Socialkognition Flashcards
För att förstå sociala signaler behöver du använda dig av förmågan att begripa en annan människa med hjälp av ”theory of mind” och ”empati”. Beskriv dessa begrepp, skillnaden mellan dem samt ge exempel på hjärnaktivering som dessa processer är förknippat med.
Theory of mind: kognitivt(mentalisering), kunna sätta sig i in i andras mentala tillstånd., på ett väldigt grundläggande plan kan d handla om att öht förstå att andra människor har 1 mind skiljt från ens eget(och kan ha annan vetskap, tankar etc. som det där experimentet med lådan). På ett mer avancerat plan kan det handla om att sätta sig in i vad en person kan tänkas känna eller tänka utifrån en specifik situation. Jag skulle säga att kognitiv empati = emotionell ToM.
(hjärngrejerna kmr i annan fråga för blir för långt annars)
2 områden förknippade med Att förstå inre mentala tillstånd
TPJ(generell aktivering vid
analys av sociala signaler och intention – men även vid analys av andras ”tänkande) , dmPFC(aktiveras återkommande då vi tänker på andra människors ”tankar”)
2 områden förknippade med att förstå inre känslomässiga tillstånd -
(Dorsoanteriora) cingulate cortex, (anteriora) insula
2 områden förknippade med att förstå sociala signaler:
(Posteriora) STS, FFA. fattar inte varför FFA men det står så.
2 områden som är kopplade till socialt beteende:
vmPFC, OFC (damage to the orbital and ventromedial prefrontal cortex have difficulties in recognizing emotions in others )
STS roll i att läsa av och förstå känslor
STS läser av changeable aspects of a persons face(ansiktsuttryck, blick etc) och kroppar(riktning, kroppsspråk etc. STS är också viktig för att koppla ventrala strömmen (igenkänning och formidentifikation) med den dorsala strömmen (lokalisation), vilket möjliggör att dynamiska visuella intryck av ansikten och kroppar (i STS)
bearbetas även motoriskt (av parietala och frontala lobsystem), dvs. en spegling av andras
handlingar i ens eget motorsystem. opplat till auditory cortex - STS reagerar både på observerat tal (dvs. läppläsning) och hört tal. Också kopplat till känsloomården(amygdala, insula).
avläsning av emotioner + respons(stegen från föreläsningen)
- Exponering:
Ett ansiktsuttryck/emotion exponeras för oss, i detta fall – rädsla. - Visuell perception:
Vi börjar med att se en person som uttrycker en känsla, i detta fall rädsla. Informationen
hämtas in visa synen. - Bearbetning:
a. Koncept och kontext:
Vår hjärna använder tidigare erfarenheter och den nuvarande situationen
(kontexten) för att förstå och tolka vad vi ser. Detta hjälper oss att sätta den visuella
informationen i rätt sammanhang.
b. Sensorimotorisk simulation:
Hjärnan simulerar den känsla vi observerar genom att aktivera liknande känslor och
fysiska reaktioner i oss själva. Detta är en form av ”inlevelse” där vi upplever en
spegling av den andres känsla.(premotorcortex)
c. Tolkad emotion = RÄDSLA:
Baserat på den visuella perceptionen och kontexten, samt den sensorimotoriska
simuleringen, tolkar hjärnan emotionen som rädsla. - Respons:
a. Emotionell respons – hjärna och kropp:
Den tolkade känslan av rädsla leder till en emotionell respons i vår egen hjärna och
kropp. Detta kan inkludera fysiologiska förändringar som ökad hjärtfrekvens eller
svettningar.
b. Ansiktsmimik:
Vi kan själva börja visa ansiktsuttryck som speglar den tolkade känslan och den
känslan som vi nu har inom oss (förmodligen också rädsla), vilket är en del av vår
sociala interaktion och empati.
c. Beteenderespons:
Slutligen kan den tolkade känslan av rädsla leda till en beteenderespons, t.ex. att vi
kanske vill trösta personen eller att vi själva bli försiktiga eller att vi springer därifrån
tillsammans med den andra personen.
Förklara vad simulationsteorin innebär och på vilket sätt denna process kan ha en betydelse för vår förmåga att förstå sociala signaler.
Simulationsteorin = när du ser någon annan befinna sig i ett
känslomässigt tillstånd aktiveras emotionsområden i din egen
hjärna(Cingulate cortex, Insula) 1. Man kan skapa en explicit, berättelselik simulering av en annan persons situation och
beteende för att förstå det.
2. När vi ser någon annans beteende (t.ex. deras handlingar, känslouttryck) kan vi automatiskt
och kanske omedvetet aktivera de motsvarande neurala nätverken för att producera detta
beteende i vår egen hjärna (spegelneuroner).
Spegelneuroner antas ha en betydelse för förmågan att kunna förstå den andre i ett socialt samspel. Förklara kortfattat spegelneuronsteorin och ange ett område i hjärnan där dessa neuron återfinns.
- Ett frontoparietalt spegelsystem som aktiveras då du utför en handling och då du ser någon annan utföra samma handling
- En inre simulering – imitation
- Kan ligga till grund för social kognition – men bara delvis. Står inte var dom finns(förutom “frontoparietalt”) men tror premotor cortex, Inferior Parietal Lobule
