Självet Flashcards

1
Q

Nämn 5 saker som självet omfattar och har relevans till: (kort svar)

A
  • Perception
  • Social kognition
  • Social interaktion
  • Emotionella reaktioner
  • Attityder och beteenden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Självet är ett begreppsligt träsk. Inom socialpsykologi, ingår termer som “jaget” och “ego”? (kort svar)

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Självet är ett begreppsligt träsk. Inom socialpsykologi, nämn 5 begrepp som ingår: (kort svar)

A
Själv
Självbild
Själv-schema
Självkänsla
Self-efficacy
Själv-uppfattning
Possible selves
Self
Self-concept
Identitet
Självmedvetenhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är Själv-schema?

A

Mentala strukturer som hjälper oss organisera och guida processandet av ny själv-relaterad information.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är Självkänsla?

A

Den övergripande utvärderingen som vi har av oss själva som går utmed en positiv - negativ skala och som kan ändras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är Self-efficacy?

A

Vad man tror om ens egna förmåga att utföra särskilda handlingar för att nå ett specifikt mål. Self-efficacy i att följa en diet, plugga till och klara en tenta tex.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är Self-concept?

A

Self-concept är den kognitiva representationen av vår kunskap om oss själva som är den totala summan av allt vi tror om oss själva. Själv-konceptet ger sammanhang och mening till ens upplevelser, inklusive ens relationer till andra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är Självmedvetenhet? (self awareness)

A

uppmärksamhet är riktad mot sig själv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Självet är…:

A

“Våra samlade föreställningar om oss själva.” (M. G. Eriksson)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Självet som det upplevs av dig och hur du vill att andra ska uppleva dig är:

A

Högst variabelt och beror på social kontext. Självet skapas genom en aktiv social konstruerande process.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Påverkas konstruktionen av ens själv av vilken kultur man tillhör?

A

Ja

Independent self och interdependent self

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förklara kort Independent self:

A

En individ med independent self som ska tänka på sig själv har lättast att komma på centrala föreställningar om en själv som rör mest den egna personen. Egenskaper som inte är kopplad till någon annan. T ex, smart, morgontrött, rolig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Förklara kort interdependent self:

A

En individ med interdependent self som ska tänka på sig själv har lättast att komma på centrala föreställningar om en själv som rör relationer till andra.
T ex, storasyster, mamma, medarbetare på detta företaget.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Självet är socialt och kulturellt konstruerat. Förklara Independent self och interdependent self:

A

Independet self kallas det när självet är konstruerat mest på vad som rör endast individen. En person med independent self som får uppgiften att fylla i flera meningar som börjar med “Jag är…” skulle först och främst komma och tänka på egenskaper som “Jag är smart, snäll, klumpig, morgontrött, rolig…”
Självbilden är mer genomgående i olika sammanhang.
Independent self är vanligast bland människor uppväxta i västerländska samhällen som usa och nordvästra europa. Sverige ingår här.

Interdependent self kallas det när självet är mer konstruerat kring sociala relationer.
En person med interdependent self som får uppgiften att fylla i flera meningar som börjar med “Jag är…” skulle i mycket större utsträckning skriva meningar som “Jag är en pappa, en storebror, en chef…”
Självbilden är med detta sagt inte rörigare utan den beror mer på sammanhanget och bland vilka personer den är omringad. Inför varje relation är självbilden den samma.
Interdependent self är vanligast bland människor uppväxta i österländska samhällen, som kina och Japan.

Det är ingen skillnad på självkänsla hos människor med independent self eller interdependent self men det är skillnad på hur personer från dessa två kategorier framhäver sig själva.
I kulturer där interdependet self är vanligt är det t ex positivt med egenskaper som anspråkslöshet och förmåga till självkritik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Independent/interdependent self:

Finns det systematiska skillnader hur kvinnor och män ser på sig själva? Varför?

A

Ja. Kvinnor tenderar att utveckla mer interdependent och kopplar deras självkänsla mer till “interdependent” kvalitéer.
Män utvecklar mer independents selves och kopplar deras självkänsla mer till “independent” kvalitéer.
Dessa olikheter kan förklaras genom hur tjejer och killar uppfostras olika beroende på vilket kön dem har. Samhällsstrukturer som påverkar redan innan man föds. (Blått för kille och rosa för tjej)
Tjejer lär sig att prioritera kvalitéer som sätter dem i linje med andra, passa in.
Pojkar uppmuntras utveckla egenskaper som särskiljer dem från andra, sticka ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är självscheman?

A

Strukturen för självkonceptet dvs. Vår uppfattning och vår kunskap om oss själva:

Självuppfattningen utgörs av ett stort antal olika och mer eller mindre integrerade självscheman.

17
Q

Hur är självscheman jämfört med andra typer av scheman?

A

Mer komplexa och varierade jämfört med andra typer av scheman. (som “att gå på restaurang” tex)

18
Q

Vad är The self-reference effect?

A

Självrelaterad info. Uppmärksammas lättare, överrepresenterade i vår kognition, längre processtid -> vi minns den lättare.

Om man vill komma ihåg något är det därför bra att försöka hitta kopplingen till sig själv.

