Attribution Flashcards
Vad är social kognition?
Hur vi uppfattar, minns och tolkar information om oss själva och andra.
Vad är attribution?
Hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende.
Varför attribuerar vi?
Människor söker stabila orsaker till beteenden för att kunna predicera/kontrollera omvärlden
Vad är social perception?
Hur vi formar uppfattningar om andra.
Nämn 3 klassiska attributions-teorier: (kort svar)
- Jones & davis: Correspondent inference theory
- Kellys: Samvariationsteori
- Weiners: Attributionsteori
Klassiska attributions-teorier:
Vad hjälper Correspondent inference theory oss med? (Jones & Davis)
Nämn centrala ord för teorin. (kort svar)
Förstå hur vi räknar ut varför någon väljer en handling framför en annan.
Hur vi drar slutsatser om vad ett beteende avslöjar om en persons disposition (; egenskaper/personlighet/preferenser/motiv/avsikter)
Common effects
Non-common effects
Exempel:
“Universitetet valdes trots dåligt rykte jämför med andra alternativ. Studentens önskan att få bo och plugga i staden måste alltså varit stark nog att överväga den negativa aspekten av dåligt rykte.
Klassiska attributions-teorier:
Vad hjälper Kellys Samvariationsteorin oss med? (Covariation theory)
Nämn centrala ord för teorin. (kort svar)
Förstå hur vi väger upp olika möjliga orsaker till beteende.
Vi “listar ut” huruvuda ett observerat beteende har med personen, objektet eller situationen att göra och vi attribuerar andras beteende till inre eller yttre orsaker, baserat på tre faktorer:
Samstämmighet
Regelbundenhet
Distinkthet
Exempel:
Låg samstämmighet, hög regelbundenhet, hög distinkthet= resultatet samstämmer med personen:
Något med Harmoine orsakar henne att säga att attributions-teori är tråkigt.
Klassiska attributions-teorier:
Vad hjälper Weiners Attributionsteorin oss med?
Nämn centrala ord för teorin. (kort svar)
Förstå varför vi lyckas eller misslyckas.
Konsekvenserna av olika attributionsstilar.
Inre - Yttre — (Locus of causality)
Konstant - föränderlig — (Stability)
Kontrollerbar - okontrollerbar — (Controllability)
Exempel:
Prestation:
Inre orsak, konstant, kontrollerbar= Skicklighet, kunskap
Yttre orsak, föränderlig, ej kontrollerbar=tur/otur
Vidare:
Abrahamson mfl vidareutvecklade Weiners modell
Och istället för kontrollerbar/okontrollerbar så satte dem in två stycken okontrollerbara orsaker: Global & Specifik.
→ depressiv attributionsstil
Klassiska attributions-teorier:
Vad är Correspontent inference theory? (Jones & Davis, 1965)
Hjälper oss förstå varför någon väljer en handling framför en annan
Hjälper oss förstår en persons inre/dispositionella faktorer
(egenskaper / personlighet / preferenser / motiv / avsikter)
Ge exempel på Correspontent inference theory?
Exempel 1:
Malin har blivit erbjuden två olika jobb.
Båda jobben har exakt samma fördelar vad gäller parametrarna lön, arbetsuppgifter, kollegor och läge.
Att Malin väljer det ena eller andra förvånar oss inte, båda är ju lika bra.
Exempel 2:
Jag ska köpa ett par nya hörlurar.
Jag har två att välja mellan.
Båda är lika snygga, och båda saknar bluetooth-funktion. Detta kan kallas common effects.
Men ena hörluren har brusreducerande effekt och är mycket dyrare.
Den andra hörluren saknar denna effekt och är mycket dyrare. Detta kan kallas non-common effects.
Non-common effects ger mig olika konsekvenser beroende på vad jag väljer.
Jag väljer att köpa dem dyra.
Enligt correspondent inference theory kan man dra slutsatsen att det var så pass viktigt för mig med denna brusreducerande effekt att jag valde att spendera mer pengar just för att få detta.
Nämn 2 punkter av Kritik som riktats mot Correspontent inference theory:
- Ang Frivillighet:
Enligt Correspondent inference theory så drar vi slutsatser om personers egenskaper / personligheter / preferenser / motiv och avsikter när beteendet är frivilligt.
Men kritik har riktats då observatörer ofta drar slutsatser om personers avsikter med handlingar oavsett om dem var frivilliga eller inte. - Ang Non-common effects:
Enligt Correspondent inference theory så drar vi slutsatser om personers egenskaper, personligheter, preferenser, motiv och avsikter när beteendet skapar “non-common effects”.
Men kritik har riktats då observatörer ofta inte beaktar alla alternativa valmöjligheter.
Vilka tre faktorer ingår i Kellys Samvariationsteorin/Covariation theory?
- Samstämmighet (Consensus)
- Distinkthet (Distinctness)
- Regelbundenhet (Consistency)
Klassiska attributions-teorier:
Vad är Kellys Samvariationsteori/Covariation theory? (Kelly, 1972)
Vi “listar ut” huruvuda ett observerat beteende har med personen (inre), objektet (yttre) eller situationen (yttre) att göra.
Vi attribuerar andras beteende till inre eller yttre orsaker, baserat på tre faktorer:
- Samstämmighet (Consensus)
- Sammanfaller beteendet med hur andra beter sig
(eller skulle bete sig) i samma/liknande situation?
- Sammanfaller beteendet med hur andra beter sig
- Distinkthet (Distinctness)
- Sammanfaller beteendet med en viss typ av situation?
(t ex ett visst objekt/person/stimuli)
- Sammanfaller beteendet med en viss typ av situation?
- Regelbundenhet (Consistency)
- Engångsföreteelse eller ett återkommande beteende?
Skriv exempel som förklarar Kellys Samvariations-teori:
Exempel:
Leo somnar under mattelektionen
1.
Inga andra elever somnar under mattelektionen = Låg Samstämmighet
Leo somnar även under kemilektionen = Låg distinkthet
Leo somnar ofta under mattelektionerna = Hög regelbundenthet
Attribution: Person, inre orsak
Leo har narkolepsi (eller är uppe på nätterna)
- Flera andra elever somnar också under mattelektionen = Hög samstämmighet
Leo somnar inte under kemilektionen = Hög distinkthet
Leo somnar ofta under mattelektionerna = Hög regelbundenhet
Attribution: Objekt, yttre orsak
Mattelektionerna är tråkiga
3.
Flera andra elever somnar också under mattelektionerna = Hög samstämmighet
Leo somnar även under kemilektionen = Låg distinkthet
Leo brukar inte somna under mattelektionerna = Låg regelbundenhet
Attribut: Situation, yttre orsak
Omställning till sommartid? Klassfest?
Nämn 2 punkter där Kellys Samvariations-teori fått kritik:
Om Samstämmighet:
“False consensus bias”:
Vi utgår från att andra skulle bete sig som vi själva skulle gjort
Om Regelbundenhet:
Vi saknar ofta information om detta!