Social Kognition Flashcards

1
Q

Vad är Kognition?

A

Kognition är ett samlingsord för de mentala processer - automatiska eller kontrollerade (viljestyrda) - som handlar om att skaffa sig kunskap och förståelse. De mentala processerna sker genom sinnena, som syn och hörsel och genom tanke och erfarenhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är social kognition?

A

“Hur vi uppfattar, minns, och tolkar information om oss själva och andra.”

Social kognition är hur vi uppfattar, tolkar och minns information om oss själva och andra genom mentala processer (automatiska eller kontrollerade/viljestyrda).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är Attribution?

A

“Hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende”

För att förstå andras beteende (och vårt eget) så skapar vi egna förklaringar.
Vi försöker hitta orsakerna som ledde till handlingen.
Oftast så går detta på automatik, och oftast så är vår automatiska slutsats bra nog.
Men ibland blir det såklart fel.
Vi tänker sällan på att vi skapar dessa orsaksförklaringar, det är mest ifall vi inser att vi haft fel som vi ifrågasätter vår egen uppfattning eller ifall vi är väldigt måna om att hitta den verkliga orsaken. Då är vi mer motiverade och lägger mer tid på att hitta dem olika faktorerna som kan ha påverkat ens persons beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är Social Perception?

A

“Hur vi formar uppfattningar om andra”

Social perception är hur vi formar uppfattningar om andra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Nämn 3 stora “byggstenar” i socialpsykologiska processer: (kort svar)

A

Social Kognition
Social Perception
Attribution

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Nämn 3 olika förklaringsmodeller för hur vi gör personbedömningar: (kort svar)

A

Kognitiv algebra
Konfigurationsmodellen (Asch)
Implicita personlighetsteorier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nämn 4 automatiska/kontrollerade processer: (kort svar)

A

Scheman
Kategorier
Stereotyper
Bedömningsheuristiker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är grundprincipen för Kognitiv Algebra? (1 mening)

A

“Helhetsintrycket utgörs av “summan” eller “medelvärdet” av den information vi har om personen”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Nämn 2 sätt man kan bedöma en person genom kognitiv algebra: (kort svar)

A
  1. Summering av egenskaper.
    Plus, minus.
  2. Medelvärde av egenskaper.
    Plus, delat med.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Förklara 2 sätt man kan bedöma en person genom kognitiv algebra:

A
1. Summering av egenskaper: 
T ex:				Helhetsintryck:
Intelligent 	(+2)		(2)
Ärlig		(+3)		(5)
Tråkig 	(-1)		(4)
2. Medelvärde av egenskaper:
T ex:				Helhetsintryck:
Intelligent 	(+2)		(2)
Ärlig 		(+3)		(2,5)	[5/2]
Tråkig 	(-1)		(1,33)	[4/3]

“Helhetsintrycket utgörs av medelvärdet av den information vi har om personen. Vi lägger ihop olika egenskaper och drar sen en slutsats utifrån det.”

Genom summering av egenskaper (där vi plussar ihop eller subtraherar) eller genom medelvärde (där vi lägger ihop egenskapers totala poäng och sedan delar med antal egenskaper listade) så skapar vi ett helhetsintryck.

KRITIK: I verkligheten fungerar inte kognitiv algebra som en förklaring till hur vi faktiskt formar helhetsintryck av andra personer.

Istället så konstruerar vi helhetsintryck aktivt redan från första intryck. I Asch’s konfigurationsmodell så tas parametrar med som centrala och perifera egenskaper med samt “primacy effect” som innebär att intryck vi får först påverkar hur vi uppfattar intryck vi får efteråt på gott och ont.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär konfigurationsmodellen? (Asch)

A

Helhetsintrycket formas genom att viss information om personens egenskaper påverkar tolkningen av annan/ytterligare information.

  • Information om centrala egenskaper påverkar hur vi tolkar information om perifera.
  • Den information vi får först påverkar hur vi tolkar information vi får senare (primacy effect).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Nämn 2 termer som ingår i Asch’s konfigurationsmodell? (kort svar)

A
  • Centrala/Perifera egenskaper

- Primacy effect

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Förklara och ge ett exempel på Centrala och Perifera personlighetsdrag:

A

Enligt Asch är värme ett centralt personlighetsdrag, även intelligens.
Detta betyder att om en person beskrivs som:
- Begåvad
- Praktisk
- Varm
- Bestämd
- Försiktig

Så påverkar egenskapen “varm” dem andra 4 egenskaperna på ett positivt sätt och man får ett allmänt positivt intryck.

Om en person istället beskrivs som:
- Begåvad
- Praktisk
- Kall
- Bestämd
- Försiktig
Så får man ett helt annat helhetsintryck för att ordet “kall” som är ett centralt personlighetsdrag färgar av sig så mycket på även dem andra egenskaperna.