19
Q

Varför är det bra att ha en stor mångfald av självscheman?

A

Om självuppfattningen skadas inom ett område. Då utgör en stor mångfald en buffert.

20
Q

Hur påverkar vår självuppfattning vår självkänsla?

A

Vår självuppfattning innefattar hur vi värderar oss själva, positivt eller negativt. Detta i sin tur påverkar vår självkänsla.

21
Q

Varför är vi oftast intresserade av vårt själv? 3 punkter

A
  • Själv-utvärdering:
    Sökande efter information om vem man är (motiv: validitet, korrekt bild).
  • Självbekräftelse:
    (Self-verification) Vi söker information som stöder ens tes om sig själv.
    Motiv: konsistens, sammanhängande bild.
  • Självupphöjelse:
    (Self-enhance) Sökandet efter positiv information som betonar en fördelaktig bild.
    Motiv: Lyfta fram en positiv bild.
22
Q

Är bias vanliga i vår självuppfattning?

A

Ja

23
Q

Vad är Self enhancing triad? (sedikes & Gregg, 2007)

A
  • Vi fokuserar på/överskattar våra goda sidor
  • Vi överskattar graden av kontroll som vi har över händelser
  • Vi är överoptimistiska
24
Q

På vilket sätt kan bias vara positivt och skydda oss?

A

Skydd mot psykisk ohälsa

Mer anpassningsbara i motgångar, dvs bias i vår självuppfattning ger oss skydd mot psykisk ohälsa.

Obs! Inte bra om det blir för stort fokus på självet tex narcissism, aggrisivitet

25
Q

Skriv två metoder för att lära känna sitt själv:

A

Introspektion

Självreflektion

26
Q

Vad är self perception theory? (Daryl, Bem)

A

Teorin antar att när ens inre känslor eller värderingar är ambivalenta/tvetydiga så kan människor tolka dessa och komma fram till vad man “egentligen tycker” genom att se till sina egna handlingar/beteenden.

27
Q

Vad är the overjustification effect?

A

Förändrad motivation pga extern belöning (tex pengar, godis)

När extern belöning saknas attribuerar vi vårt beteende till att vi gillar att göra det (inre belöning/intresse) och motivationen stärks.

28
Q

Vad är spegelsjälvet?

A

Hur vi tror att andra uppfattar oss

29
Q

Vad är social comparison theory? (Leon Festinger)

A
  • Beskriver hur människor lär sig om sig själva genom social interaktion
  • Validerar uppfattningar, åsikter och känslor genom jämförelse med “likar”
  • Prestationer jämförs helst mot de som är något sämre → Stärker självkänslan
30
Q

Vad är self-evaluation model? (Tesser, 1988)

A

Om man tvingas jämföra sig uppåt (tex yngre syskon) försöker man förminska likheten, eller om det går, säga upp relationen.

31
Q

Vad är självmedvetenhet? (self-awareness)

A

När vi ser oss själva, och när vi ses av andra

32
Q

Vad är private vs public self? (Scheier & Carver)

A
  • Privat självmedvetenhet: egna attityder, tankar och känslor, ideal och standards
  • Offentlig självmedvetenhet: Styrs av sociala normer och att “se bra ut” inför andra
33
Q

Vad är self-regulation?

A

“The control of the self by the self”.

Det är processen av att kontrollera och styra ens egna beteende för att uppnå önskade tankar, känslor och mål.

Själv-fokus gör oss mer benägna att styra vårt eget beteende.
Därför är själv-fokus nära kopplat med self-regulation.

34
Q

Vad är self-regulation theory?

A

Self-regulation theory föreslår att vi reglerar oss själva genom att övervaka hur vi lever upp till våra standards, och när vi faller utanför så gör vi aktiva handlingar för att nå tillbaka till vår standard.

Exempel:
Tex så har kanske dem flesta en vikt där dem normalt brukar ligga, oavsett om man är underviktig, normalviktig eller överviktig så har man liksom vant sig vid ett visst nummer.
Om man skulle åka på semester i en vecka och lägga på sig 3 kilon så skulle man bli lika förvånad oavsett hur mycket eller lite man vägde innan.

Många skulle nog göra en ansträngning efter semestern för att nå tillbaka till sin “standard”.

35
Q

Vem var Wiliam James? (1842-1910)

A

The principles of psychology

  • The consciousness of self
  • Den aktiva subjektiva delen av självet “I” (agent) och “Me” (objekt) som observeras, bedöms och utvärderas av “I”.
36
Q

På vilket sätt kan självmedvetande vara dåligt?

A

Kan vara både mycket stressande (och leda till användning av alkohol, droger)

37
Q

På vilket sätt kan självmedvetenhet vara bra? 2 punkter.

A

Få oss att må bra (när vi tex får uppskattning för det vi göra)

-Kan leda till självreglering för att uppnå önskvärda mål (self-regulation theory)

38
Q

Vad kan hända vid reducerad självmedvetenhet?

A

Reducerad självmedvetenhet gör att individen känner sig mindre hämmad, blir mer impulsiv och kan bete sig anti-normativt.

39
Q

Enligt Social comparison theory så jämförs helst prestationer mot…?

A

mot de som är något sämre → Stärker självkänslan