Gjutning och svetsning Flashcards
Beskriv fogning
Fogen är de ytor som skall sättas samman.
Förbandet är resultatet.
En svetsfog är inte svetsad, men förberedd för svetsning. T.ex. V-fog, U-fog etc.
Ett svetsförband är resultatet efter svetsning.
vilka olika svetsmetoder finns det?
- MMA (pinne)
- MIG
- MAG
- TIG
Beskriv MMA
MMA – Manual Metal Arc - Manuell Bågsvetsning: Här använder man en pinne, en pinne som består kärntråd av lämplig sammansättning och ett utvändigt hölje. Höljet har en kemiskt sammansättning, så när pinnen antänds vid kortslutning med materialet så kommer höljet att smälta och förse svetsförbandet med en omringande skyddsgas som håller omgivningens luft ifrån att ge upphov till defekter i svetsförbandet.
Det finns sura, basiska och rutila elektroder.
Beskriv MIG/MAG
MIG – Metal Inert Gas: Här använder man halvautomatiskt tillsatsmaterialet som inte har ett skyddshölje runt sig (=Den gas som kommer ur svetsmunstycket ersätter denna, denna gas består av Argon). Denna gas ser till så att svetsförbandet inte ska reagera med omgivningen under stelnandet, på så vis motarbeta eventuella defekter.
Likt MMA så kommer elektroden att förbrukas i processen.
Så MIG och MMA har elektroder som förbrukas i processen.
Beskriv TIG
TIG – Tungsten Inert Gas: I denna process så förbrukas INTE elektroden. Då kan man tillsätta material separat genom att doppa tillsatsmaterialet i den smälta plåten som elektroden vars ljusbåge som smälter materialet. TIG-munstycket ska ALDRIG vara i kontakt med plåten, den ska sväva strax ovanför plåten och skapa en pöl av smält arbetsmaterial, som sedan tillsätts. Man behöver inte nödvändigtvis ha tillsatsmaterial, man kan också endast smälta samman två plåt om man vill.
Hur strömmen är inställd har också inverkan. Genom att styra ström-spänningsförloppet kan en oxidbrytande verkan erhållas. Växelström behövs för att bryt ner oxiderna.
Nämn och förklara de 7 zonerna vid svetsning
- Stelnad svets – Blandning av tillsatsmaterial och grundmassa som stelnat.
- Övergångszon – Finkornig struktur då det består av en zon som värmts upp och kylts ned rätt så snabbt. (= Finkornigt då det inte fått diffundera länge) materialmässigt består det av tillsatsmaterial och grundmassa, men koncentrationsskillnader finns här då är en bit utanför den stelnade svetsen där tillsatsmaterialet lades till.
- Korntillväxtzon – Materialet rekristalliserat till gamma-austenit och sedan tillväxt. Detta område kan innehålla stora korn och därmed ha en försämrad hållfasthet
- Rekristallisationszon – Temperaturen har varit lägre, vilket leder till minskad tillväxt av kornen. Denna metall har blivit normaliserad, dvs jämnare fördelning.
- Partiellt omvandlad zon – Endast en del av den här zonen har rekristalliserat därav namnet Partiellt
- Anlöpt zon. – Endast blivit anlöpta, dvs minskning av antalet dislokationer.
- Opåverkad zon – Ingenting har hänt med den är zonen. Dock kan det ha uppstått termiska spänningar på grund av temperaturgradienten mellan den svetsade zonen och den opåverkade zonen.
Beskriv dendritbildning vid svetsning kontra gjutning
”Vid svetsning kommer dendriter att växa in från den osmälta delen av det som svetsas, in mot den punkt där ljusbågen befinner sig. Detta leder till att dendriter växer i sidled, vinklade så att de pekar i svetsriktningen.”
Dendriter funna i vanliga göt liknar julgranar.
Då svalningshastigheten är betydligt högre vid svetsning kommer det vanligen inte att ges tid eller utrymme för att bilda några grenar. Vid svetsning så bildas endast primära dendriter på grund av den betydligt snabbare svalningshastigheten.