“Bestämd” som är ett perifer personlighetsdrag kan ju vara både positivt och negativt beroende på HUR man är bestämd.
Det är just detta som centrala personlighetsdrag, som varm eller kall kan ge oss information om.

Vilka egenskaper som är centrala för ett helhetsintryck beror på vilka andra ord som presenteras. Inga ord anses centrala över alla möjliga kontexter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Förklara och ge ett exempel på Primacy effect:

A

“Primacy effect är tendensen för tidigare information att vara mer inflytelserik än senare information på social perception och tolkning.”

Dem egenskaperna vi får reda på först “sätter ton/färgar av sig” på hur vi tolkar efterkommande egenskaper.

Primacy effect kan vara starkare när åskådare är under tidspress och motiverade att nå en slutsats fort.

Exempel:
Eva är avundsjuk, envis, kritisk, impulsiv, flitig, intelligent
Mia är intelligent, flitig, impulsiv, kritisk, ensiv, avundsjuk

Vilken gillar man bäst?? Primacy effect!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad innebär implicita personlighetsteorier?

A

T ex, varför fick du en konstig känsla när den personen tittade på dig på det sättet?
Du kan inte riktigt förklara det för någon annan, men inom dig tvekar du inte på att känslan varnar dig för något, bäst att vara uppmärksam.

Implicita personlighetsteorier är den omedvetna uppfattningen man har om hur människor brukar bete sig och reagera i olika situationer.
Instinktivt tolkar vi andras handlingar och våra tidigare erfarenheter av situationer och människor påverkar oss hur vi bemöter andra människor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad betyder ordet Implicit? (kort svar)

A

Omedvetet.

Inom psykologin betyder Implicit samma sak som “omedvetet”.

(Exempel på Implicit minne är att automatiskt slå in portkoden korrekt med fingrarna, men när någon frågar kommer man inte ihåg sifferkombinationen så man kan säga den högt.
Exempel på implicit inlärning är att tala vårt modersmål grammatiskt korrekt utan att veta vad grammatik är.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Beskriv dem två olika typerna av kognitivt processande:

A

System 1 ≈ intuition

  • Snabbt
  • Känslomässigt
  • Omedvetet
  • Automatiskt
  • Associativt
  • Kräver ej ansträngning

System 2 ≈ reflektion

  • Långsamt
  • Analytiskt
  • Medvetet
  • Kontrollerat
  • Regelstyrt
  • Kräver ansträgning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är Scheman?

A

“Kognitiva strukturer som representerar kunskap om ett begrepp (person, grupp, händelse, etc.), inklusive dess egenskaper och sambanden mellan egenskaperna.”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Nämn 4 olika sorters scheman och förklara kort:

A

Personscheman:
- Egenskaper förknippade med specifika personer

Rollscheman:
- Egenskaper förknippade med sociala roller, tex yrken.

Skript:
- Egenskaper förknippade med typiska händelseförlopp,
tex restaurangbesök.

Självscheman:
- Egenskaper jag förknippar med mig själv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad baseras scheman på och förändras dem snabbt eller långsamt?

A

Scheman baseras på erfarenhet och förändras långsamt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad hjälper scheman oss med?

Vad fyller Scheman för ekonomiska funktioner?

A
  • Uppmärksamhet
  • Inkodning
  • Lagring
  • ihågkomst
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Nämn 4 saker om kategorier:

A
  1. Vi måste först kategorisera (personen/tinget/situationen) innan vi kan tillämpa scheman.
  2. Kategorier kan vara väldefinierade: triangel, eller luddiga: vuxen.
  3. Kategorier har hierarkisk struktur
  4. Kategorisering sker ofta genom jämförelse med prototyp. Denna prototyp är oftast ett genomsnitt/extremt exemplar av kategorin.
23
Q

Vad måste vi göra innan vi kan tillämpa scheman?

A

Vi måste först kategorisera personen, tinget eller situationen.

24
Q

Beskriv två olika typer av kategorier:

A
  • Väldefinierade kategorier: tex triangel

- Luddiga (“fuzzy”) kategorier: tex vuxen

25
Q

Har kategorier en hierarkisk struktur?

A

Ja

26
Q

Vad skulle du säga ang kategorier och prototyper?

A

Kategorisering sker ofta genom jämförelse med en prototyp
- “Genomsnitt” (eller extremt exemplar) av kategorin.
Om man tänker på banan, så har man säkert en prototyp av banan som har en perfekt genomsnittlig form och en gul jämn färg.

27
Q

Ge exempel på hur kategorier är hierarkiska:

A
Fordon 
↓
Bil 
↓
Ford, Renault,Volvo
Europé
 ↓
Fransman
 ↓
Korsikan, Parisare, Marsellebo
Växter
 ↓
Frukter
 ↓
Banan, äpple, päron
28
Q

Vad är Stereotyper?

