Hjärnans styrning av motorik Flashcards

1
Q

Primära motorkortex, funktion

A

A.k.a. M1.

Utförande av rörelser, planering av enklare viljemässiga rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Supplementära motorarean + pre-motorkortex

A

SMA och PM.

Planering av avancerade, viljemässiga rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Primära motorkortex, organisation

A

Somatotop organisation, “humunculus”. Specifika områden ansvarar för specifika delar, t.ex. fot, ansikte, hand osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Aktivitet i M1 och SMA/PM

A

M1 - alltid aktiv när man utför viljemässiga rörelser

SMA/PM - kan behövas för att planera mer avancerade rörelser. Kan även vara aktiv utan att rörelser utförs

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beredskapspotential

A

En förberedelse av rörelsen i SMA/PM som kan ses upp till 1 sekund innan rörelsen utförs

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Motorpotential

A

Aktivitet som kan ses i M1 ca 50ms innan rörelsen utförs

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Skada på primära motorkortex, symptom

A

Pares (kraftnedsättning) eller paralys (förlamnning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Skada på SMA/PM, symptom

A

Apraxi, dvs. problem att planera rörelser. Innebär oförmåga att utföra mer komplicerade rörelser som att använda verktyg, borsta tänderna osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Skillnad SMA och PM

A
  • SMA - orientering gentemot kroppen, t.ex. hålla ordning på händerna, göra en viss rörelse i en viss rytm.
  • PM - Orientering mot omgivningen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Typer av motorik

A
  • Viljemässiga rörelser
  • Delvis automatisk kontroll, t.ex. balans
  • Inlärda motoriska svar
  • Reflexer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Cerebellum, funktion

A

Hjälper storhjärnan att planera, justera och utföra rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Lillhjärnans tre delar + generella uppgifter

A
  • Spinocerebellum - Utförande
  • Cerebrocerebellum - Planering
  • Vestibulocerebellum - Balans
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Skada på lillhjärnan, saml. namn + generella symptom

A

Ataxi. Problem att utföra jämna, samordnade rörelser. Svårt att ändra rörelseriktning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Exempel på ataxi

A

Dysmetri - fel storlek på rörelser

Intentionstremor - skakningar under rörelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Basala ganglier, funktion

A

Hjälper kortex med planering, reglering och initiering av rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Sjukdomar relaterade till basala ganglier

A

Parkinsons sjukdom
Huntingtongs sjukdom
Tourettes syndrom

17
Q

Parkinsons sjukdom, symptom och orsak

A
  • Svårt att starta viljemässiga rörelser
  • Väldigt små rörelser
  • Stelhet (rigiditet)
  • Tremor i vila
    Orsak: Celldöd av dopaminproducerande celler i substantia nigra
18
Q

Huntingtons sjukdom, symptom

A
  • Ofrivilliga rörelser

- Demens

19
Q

Motoriska kontrollstrategier för balans

A
  • Antecipatorisk kontroll

- Posturala inlärda motoriska svar

20
Q

Antecipatorisk kontroll

A

Planering av balansreglering.
Försök att korrigera strax innan eller samtidigt som rörelsen sker.
Fördel: Snabbt, ger stabilitet
Nackdel: Måste bli rätt. Kräver många motoriska kretsar och funktioner.

21
Q

Posturala motoriska svar vid balans

A

“Plan B”, behövs om planeringen inte blir rätt.

Signaler från sinnesorgan (balansorgan, syn, proprioception) skapar muskelkontraktioner som upprätthåller balansen.

22
Q

Motoriskt program för att lyfta ett föremål

A
  • Grip- och lyftkraft noga koordinerade.
  • Krafterna anpassas efter föremålets egenskaper och bara precis så mycket som krävs
  • Gripkraften varierar med föremålets friktion mot fingrarna - automatisk korrigering sker vid liten glidning i handen