlösande faktorer.
- Kolla om personen behandlats för problemen tidigare.
Steg 3:
- Gör en bio-psyko-social kartläggning.
- Medicinsk historia
- Dagliga rutiner
- Kulturell historia
- Brottslig historia
- Somatisk historia
- Vissa delar kan redan ha berörts vid steg 2 men ändå viktigt att ta upp alla punkter för att vara konsekvent med kartläggningen.
- Beroende på problem så behöver vissa delar kartläggas mer/mindre, men alla bör snuddas vid igen.
Trattlikanande innebär
- Börjar brett - klienten får börja
- De andra är inte lika viktigtiga att det sker i rätt ordning
- Det viktigaste är att det är tratt-liknande - dvs börja brett och smalna av mer och mer - tills det återstår specifika hypoteser
- Man börjar med öppna frågor som följer patientens berättelse och sedan går man över till frågor som är mer inriktade på det man redan pratar om, som att be om exempel, förtydliganden och ifrågasätta motsägelser.
- Så småningom, när man närmar sig en hypotes kring situationen, kan man bli ännu mer ledande i frågorna för att fylla i de delar man saknar.
9
Q
Suhr föreslår en modell som kan användas som en hjälp för dig som utredare att samla relevant data. I den bio-psyko-sociala delen av modellen, del 3, föreslås ett flertal områden som kan vara relevanta att undersöka - Ge minst 4 exempel på vilka områden som kan ingå samt vad du avser undersöka.
A
Nämn 4 av dessa och utveckla mer tänker jag:
s.111
a) Psykiatrsik (sjukdoms) historia (?):
- Tidigare diagnoser och behandling? Fråga om tidigare psykologiska symptom, även om diagnos aldrig fastställdes. Även tidigare alkohol- och drogmissbruk.
b) Sjukdomshistoria:
- Viktigt att komma ihåg att somatiska sjukdomar/symptom påverkar psyket. Därför vill man ha koll på sjukdomshistoriken och nuvarande sjukdomar. Också viktigt att fråga när personen senast var hos läkaren och för vad.
c) Dagliga rutiner:
- Matvanor, sovvanor, träning, fritidsintressen och förändringar kring dessa.
d) Tidig utveckling och barndom:
- Fråga om patientens mamma hade några komplikationer under graviditeten, om patienten är för tidigt född eller ej, och om den var sen med att börja gå, prata eller använda toaletten.
e) Relevanta kulturella aspekter:
- Såsom modersmål, vart hen är uppvuxen, etnisk tillhörighet (?), kön, sexuell läggning.
f) Familjehistorik:
- Har andra i familjen upplevt liknande problem/symptom? Har de blivit behandlade för det och hur gick det isf?
g) Psykosocialt stöd och stressorer:
- Hur är patientens relationer? (Förstod inte förklaringen till varför det är viktigt enligt boken)
h) Skolhistorik:
- Hur presterade patienten i skolan? Har hen gått om en klass nån gång eller fått hoppa över en årskurs? Vad har patienten haft för inriktning i skolan? Fanns det några beteendeproblem i skolan?
i) Jobbhistorik:
- Vad har patienten jobbat med och hur många jobb har hen haft?
j) Brottshistorik:
- Har patienten någonsin begått brott? Eller blivit utsatt för brott? (ANTAR att det är detta de menar enligt boken men rätta mig gärna!).
10
Q
Förmågor man behöver ha som psykolog Enligt Suhr
A
- Bred psykologisk kunskap och erfarenhet
Neuropsykologi, utvecklingspsykologi, psykopatologi, evolutionspsykologi, hälsopsykologi, socialpsykologi etc.
också socialpsykologi - kunna förstå sammanhanget man befinner sig i - Analytisk organisationsförmåga
Systematiskt samla in, tolka, analysera data - Pedagogisk förmåga
Kommunicera utredningsresultatet och konsekvenserna till klienten o andra berörd
text/muntligt - Empatisk förmåga
Viktigt att kunna samverka med och förstå de du utreder
för att kunna kommunicera, och sätta sig in i vikten av en utredning för klienten - Begreppet ”assessment” – tyngdpunkt på just ”testning”.
En viktig del i att vara utredare är att kunna testning.
Men – även om test är viktiga kan de också användas på ett bristfälligt sätt och då även orsaka skada.
