Skärande bearbetning Flashcards

1
Q

Beskriv olika metoder för skärande bearbetning

A
  • Abrasiva metoder (vattenskärare, USM)
  • Svarvning (använder endast ett skär)
  • Borr och fräs (använder flera skär)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv principen för skärande bearbetning

A

Skärande bearbetning omfattar alla bearbetningsoperationer där spånor avskiljs från arbetsstycket för att framställa en geometriskt definierad form.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Beskriv två krav på verktygsmaskiner

A
  • Stor maskinstyvhet. Vibrationer och utböjningar är INTE bra.
    - Varvtal och matning ska vara anpassade för ekonomisk bearbetning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vilka grupper kan verktygsstål delas in i?

A

Kolstål, snabbstål, hårdmetall, keramer, bornitrid, diamant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv svarvning

A

Vid svarvning formas rotationssymmetriska former med ett enkeleggat verktyg.
Svarvning är som tidigare nämnt kombinationen av rotation av arbetsstycket och den axiella matningen av verktyget. Det finns varianter, du kan göra på ett sådant vis att diametern förminskas eller att längden av arbetsstycket förminskas beroende på hur du monterar verktyget.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilken uppgift har chucken

A
  • Bestämma arbetsstyckets läge.
  • Uppta krafter från bearbetningen.
  • Överföra nödvändigt vridmoment.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriv fräsning

A

”Cirkulära verktyg försedda med ett antal eggar kan nyttjas för bearbetning. Kravet är att man roterar fräsverktyget och för det på lämpligt sätt över materialet. Beroende på rotations- och matnings-riktning talar man om medfräsning eller motfräsning.”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Beskriv roughing

A

Avlägsnar mycket material vid låg hastighet, hög matning och djup

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beskriv finishing

A

Ger slutgiltig form genom hög hastighet och liten matning och djup.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv de fyra olika typerna av spån

A
  1. Diskontinuerligt spån = spånet går av snabbt efter att det bildats. beror ofta på låg hastighet, djupt djup, hög matning, mycket friktion mellan stycke och verktyg, slött skär, sprött material.
  2. kontinuerligt spån = långa spån, hög hastighet, lite avverkning, lite friktion, duktila material
  3. Kontinuerligt lösegg spån = build-up, materialet kletar och kallsvetsas på skäret
  4. Sågtandat spån = olika deformationsgrad ger lager, ofta tuffa material.

(Fun fact: materialet som avlägsnas har högre tjocklek än spånet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad beror spånbildning av?

A

Arbetsmaterial, verktyg, skärvätska, skärparametrar, spånbrytare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beskriv hur spån bildas

A
  1. Skjuvzon: Här deformeras materialet längs en linje AB. Vinkeln mellan punkt A och punkt B kallas skjuvzonsvinkel.
  2. Deformationszon: är en zon som ligger på verktyget. Det är deformation på grund av friktion mellan verktyg och spånets undre yta.
  3. Deformationszon 2: Denna zon befinner sig vid verktygseggens ände och uppstår på grund av höga kompressiva spänningar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är skärbarhet?

A

”Skärbarhet beskriver förmågan för ett material att tillåtas bearbetas med skärande bearbetning.”

Ju mer hållfast ett material är, desto större motstånd ger det upphov till vid skärande bearbetning.Om materialet har dålig skärbarhet är detta en faktor som ger upphov till dyra verktygskostnader och minskad avverkningshastighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

När man avskiljer spånor med ett skärverktyg så erfordras krafter för att utföra arbetet. Det kommer uppstå flera krafter, som tillsammans utgör en resultantkraft. Vilka är dessa krafter?

A
  • Tangentiellt
  • Radiellt
  • Axiellt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

beskriv den tangentiella kraften vid svarvning

A

Tangentiellt från angreppspunkten så går det en kraft nedåt som kallas Fc som man kallar effektkraften. Med hjälp av denna kraft så kan man beräkna hur stor effekt som går åt vid den aktuella skärande bearbetningen. Den här kraften är av störst intresse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Beskriv den radiella kraften vid svarvning

A

Radiellt ifrån ingreppspunkten så går det en kraft i rät vinkel emot den nybearbetade ytan denna kraft kallas radialkraften och betecknas Fp.
Eventuellt spel i svarvbädden kommer tas ut av denna kraften.
Så man säger att den främst påverkar arbetsstyckets utböjning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Beskriv den axiella kraften vid svarvning

A

Axiellt från angreppspunkten så går det en kraft längs med axeln som den svarvar som kallas Ff. Den här kraften kallas axialkraften eller matningskraften. Sistnämnda ordet kan vara smidigast att minnas, matningskraft då den ideellt är reaktionskraft till att arbetsstycket matas emot verktyget.

18
Q

Hur beräknas den resulterande kraften?

A

F = √(Fc^2+Ff^2+Fp^2)

19
Q

Beskriv löseggbildning

A

är ett fenomen som uppträder vid vissa låga temperatur på skäreggen.

20
Q

Beskriv fasförslitningar och notch wear

A

Fasförslitning uppkommer på skärets flanker. När fasförslitningen blir för stor ger den upphov till dålig yta, dålig noggrannhet samt ökad friktion eftersom eggen ändrar form.

Notch wear uppstår då skäreggen måste passera genom deformationshärdat material.

21
Q

Beskriv gropförslitning

A

Gropförslitning bildas genom att värmen ger upphov till diffusion mellan spåna och verktyget när det är jättevarmt.

22
Q

Beskriv Taylors formel

A

VcT^n=C

Den här formeln beskriver skärhastigheten gånger T som är verktygets livslängd där n och C är konstanter som fås experimentiellt beroende av olika faktorer som inverkar på verktygets livslängd. Faktorer såsom kylning, smörjning, mekaniska egenskaper hos både verktyg och arbetsstycke, etc. Dessa värden hämtas ur tabeller.