A

Stereotyper är ett slags schema (rollschema)

  • Socialt delade generaliseringar om medlemmar i en social grupp
  • Inte nödvändigtvis negativa
  • Ofta funktionella
29
Q

Vad påverkar vilka scheman/kategorier vi använder?

A

Tillgänglighet (accessibility)

  • Kategorier eller begrepp som är tillgängliga/aktiva i minnet
  • Det kan finnas tillfällig eller kronisk aktivering

Tillgänglighet påverkas av “priming”
- Exponering för viss stimuli/information kan göra en kategori
(eller ett begrepp) mer tillgängligt.

Tänk en person som är homofob som umgås mycket med andra homofobiska kompisar, varje gång kompisgänget ses så pratar dem minst en gång om hur alla som är gay är si eller så.
Dessa personer har antagligen en kronisk aktivering, som gör deras scheman och kategorier för gay personer väldigt tillgängligt.

Tänk om denna person ser en artikel om ett gay-giftermål innan hen ska träffa sina kompisar. Detta blir en priming och personen kommer nog berätta om artikeln det första hen gör.

30
Q

Ge exempel på associativt nätverk:

A
Havet → Båt → Segel → semester
 ↓
Stort
 ↓
Läskigt
 ↓
Hajar

Om man blir primad på ett ord så har man lättare att komma på något som ligger nära det ordet/är kopplat till det.

Tex om någon pratat om lussebullar och presenter och sedan säger “hjul/jul”
Då tänker du på jul som i julafton.

Men om någon pratat om bilar och vägar och säger “hjul/jul”
Då tänker du på hjul som man har till fordon.

31
Q

Bär de flesta inom en given kultur på liknande stereotyper?

A

Ja

32
Q

Automatiska/kontrollerade processer:

Beskriv Devines Tvåstegsprocess

A
  1. Automatisk aktivering
  2. Viljestyrd kompensation

Om vi agerar fördomsfullt eller fördomsfritt avgörs i steg 2, inte i steg 1.

Steg 2 kräver:

  • Insikt (om att bedömningen kan vara biased)
  • Motivation (att justera bedömningen)
  • Tillräckligt med tid (för att kunna justera bedömningen)
33
Q

Vad är Bedömningsheuristiker?

A

“Mentala genvägar” vi använder för att lösa sannolikhetsproblem

34
Q

Skriv 3 saker om heuristiker:

bedömningsheuristiker

A
  • Ofta automatiska och omedvetna.
  • Sparar tid och ansträngning.
  • Leder ofta till bra (eller tillräckligt bra) slutledningar, men kan ge upphov till systematiska fel (bias)
35
Q

Nämn 4 olika grundheuristiker:

A
  • Representativitetsheauristiken
  • Tillgänglighetsheuristiken
  • (Förankring-och-justeringsheuristiken)
  • (Affektheuristiken)
36
Q

Förklara Representativitetsheuristiken:

A

Kategorisering baseras på ytlig likhet med “typisk” kategorimedlem (prototyp)

  • Kan leda till neglekt av “base rates”
    (base rates = information om statistiska fördelningar)
  • Kan leda till logiska felslut, tex brott mot konjuktionsregeln
    ( = sannolikheten för A+B kan aldrig överstiga sannolikheten för A)

Exempel Sven:
“Sven är väldigt blyg och tillbakadragen, alltid hjälpsam men inte särskilt intresserad av människor eller den verkliga världen. Han är foglig och ordningsam, har behov av organisation och struktur i sitt liv och är noga med detaljer.”

Vad är mest sannolikt?
Sven är bibliotekarie?
Sven är lantbrukare?

De flesta svarar A, trots att lantbrukare är ett MYCKET vanligare yrke (särskilt bland män)

Exempel Linda:

“Linda är trettioett år, singel, frispråkig och mycket intelligent. Hon har examen i filosofi. Som student brann hon för frågor om diskriminering och social rättvisa och hon deltog även i demonstrationer mot kärnkraft.”

Vilket alternativ är mest sannolikt?
Linda är bankkassörska
Linda är bankkassörska och verksam inom feministrörelsen

De flesta svarar b!

37
Q

Vad är tillgänglighetsheuristiken?

A

Har med hur lätt vi kommer att tänka på enskilda exempel

Exempel:
Deltagare som fått i uppgift att ange 6 tillfällen de agerat självhävdande såg sig efteråt som mer självhävdande än deltagare som fått i uppgift att ange 12 tillfällen

*Dem som skulle ange 12 tillfällen hade inte så många “tillgängligt” → alltså kände dem sig inte så självhävdande

  • Kan leda till neglekt av “base rates”
    (Base rates = information om statistiska fördelningar)
  • Dramatiska och uppmärksammade exempel kommer vi lättare att tänka på (tex vaccinering)

Exempel:
“Vad finns flest av i engelska språket:
Ord som börjar med bokstaven R eller ord som har R som tredje bokstav?”