Dessa dendriter liknar stavar
Vad påverkar dendritavståndet?
Ökad svetshastighet → minskat dendritarmsavstånd
Öka förvärmningen → ökat dendritarmsavstånd
Beskriv olika defekter vid svetsning
- Varmsprickor: orsakas stelningskrympning och gör att smältan drar isär förbandet. syns ofta som sprickor i före detta smältan.
- Smältgränssprickor.
- Väteförsprödning/kallsprickor: Kan uppstå efter flera timmar, dygn efter svetsning. Orsakas av fukt och föroreningar som färg och olja som finns i fogen innan svetsning.
- metodikfel
- Åldersförsprödning
- Återvärmningssprickor
- skicktbristningar/delaminering ex vid en t-fog kan materialet under förbandet lossna i skikt. detta beror bland annat av valsningsprocessen.
Beskriv de 7 olika metodikfelen
- Kratersprickor: uppkommer i slutet av en svetssträng och uppkommer på ett liknande sätt som en varmspricka.
- Porer: bildas vanligen av gasutveckling som beror på att elektroderna är fuktiga eller på grund av att fogen inte är tillräckligt rengjord och kan innehålla rester av olja, färg eller fukt.
- Slagginneslutningar: Vanligtvis när man svetsar grövre gods, så kan man behöva svetsa PÅ en tidigare svets. Om man inte; efter första svetsen, har knackat bort eventuella slaggrester som låg på den tidigare svetsen, och fortsätter svetsa på denna, då har man s.k. slagginneslutningar. Dessa uppstår endast vid flersträngsförfaranden.
- Rotfel uppstår när fogens nedre ände har varit trång och att då svetsförbandet inte nått fullständigt genom. Då är den nedre delen av plåten inte helt fylld.
- Bindfel: Bindfel uppkommer då smälta flyter ut från området i direkt anslutning till ljusbågen.
- Smältdike Smätdike är en olämplig övergång mellan svetsförband och plåt. Det blir som ordet beskriver ett dike mellan plåten och svetsförbandet.
Smältdiken kan vara mycket skadliga för förbandets egenskaper.
Nämn de två olika tillverkningsprocesserna vid bulktillverkning (Gjutning)
Götgjutning: smältan tappas från en s.k. skänk ner i en eller flera gjutformar, s.k. kokiller där metallen stelnar till ett göt.
Stränggjutning: Smälta tappas här ifrån en skänk ned i en vattenkyld kokill samtidigt som det stelnade skalet dras ut genom botten. Den besprutas med vatten för att skynda stelnandet, sedan kapas de in i lämpliga längder.
Beskriv gjutgodstillverkning
Gjutgodstillverkning ”Smälta hälls ned i en form med en hålighet mycket nära slutproduktens form. De vanligaste metoderna är sandformsgjutning och pressgjutning.”
Nämn några risker vid gjutning
Risker vid gjutning: porositet, sprickor, ojämn fördelning av legeringsämnen.
Gjutning mot near net shape är gjutning på ett sådant vis för att minimera efterbehandling.
Beskriv olika typer av former och modeller
Permanent form (= kokill) används för lättmetaller, som har låga smältningstemperaturer. Gjorda av ett fast material, t.ex. stål eller grafit. Håligheten är bearbetad mha maskinbearbetning. Delningslinje visar var kokillhalvorna möts.
Engångsform, används för stål med höga smälttemperaturer, då det sliter mycket på kokillen om man använder sådana till stålkonstruktioner. Formen formas kring modellerna, modellerna är permanenta. Detta innebär att det finns delningslinjer.
Engångsform OCH engångsmodell, formen formas kring modellen, modellen smälter sedan och försvinner ur formen. Formhåligheten bestäms av hur modellen är utformad.
Modell: Permanent modell, används till engångsformer som har delningslinje.
Engångsmodell, används till engångsform där den bränns ur.
Beskriv materials flytbarhet
Flytbarhet: Ett materials förmåga att flyta i smält form. Den bestäms av faktorer såsom viskositet, flödeshastighet och temperatur. Smältan måste fylla formhålighetens alla skrymslen.