Att vara utredare innebär också att kunna integrera information från många olika källor , där tester endast utgör en källa av flera
utredning - inte bara testning
11
Q
Beskriv TA (7 utmärkande drag)
A
- Respekt för klienten
Bemöt klienten som du skulle vilja bli bemött
Klienten är expert på sig själv, arbetar med klienten för att hitta nya sätt att hantera sina problem
Ger mycket återkoppling under utredningens gång - Relationellt perspektiv
En psykologisk utredning är en interpersonell händelse och relationen mellan klient och utredare är grunden för att förstå vad som händer under utredningen.
Utredaren är medveten om sårbarheten hos klienterna i situationen och arbetar för att minska lidandet - Medkänsla och nyfikenhet
Vilja få en tredimensionell bild och empatisk förståelse för personen snarare än att klassificera. Förståelse av klienten som komplex, inte reducera till symtom.
Försöker närma sig klienten med nyfikenhet och öppenhet, leder till att klienten ökar öppenhet och medkänsla för sig själv och minskar skam, ökar acceptans osv. - Önskan och avsikt att hjälpa klienten direkt
Stark betoning av att dela med sig och diskutera utredningsfynd direkt med klienten och ge rikligt med återkoppling och anpassa återkopplingen så att den blir begriplig, meningsfull, användbar - Ett speciellt sätt att se på test - empatiförstärkare
Ett sätt för psykologen att bättre förstå klienten
Ett sätt för klienten att bättre förstå sig själv
Att förena det objektiva till det subjektiva
Underlättar klientens självmedvetenhet och medkänsla - Flexibilitet i genomförandet
Man är beredd att vara flexibel och kreativ under genomförandet av utredningen om så behövs - Sparsamhet
Välja ut test noggrant och alltid med stark koppling till de frågeställningar man jobbar med
12
Q
Kunna alla biases enligt Suhr (6).
A
s. 21
- Availability bias/ Tillgänglighets bias
- recency och primacy - det man hörde först och sist kommer man bäst ihåg
- om personen ger mycket detaljer kring ett ämne - en person pratar mycket om sina sociala problem och inte om sina intellektuella - störa sannolikhet att man drar slutsatser om det
- det som ligger top- of mind - tillgängligt för oss att tänka
- Representativity bias/ Representativitetsbias
- att man lägger för stor vikt vid symtom som är vanliga hos vissa diagnoser, ex trötthet och tolkar det som starkt symtom i depression.
- Confimation bias/ Bekräftelsebias
- att man letar efter information som bekräftar det man tror
- Hindsight bias/ Efterklokhetsbias
- att man ser i jouranlen vad tidigare letat efter, och då påverkas för att söka upp samstämmig information.
- Regret bias/ ångerbias?
- att man är mer villig att tillskriva diagnos pga riskerna/ konsekvenserna att inte sätta blir stor.
- Diagnos bias
- att man utgår från att det finns en diagnos
13
Q
Systematisk utredningsmetodik - tre aspekter att tänka på innan?
A
- Organisatoriskt
Bilda dig en uppfattning om hur du ska ta dig an utredningen
Vad ska jag utreda?
Med vilka metoder?
Hur ska jag genomföra utredningen? - Praktiskt
Har jag resurser?
Tid, lokal, metodik, kompetens, erfarenhet - Etiskt
14
Q
Systematisk utredningsmetodik - fyra aspekter att fokusera på under utredning?
A
- Aktuella problem
Vilka problem är aktuella just nu, oavsett historik - Allvarliga problem
Finns det något allvarligt problem? djup depressivitet, självmo - Klinisk signifikans
- Vanligt förekommande
15
Q
Vad avser Suhr med begreppet ”non-credible responding” –icke trovärdiga svar, vid
psykologiska utredningar?
Och vad avses med begreppet ”malingering” -simulering vid psykologiska utredningar?
A
Icke-trovärdiga svar
- Svar som inte är trovärdiga
- behöver inte nödvändigtvis vara att personen gör det med flit, kan vara omedvetet.
- T.ex. identifierar sig mycket med en diagnos,
- eller en social förvrängning (bias) dvs att man svarar som man tänker att man borde.
- I vissa formulär testar man för det, och om man svarar något väldigt ovanligt på en fråga med ett väldigt uppenbart svar, så kan det visa på detta. T.ex. om frågan är “har du fisit senaste månaden?” och personen svarar nej så är det ett tydligt tecken på ett icke trovärdigt svar. ;)
Simulering
- Avsiktlig överdrift eller lögner av symtom
- För att uppnå en viss fördel, som ekonomisk kompensation, undvikande av ansvar, eller andra personliga vinster.
- Det innebär att personen medvetet ger en felaktig bild av sitt psykiska tillstånd för att påverka utredningens resultat till sin fördel.