Ord som har R som tredje bokstav är nästan 3 gånger så många!
Men 70% av deltagarna svarade fel!

38
Q

När vi träffar någon för första gången, vad försöker vi då göra? Och hur kan vår bild förändras över tid?

A

Vi försöker forma oss en uppfattning som “hänger ihop” (make sense)

Över tid kan vår bild av individen bli mer komplex

39
Q

Hur går våra initiala bedömningar ofta till?

A

Våra initiala bedömningar går ofta på autopilot; vi använder oss av scheman och heuristiker

40
Q

Vad är positivt och negativt med att våra initiala bedömningar ofta går på autopilot? Är det möjligt att korrigera?

A

Positivt: Det sparar oss tid och ansträngning

Negativt: Det kan leda till felbedömningar (bias) och stereotypisering, vilket kan leda till fördomsfullt beteende

Genom medvetna och kontrollerade tankeprocesser är korrigering oftast möjlig.

41
Q

I boken var ett exempel med Simon som gissade från vilket land folk runt olika bord var. Vilka social-kognitiva processer ledde honom till dessa slutsatser?
Förklara med hjälp av Kategorier, scheman och heuristiker hur och varför Simon kom fram till sina slutsatser:

A

Simon har:

  1. Kategoriserat alla personer i restaurangen i grupper av olika nationaliteter.
  2. Aktiverat innehållet av dessa kategorier: scheman; våra förväntningar om medlemmar av en grupp.
  3. Använt heuristiker: mentala genvägar, tumregler, för att dra slutsatser om att “dem på det där bordet måste vara engelsmän för dem brer på så det står härliga med smör på sina mackor” (heuristik/tumregel: engelsmän äter onyttigt)
42
Q

Vad fyller kategorier för funktion?

A

Kategorier gör vårt liv enklare.
Utan kategorier hade vi snabbt fått information overload.
Tänk om hade behövt reflektera över varje liten sak och dess syfte, inte för att nämna andra människor.
Tack vare kategorier lever vi i en värld med byggnader, fordon, människor, djur, finkläder, arbetskläder osv.
Då kategorier förenklar - så skapar det en mer ordningsfull, förutsägbar och kontrollerbar värld!

43
Q

“Pojken som kom in till akutmottagningen och kirurgen som sa men gud det är ju min son”

Varför hade studiedeltagare så mycket problem och varför skapade dem så komplexa förklaringar till hur det kunde ligga till?

A

Det är svårt att inte fastna i automatiskt aktiverade stereotyper.
(dem flesta) kirurger är män. Att det skulle kunna vara en kvinlig kirurg fanns alltså “inte på kartan”/i rollschemat av kirurger.

44
Q

Vad är heuristiker?

A

Han har en dyr bil - han måste ha ett välbetalt jobb.
Hon har en dyr bil - hon måste ha en rik man.
Hon beställer en en cola zero - hon är på diet.

Välanvända, icke-optimala tumregler vi använder för att nå slutsatser som i dem flesta (men inte alla) fall är effektiva.

Man säger ofta att Stereotyper fungerar som heuristiker (=tumregler/genvägar)

45
Q

Innefattar kognition automatiska och kontrollerade mentala processer?

A

Ja

46
Q

Handlar kognition om att skaffa sig kunskap och förståelse?

A

Ja

47
Q

Vart genom sker dem mentala processerna i kognition?

A
  • Sinnena, som syn och hörsel
  • Tanke
  • Erfarenhet
48
Q

Ge en synonym till konfiguration:

A

sammanställning

49
Q

När kan primacy effect vara starkare?

A

När åskådare är under tidspress och motiverade att nå en slutsats fort.

50
Q

Implicita personlighetsteorier:

Hur skaffar vi implicit kunskap?

A

Genom erfarenhet

51
Q

Hur fungerar Implicit kunskap?

A

Implicit (omedveten) kunskap är ofta underförstådd, kan vara svår att förklara och till och med vara okänd för individen.

Implicit kunskap är erfarenhetsbaserad.

tex att cykla, slå in en portkod

52
Q

Vad gör scheman? förenklat

A

Representerar kunskap om någon/något

  • inklusive dess egenskaper och sambanden mellan egenskaperna.
53
Q

Ge ett exempel på hur stereotyper är socialt delade generaliseringar om medlemmar i en social grupp:

A

Ofta har vi liknande stereotyp-föreställningar om samma sociala grupper.

Tex så skulle nog många svenskar ha liknande stereotyper om att engelsmän är bleka, dricker mycket öl och gillar fotboll.

“A collection of trait names upon which a large percentage of people agree as appropriate for describing some sort of individuals.” (Vinacke, 1952)