Nervsystemet Flashcards
Beskriv översiktligt nervsystemets indelning i centrala nervsystemet (CNS) och perifera nervsystemet (PNS) samt det sensoriska, det somatomotoriska och det autonoma nervsystemets funktioner
Det centrala nervsystemet finns i hjärnan och ryggmärgen, det skickar och tar emot elektriska signaler.
Det perifera nervsystemet består av en rad nerver som parvis utgår från ryggmärgen och undersidan av hjärnan.
Sensoriska nervsystemet har ett affererent flöde med signaler från sinnesorgan in till det centrala nervsystemet.
Somatomotoriska systemet tar emot efferenta signaler och styr skelettmuskulaturen.
Autonoma nervsystemet styr hjärta- glatt muskulaturen och körtlar.
Beskriv nervcellens olika delar: axon, synaps, nervändslut, dendrit och axonhals
Axon - Nervfibrer: Ett långt utskott som är specialiserat på att snabbt leda nervimpulser.
Synapser: Vid synapserna överförs signalerna från en nervcell till en annan.
Nervändslut: Slutar på cellkroppen eller dendriterna. Eller på andra typer av av celler, t.ex. körtel- eller muskelceller. Den utgör ena delan av synapsen.
Dendriter: Utskott från cellkroppen som tar emot signaler från andra celler.
Axonhals: Övergången mellan en nervcells cellkropp och Axon.
Beskriv vad oligodendrocyter, astrocyter, schwannceller och mikrogliaceller samt
myelin har för funktion.
Hur uppstår nervcellens membranpotential?
Det är en elektrisk laddning som uppstår då K+ börjar diffundera genom porerna till andra sidan av membranet.
Då uppstår ett överskott av K+ på ena sidan och ett CL- på andra sidan.
Det blir då en elektrisk spänningsskillnad vid cellmembranet.
Förklara de olika stegen i en aktionspotential och hur den fortleds, samt vilka faktorer som påverkar fortledningshastigheten i ett axon.
Spänningskänsliga Na+ kanaler öppnar sig.
Na+ strömmar in.
Membranpotentialen stiger
Den spänningsförändring som då uppstår sprider sig och nya Na+ kanaler öppnar sig.
Så fortlöper Aktionspotentialen genom Axon till Synaps
Efter några millisekunder stängs Na+ kanalerna och spänningskänsliga K+ kanaler öppnar sig och membranspänningen återgår till den ursprungliga.
Hyperpolarisation uppstår.
Myeliniserade axoner är snabbare än utan axoner utan Myelinhölje.
Stor axon-diameter är snabbare än liten Axon-diameter för mindre spänning i en stor.
En aktionspotential fortlöper sig genom att när aktionspotentialen utlöses kommer insidan bli mer positiv och de positiva laddningarna kommer sprida sig till intilliggande områden. spridningen av positiva laddningar kommer leda till att fler spänningskänsliga Na+-kanaler aktiveras. detta leder i sin tur att nya områden blir positivt laddade. Därefter sker repolarisering, spänningskänsliga Na+-kanaler inaktiveras och spänningskänsliga K+-kanaler öppnar sig vilket gör att membranpotentialen går tillbaka till vilovärdet.
Förklara vad en synapspotential är för något samt hur synapspotentialerna
summeras vid axonhalsen.
I det postsynaptiska membranet, som gränsar till synapsspalten, finns en stor mängd liggande jonkanaler.
När transmittormolekyler binds till receptorer påverkas öppnandet och stängandet av dessa jonkanaler, och då förändras den postsynaptiska cellens membranpotential.
Dessa förändringar kallas postsynaptiska potentialer.
En postsynaptisk nervcell bildar endast aktionspotentialer om summan av de postsynaptiska potentialerna är tillräcklig för att depolarisera axonhalsen till tröskelvärdet.
Beskriv de olika stegen för neurotransmissionen i en synaps, ifrån det att
aktionspotentialen når nervändslutet tills att de postsynaptiska receptorproteinerna
reagerar.
- Aktionspotential
- Ca2 -inströmming
3.Kalciumjonerna stimulerar transmittorfrisättning.
Vesikeln med transmittorsubstans släpper ut sitt innehåll
5.Transmittorsubstans binds till receptorer i målcellen och jonkanaler öppnar sig. - Transmittorsubstans kan återupptas i den presynaptiska delen, diffundera iväg från synapsspalten eller brytas ner av enzymer.
Beskriv vad en transmittorsubstans är för något, ange två vanliga
transmittorsubstanser i centrala nervsystemet samt två vanliga transmittorsubstanser
i perifera nervsystemet.
I CNS är glutamat och GABA vanligt förekommande.
I PNS är det acetylkolin och noradrenalin.
Vad innebär det att en transmittorsubstans är inhiberande/hämmande,
exciterande/aktiverande samt modulerande?
Hämmande transmittorsubstanser t.ex. GABA har en negativ effekt på synapspotentialen vilket gör det svårare att nå tröskelvärdet.
Glutamat är en transmittor som ger en stimulerande effekt på målcellen lättare att fyra av aktionspotensialer därav exiterande.
