Respirationssystemet Flashcards
Vilka strukturer ingår i de övre respektive de nedre luftvägarna?
Övre Luftvägarna:
Näsa Enskiktat cylinderepitel, Cilier, slemproducerande celler.
Respiratoriskt epitel
Munhåla
Svalget Flersiktat plattepitel
Nerver luftvägarna:
Struphuvudet Hyacint och elastiskt brosk, sköld brosk, ringbrosk, strupolocksbrosk.
Luftstrupen 16-20 U-formade hyalint brosk Glatt muskulatur, Respiratoriskt epitel
Bronkerna
Förklara vad alveolerna är, dess syfte och funktion.
Alveolerna är pyttesmå blåsor med en total yta på 75-80m2 vars vägg är uppbyggt av enskiktat plattepitel. Dom är omgivna av tätt kapillärnät och elastiska bindvävsfibrer.
Det är här gasutbytet sker mellan luft och blod genom diffusion.
Vad är skillnaderna mellan bronker och bronkioler? Beskriv hur det respiratoriska trädet är uppbyggt.
Förbinder externa miljön med lungornas utbytesdelar.
Liknar det vaskulära systemet.
Störreluftvägar = högre flöde & hastighet - mindre total tvärsnittsyta.
Mindre luftvägar = lägre flöde & hastighet - större total tvärsnittsyta.
Höger och vänster huvudbronk som går till varsin lunga, sålänge det finns brosk i väggen kallas dom för bronker. De första förgreningar som saknar brosk kallas för bronkioler.
Bronkialträdet: För varje förgrening minskar rördiametern, men grenarnas totala tvärsnittsyta ökar. Luftflödeshastigheten är som störst i luftstrupen och minst i de tunna bronkiolerna.
Den börjar uppe i luftröret och går hela vägen ner till Alveolerna.
Vad utgör det respiratoriska membranet och vad är dess funktion?
Blodkärl, alveol, endotelcel, collagenfibrer, surfakanten
runt utsidan av alveol, gasutbyte mellan alveol och kapillärtblod.
Vad är en inspiration och en expiration? Vad utgör dessa två tillsammans?
Inspirationen är inandningen, när den är avslutad slappnar inandningsmusklerna av och utandning, expirationen börjar. Tillsammans utgör de musklerna för in och utandning.
Förklara samspelet mellan bröstkorg, lungor och lungsäck vid in– respektive
utandning.
NÄR VI ANDAS IN VIDGAR VI VENERNA trycket minskar, när vi andas ut
bröstkorgen musklerna sitter fast i bröstkorgen.
Varför är de volym- och tryckförändringar som uppstår under ventilationen så
viktiga för att vårt andningsarbete ska fungera? Förklara hur det går till.
Det som driver luften in och ut ur lungorna är tryckskillnaderna mellan atm och alveol.
När lungorna vidgas och trycket i lungorna sjunker strömmar luft in för att fylla ut /tryckutjämna.
P.ga. Boyles lag tryck*volym är konstant vid given temp.
Sen vill luften i lungan ut för att lungan har skapat ett högre tryck i alveolerna än i atm.
Vilka respiratoriska muskler används under en inandning respektive en utandning,
ange både i vila och fysiskt arbete.
Vid inandning i vila används Diafragma och de Yttre Intercostalmusklerna.
vid inandning i arbete används Diafragma, Yttre intercostalmuskler och Cervikala muskler.
Expiration I vila: Muskler relaxerar - passivt
Expiration I arbete: Inre intercostalmuskler och Bukmuskler.
Varför är de volym- och tryckförändringar som uppstår under ventilationen så
viktiga för att vårt andningsarbete ska fungera? Förklara hur det går till.
Det som driver luften in och ut ur lungorna är tryckskillnaderna mellan atm och alveol.
När lungorna vidgas och trycket i lungorna sjunker strömmar luft in för att fylla ut /tryckutjämna.
P.ga. Boyles lag tryck*volym är konstant vid given temp.
Luften i lungan vill ut för att lungan har skapat ett högre tryck i alveolerna än i atm.
Jämför andningen vid hyper- respektive hypoventilation och dess respektive
konsekvens för blodets innehåll av syre och koldioxid.
Hyperventilation ökar inte kroppens O2 upptagning, CO2 sjunker för att vi andas mer. Mitokondrien jobbar på i samma takt som tidigare.
Hypoventilation O2 brist, CO2 för hög. Mitokondrierna kommer producera mer CO2 än vad vi gör av med.
Vad innebär alveolär ytspänning? Beskriv vad som bildas, vart det bildas samt dess
syfte och funktion.
Alveolväggens inre yta vetter mot luft och är täckt av en vätskehinna. Ytspänningen i denna hinna försöker minska storleken och utgöra det största motståndet.
Typ 1 celler: vanliga plattepitelceller
Typ 2 celler: Specialisserade att bilda surfaktant. En oljig hinna som hindrar de alveolerna väggarna från kollaps vid utandning, minskar ytspänningen inuti alveolen.
Urskilj de olika delvolymerna som tillsammans ger den totala lungkapaciteten (TLC).
Ange normalvärden och utgå från en frisk vuxen person med en TLC på 6 liter.
Total Lung Kapacitet (TLC = 6 liter)
Residualvolym (RV = 1 liter) +
Expiratorisk reservvolym (ERV = 1,5l) +
Tidalvolym (TV 0,5L) +
Inspiratorisk reservvolym (IRV = 3 liter)
Känna till hur den respiratoriska minutvolymen respektive alveolarventilationen kan
beräknas. Förklara även skillnaderna dem emellan.
Respiratoriska minutvolymen definieras andningsfrekvens multiplicerad med tidalvolymen.
Vila ca 6L/min (=12 andetag/min *0,5 L)
Alveolarventilationen = andningsfrekvensen x (tidalvolymen - dead space)
Dead Space = Tidalvol 500ml - 150ml = 350ml frisk luft till alveolern
Alveolventilationen: ca 4,2 L/min = (12 andetag/min *0,35L)
Beskriv hur gasutbytet går till mellan lunga, blod, vävnad, cell och vidare tillbaka till lungorna igen. Vad är det som avgör att gaserna förflyttar sig och vad är det som driver denna process?
Syre från alveolen diffunderar över epitel + basalmembran + endotel till blodet.
Syret binds till hemoglobin till största delen (liten del löst i blodet) och transporteras till vävnadernas kapillärer via cirkulationssystemet.
I vävnaden avger hemoglobin syret som diffunderar över endotel till extracellulär utrymmet och in i cell till dess mitokondrier.
I mitokondrien används syret för att bilda ATP.
Samtidigt bildas värme vatten och koldioxid.
Koldioxid diffunderar tillbaka till blodet.
Koldioxid transporteras löst i plasma, bundet till erytrocyter och HCO3 tillbaka till lungan via cirkulationen.
I lungan diffunderar CO2 från blodet tillbaka till alveolen och ventileras ut.
Processen drivs av skillnad i partialtryck. Där syre respektive koldioxid diffunderar från område med högre tryck till område med lägre tryck. Jämnvikt, diffusion. (Även Hemoglobin binder lättare upp koldioxid resp vatten vid höga partialtryck och släpper ifrån sig lättare vid låga partialtryck)
Vad händer med ett givet tryck i en given volym om volymen expanderar?
Då sjunker trycket.
