skelettet och musklerna Flashcards
Redogör för skelettets olika funktioner.
Ger kroppen stadga, fungerar som en hävstång vid rörelse, mineraldepå, producera blodkroppar, skydda t.ex. revben
Vilka är bensubstansens två huvudkomponenter och vad menas med kompakt
benvävnad respektive spongiös benvävnad? Var i benet finns respektive
vävnadstyp?
Kalciumfosfat och organiskt material, främst kollagenfibrer, armering.
Benvävnaden på benets yta är kompakt, betong.
Spongiös benvävnad kan liknas som en tvättsvamp och finns djupt inne i benet.
Vilka tre celltyper finns i benvävnaden och vad har de för funktion? Beskriv hur
förnyelsen av benvävnaden går till samt hur fysisk träning, tyngdkraften och
inaktivitet påverkar detta.
osteoblaster - bygger upp. vid högintensiv träning ökar produceringen. ger grövre skelett.
oscyter - bildas från osteoblaster och underhåller bensubstansen.
osteoclaster - bryter ner bensubstansen vilket ökar vid stillasittande det ger klenare skelett.
Tyngdkraften utgör vanligen den största belastningen på skelettet.
Tyngdlyftning stärker skelettet.
Skelett ben kan bland annat delas in i fyra grupper, vilka är dessa och vad
karaktäriserar respektive grupp?
Rörben: Hävstång för muskler.
Korta ben: Ett antal ben bildar kompakt grupp som har en stötdämpande funktion t.ex. i vristen.
Platta ben: skyddar de inre organen t.ex. revbenen.
Oregelbundna ben: T.ex. kotorna som utgör ryggraden.
Beskriv vad som karaktäriserar en synovialled, fibrösa förbindelser och broskförbindelser.
Synovialled är benens ändytor och är klädda med ledbrosk. (Hyalint brosk)
Synovialhinnan täcker insidan av ledkapseln.
Synovialvätska smörjer ledytorna och bildar vätskefilm.
Ligament kraftiga ledband som håller i hop lederna.
Fibrösa förbindelser: benen är endast förbundna av fibrös bindväv vilket ger liten möjlighet till rörelse t.ex skallens ben.
Broskförbindelser: benen är förenade med brosk, och dessa leder medger en viss rörelse.
Vad har krökningarna i ryggraden för funktion? Beskriv vad en mellankotsskiva är för något och vad den har för funktion.
Den har en fjädrande funktion.
Mellankotsskiva är en broskförbindelse med en mjuk massa i mitten och omgiven av en ring av fiberbrosk. broskförbindelsen medger en viss rörelse.
Ange de tre olika typerna av muskler samt vilka uppgifter respektive muskeltyp har.
Glatt muskulatur
Skelettmuskulatur:
Hjärtmuskulatur: Finns i hjärtat
Beskriv skelettmuskelns och skelettmuskelcellens strukturella uppbyggnad.
Skelettmuskel består av Myofibriller och Muskelfibrer och som ligger packade i muskelfiberbuntar.
Skelletmuskecellen är muskelfibrer som är myofibriller som består av myofilament som är långa kedjor av proteinmolekylerna myosin respektive aktin.
Muskelcellen är omgiven av en tunn bindvävshinna.
Muskelfiberbunten är omgiven av en lite tjockare bindvävshinna.
Hela muskeln är omgiven av en grov bindvävshinna.
Beskriv de ingående stegen i en skelettmuskelcells kontraktion från det att en
aktionspotential fortleds i ett motoriskt axon tills det att muskelcellen slappnar av
igen.
- ATP binder sig till myosinhuvudena.
- ATP spjälkas till ADP och “spänner upp” myosinhuvudet som en fjäder.
- Myosin binder in till aktin.
- Myosinhuvudet “fjädrar tillbaka” och ADP lossnar.
- ATP binder sig till myosinhuvudet som då släpper från aktin.
Så länge det finns kalciumjoner och ATP upprepas detta.
Jonpumpar i det sarkoplasmatiska retiklet pumpar tillbaka kalciumjoner från cytosolen in i det sarkoplasmatiska retiklet.
Dessa pumpar drivs av ATP.
När kalciumjonnivån är tillräckligt låg så slappnar muskeln av.
Hur sker energiomsättningen i en vilande respektive arbetande muskellcell/muskel?
I en vilande cell är mitokondriernas kapacitet tillräcklig för att producera den mängd ATP som behövs för muskelns energibehov.
Förråden av ATP och kreatinfosfat är förbrukat på sekunder när muskeln kontraheras maximalt.
Mer ATP måste bildas, mitokondrierna ger ATP men till begränsad kapacitet.
Om mer ATP behövs så använd glykolys som är en ofullständig nedbrytning av glukos som inte kräver syre. Under denna process bildas mjölksyra.
Vad ger träning respektive inaktivitet för effekter på skelettmusklerna?
Lågintensivträning: Musklerna får fler mitokondrier och tätare nät av kapillärer.
Högintensivträning: Leder till ökad produktion av aktin och myosin vilket gör att musklerna får en större diameter och därmed större kontraktionskraft. (hypertrofi)
Inaktivitet: Skelettmuskelfibrer som används för lite får mindre diameter och kontraktionskraft (atrofi) t.ex vid långvarigt sängläge eller gipsat ben.
Förklara senornas och senskidornas uppbyggnad och funktion.
Kollagenfibrerna i senorna går direkt över i det nätverk av kollagenfibrer som armerar själva benvävnaden. Det finns alltså en skarvlös förbindelse mellan benen och senorna, Det hjälper till när man ska ta i ordentligt med musklerna.
Ange olika plan, rörelseriktningar och lägesangivelser
Senorna är tätt packade kollagenfibrer i muskelfästet som armerar/stärker upp skelettmuskler i bägge ändar. Senskidorna: omger senorna, Hålls på plats av band som bildas av fibröst bindväv.