Modulerande substanser är kopplade till olika beteenden t.ex. Dopamin bildas i substantia nigra som är involverad i belöning, beroende och rörelsekontroll.
Seretonin bildas i nucleus raphe och är involverad i känslor, dygnsrytm och vakenhet/upprymdhet/uppmärksamhet.
En receptormolekyl kan frisätta så kallade g-proteiner intracellulärt som påverkar
jonkanaler och sekundära budbärare. Förklara vad en sekundär budbärare är.
De sekundära budbärarna deltar i regleringen av många processer i nervcellen inklusive transkription och proteinsyntesen Resultatet kan då vara olika former av neuromodulering, som är en långsam och långvarig påverkan på postsynaptiska nervcellen.
Vad karaktäriserar respektive grupp av kanaler: spänningskänsliga kanaler, ligandaktiverade kanaler, sträckkänsliga kanaler och läckkanaler?
Spänningstyrda jonkanaler ha bland annat stor betydelse för aktionpotentialer och fortledning.
Transmittorliggande aktiverande jonkanaler har stor betydelse för informationöverföringen mellan cellerna i synapsspalten.
Sträckaktiverade jonkanaler har stor betydelse för sinnescellers funktion.
Läckkanaler är alltid uppnå och har stor betydelse för cellens vilomembranpotential.
Redogör för hjärn- och ryggmärgshinnornas läge i förhållande till varandra, hjärnans ventrikelsystem samt cerebrospinalvätskans bildning, cirkulation och funktion.
Hjärn- och ryggmärgshinnorna går direkt över varandra, Ytterst ligger den tjocka hårda DURA MATER. Därefter finns tunna spindelvävshinnan ARAKNOIDEA. isen kommer PIA MATER kärlhinnan den ligger tätt mot hjärnans och ryggmärgens yta.
Ryggmärgens uppbyggnad: Grå substans - Nervceller
Vit substans - Axoner
Ryggmärgshinnorna Ligger i ordningen
Pia mater
Araknoidea
Dura mater.
Två sidoventriklar 1:a och 2:a 3:e ligger under Plexus choroideus. Cerebrospinalvätskan produceras i ventriklarna av Plexus choroideus den strömar från sidoventriklarna till 3:e ventriklen som ligger i diencefalon. därifrån passerar vätskan akvedukten och in i 4:e ventrikeln, där den dräneras i subaraknoidalrummet. den tas upp av det venösa blodet via arachnoiadlvilli.
Funktioner: Stödjande, stötdämpande, tryckutjämnade, transport näringsämnen till CNS och slaggprodukter från CNS
Beskriv böjreflexens och sträckreflexens ingående delar samt funktion.
En Reflexbåge består av Sinneceller som skickar info om stimulus till CNS
Sensoriska nervfibrer
Samordnade centrum i ryggmärg eller i hjärnan
Motoriska nerfibrer
Muskel eller körtelceller
Böjreflexen: Om en kroppsdel stöter emot någonting som framkallar smärta eller obehag, dras den automatiskt tillbaka.
Sträckreflexen reglerar skelettmusklernas läng med hjälp av information från muskelspolen. Den är viktig för att upprätthållen en stabil kroppsställning.
Lokalisera och namnge hjärnstammens olika delar samt lokalisera lillhjärnan. Ange
vilka funktioner som styrs/regleras i respektive område.
Hjärnstammen innehåller många kärnor som reflexmässigt styr livsviktiga kroppsfunktioner b.la. hjärtats minutvolym och blodtrycket. Andning, och matsjälkningsfuktioner styrs från förlängda märgen (medulla oblongata) och bryggan (pons).
Lillhjärnan jämför de faktiska kroppsrörelserna med de önskade, för att se till att skillnaderna blir så små som möjligt. Cerebellum tar emot kommandosignaler från
Storhjärnbarken samtidigt som den skickar signaler till skelettmusklerna. För att kunna jämföra den faktiska rörelsen mot det önskade tar Cerebullum hela tiden emot information från örats balansorgan, från muskelspolarna och från sinnesceller i senor och leder. cerebellum skickar sedan ut signaler för att modifiera kommandosignalerna från hjärnbarken.
Lokalisera talamus, hypotalamus, hypofysen samt ange vilka funktioner som
styrs/regleras av respektive struktur.
I Deincefalon har vi Talmus som är en kopplingsstation ser sensorisk information som skickas till storhjärnbarken.
Hypotalamus kontrollerar det flesta endokrina. även ett överordnat, kontrollerande centrum för det autonoma nervsystemet. Reglering av kroppstemperatur, törst, hunger/mättnad och sexualdrift.
Hypofysen kroppens överordnade endokrina körtel.
Lokalisera och namnge storhjärnans lobindelning samt ange vilka funktioner som
styrs/regleras i respektive område.
Frontallob: Muskelrörelser Primära motorbanken. Egenskaper som gör oss mänskliga Förutsäga, planera för framtiden, lägga band på impulser och kontrollera våra aktiviteter är i enlighet med moraliska riktlinjer.
Temporallob: Hörselbark
Occiptallob: Synbarken
Parietallob: Sensoriskinformation, beröring, smärta, temperatur.
