Skelettmuskel, proprioception

Question 1

α-motorneuron

Answer 1

Neuron som innerverar ett antal muskelfibrer

Question 2

Vart finns α-motorneuron?

Answer 2

• Ryggmärgens framhorn

- I motoriska kranialnervkärnor

Question 3

Beskriv hur en muskelkontraktion initieras

Answer 3

Signal via motorneuron till ändplatta på muskelfibrer –> Acetylkolin frisätts från neuron vid ändplattan –> Na-joner strömmar in i postsynapsen –> kontraktionsmekanismen påbörjas

Question 4

Skelettmuskel, uppbyggnad

Answer 4

Muskelbuken utgörs av muskelbuntar, fasciklar, som i sin tur utgörs av muskelfibrer. Varje fiber består av myofibriller som är uppbyggda av aktin- och myosinfilament. Aktin- och myosinfilamenten formar långa nätverk av sammankopplade enheter, s.k. sarkomerer.

Question 5

Vad krävs för att myosin ska binda till aktin och varför?

Answer 5

Kalcium. På aktin finns speciella inbindningsstället för myosinhuvudet som vid relaxation blockeras av tropomyosin och förhindrar myosin att binda in.

Question 6

Beskriv processen då myosin tillåts binda till aktin

Answer 6

Vid kontraktion frisätts Ca2+ som binder till troponin i myofibrillen. Troponin sitter på tropomyosin, och inbindningen av Ca2+ medför att tropomyosin vrids och blottar inbindningsställena så att myosin kan binda till aktinfilamenten.

Question 7

Vart frisätts Ca2+ ifrån och hur går det till?

Answer 7

Från sarkoplasmatiskt retikulum, SR.
En aktionspotential tas emot och fortleds i T-tubuli (mellan cellmembran och SR). Mellan SR och T-tubuli finns spänningskänsliga jonkanaler som öppnas av APn och Ca2+ frisätts då från SR.

Question 8

ATPs uppgift vid muskelkontraktion

Answer 8

ATP krävs för att myosinhuvudet ska släppa från aktinfilamenten.

Question 9

Beskriv korsbrygge-cykeln

Answer 9

ATP bundet till myosinhuvud –> ATP delas till ADP+P –> myosinhuvudet vrider sig upprätt –> släpper fosfatet och binder till aktinfilament –> myosinhuvud vrids tillbaka till utgångsläge och drar då i aktintråden –> ny ATP binder till myosinhuvud –> släpper från aktin

Question 10

Hypertrofi, definition och egenskaper

Answer 10

Tillskott av sarkomerer parallellt.

Ökad kraftutveckling men oförändrad kontraktionshastighet och förkortningskapacitet.

Question 11

Förlängning, definition och egenskaper

Answer 11

Fler sarkomerer på rad.

Oförändrad kraftutveckling men ökad kontraktionshastighet och förkortningskapacitet.

Question 12

Motoriska enheter

Answer 12

• Fast fatigable (FF, typ IIb eller IIx)
• Slow (S, typ I)
• Fast fatigue-resistant (FR, typ IIa)

Question 13

Skillnad FF och S-enhet

Answer 13

FF - stark och snabb, fler muskelceller per motorneuron, få mitokondrier, mer glykogen.
S - Svag och långsam, färre muskelceller per motorneuron, fler mitokondrier, mindre glykogen.

Question 14

Motorisk enhet, definition

Answer 14

α-motorneuron och de muskelfibrer som det innerverar.

Question 15

Muskelspole, funktion

Answer 15

Registrerar muskellängd, speciellt känslig för hastig längförändring

Question 16

Golgi-senorgan, funktion

Answer 16

Registrerar kontraktionskraft i muskelsenan, framförallt känsliga för låga kontraktionskrafter.

Question 17

Beskriv signaleringen från muskelspole till CNS

Answer 17

Muskelspole omger muskelcellen –> Ia-afferenter (nervceller) omger muskelspolen –> vid förlängning av muskeln ökar AP-frekvensen i Ia-afferenten och impulsen forleds till CNS.

Question 18

Beskriv signaleringsbanan för proprioception från muskel till hjärnan

Answer 18

Ia-afferenter i muskelspole –> ryggmärgen –> via baksträngsbanan –> korsning i medulla oblongata –> thalamus –> primära somatosensoriska barken