23
Q

Beskriv plansvarvning

A

Plansvarvning är när verktyget matas radiellt dvs rör sig in mot centrum eller ut från centrum.

24
Q

Beskriv formsvarvning

A

Formsvarvning är i regel CNC-maskiner som gör sånt. Då kan man få ett mer kurvlinjeformat utseende.

25
Q

Beskriv egenskaperna hos skärvätska

A
  • Spolar bort spån
  • Minskar friktion
  • Minskar chans för lösegg
  • Kyler
  • Dämpar vibrationer
  • Tillåter högre skärhastighet
  • Kan ge termisk chock
  • Miljöpåverkning
26
Q

Nämn några svarvverktyg

A

Upprymmare - Borr för höga toleranser

gängtapp - För att gänga

Centerborr - används bland annat för dubbdockan men även innan långa borr

27
Q

varför är hög temperatur dåligt?

A
  • Ökat slitage
  • Säkerhet (varma spån)
  • Avvikelser i mått pga expansion
28
Q

Beskriv borrning

A

Vid borrning pratar man generellt inte om skärdjup, utan skärbredd då borret är diametriskt och rör sig inte på samma vis som en svarv. Den penetrerar istället materialet så dess skärbredd i kombination med en axiell matning samt varvtal ger då upphov till en avverkning per minut.
Släppningsvinkel hos ett borr ska vara så stor att skäret förmår tränga in i arbetsmaterialet utan onormalt stor matningskraft.

29
Q

Beskriv planfräsning

A

Planfräsning är mest effektiv för bearbetning av ytor.
Vid planfräsning utför skärreggarna på verktygets periferi arbetet. Fräsverktygets rotationsriktning bildar rät vinkel med den radiella matningen.

30
Q

Förklara valsfräsning

A

Valsfräsning för öppna spår och profiler.

Vid valsfräsning så är verktyget monterat på en axel som är tangentiell arbetsstyckets matningsriktning.

31
Q

Förklara pinnfräsning

A

Pinnfräsning för bearbetning av ansatser och spår

Vid pinnfräsning så bearbetas två eller tre ytor.

32
Q

Beskriv med- och motfräsning

A

Medfräsning innebär att rotationsriktningen och matningsriktningen går längs med varandra.
Spåntjockleken minskar från början och är noll i slutet av ingreppet.

Motfräsning (= Konventionell svarvning)innebär att rotationsriktningen och matningsriktningen går emot varandra
Spåntjockleken startar från noll i början av skärförloppet och ökar i tjocklek mot slutet av ingreppet. här kan skären börja glida över materialet när det egentligen ska börja skära

33
Q

Vad är fräsverktygets delning?

A

Fräsverktygets delning är avståndet mellan en punkt på ett egg till motsvarade punkt på nästa egg.

34
Q

Vilka slitage finns hos fräsen?

A

Förslitningar vid svarv kallades b.l.a. gropförslitning och fasförslitning.
Fräsen har utöver dessa också s.k. kamsprickor och tvärsprickor.

Vid fräsning kan det hända att ett spån fastsvetsas på skäret. Att spånrester då hamnar på skäreggen som vid nästa ingrepp i arbetsstycket ger dåliga ytor och minskar skärlivslängden.

35
Q

När väljer man att bearbeta skärande?

A

Då det är värt det. (dyrt) ofta pga låga toleranser god ytfinhet och specialdelar.

36
Q

Nämn de fyra fördelarna med mjuka backar

A
  • lägre tryck på arbetsstycket med samma spännkraft
  • lägre elastisk deformation vid svarvning av hylsor
  • Chucken blir självcentrerande
  • Kan svarva flera diametrar i samma backar för lättare uppspänning och vändning av
    arbetstycken
37
Q

Hur motverkas och påverkar glapp i matarskruven?

A

Måste motverkas i en CNC svarv då datorn inte vet hur den ska kompensera för glappet. Då används kulmutterskruv som fungerar som en blandning av ett kullager och skruv.

38
Q

Vad innebär axlar hos olika maskiner och hur kan de utökas?

A

Maskiner kan maximalt ha 5 axlar men marknadsförs ibland med fler. de axlarna utöver 5 är då istället funktioner.

39
Q

Vilka olika svarv- och fräsmetoder finns?

A

Svarv = längssvarvning, profilsvarvning, plansvarvning, invändig, avstickning

Fräsning = Planfräsning, spårfräsning, gängfräsning, fasfräsning, hörnfräsning

40
Q

vad är fördelen med tre mantelskär på en borr och vad krävs för del på ett borr för att kunna borra.

A

Det ger en högre stabilitet vid borrning i tunnare material. Ett borr måste ha ett centrumskär för att kunna borra.

41
Q

Hur ser verktygslivslängden ut och hur förändras den över tid?

A

I början slits verktyget fort (Break-in) för att sedan gå in i en längre fas med linjärt slitande (Steady wear) tillslut kommer verktyget återigen börja slitas exponentiellt och till sist går det sönder (failure region). UNDVIK ATT BYTA VERKTYG MITT I SVARVANDET AV ETT ARBETSTYCKE DÅ VERKTYGET ALDRIG KOMMER SITTA EXAKT LIKA. detta är viktigt vid ex hydralkolvar då de kan börja läcka…

42
Q

Berätta om skärvätska vid fräsning

A

Då verktyget ofta inte skär hela tiden så kommer skäret “gå i luften” vilket gör att temperaturen kommer variera kraftigt vilket leder till att skäret kommer slitas hårdare pga temperatur chock.