Skador

Question 1

Hur beskriver man skador?

Answer 1

• Vad är det för skada? – skadans drag (trubbig, skarp, skott, annat), skilj på blåmärke, hudavskrapning, sönderslitningar etc. bedöm inte allt som sårskador.
• Placering av skadan?
• Hur stor är skadan? – lång, djup
• Skadans färg?
• Skadans form?
• Hur gammal är skadan? – finns tecken på läkning?

Question 2

Vilka typer av skarpt våld finns det, hur ser skadorna ut och vad kan vara orsaken?

Answer 2

• Skärsår - raka sårkanter. Orsakas av snitt med ett vasst blad tex kniv, glas, skärva, rakblad eller papper.
• Sticksår - raka sårkanter och sårhörn. Orsakas av stick med vasst blad tec kniv, skärva och sax.

Question 3

Vilka typer av halvskarpt våld finns det, hur ser skadorna ut och vad kan vara orsaken?

Answer 3

• Huggsår - delvis raka och delvis ojämna sårkanter, kross-/slitskador i mjukvävnad, ev fraktur. Orsakad av hugg (kombination av skarpt och trubbigt våld) med tex yxa eller svärd samt av bett.
• Sågning - ojämna/räfflade sårkanter, typisk hackbildning i ben. Orsakas av såg.

Question 4

Vilka typer av trubbigt våld finns det, hur ser skadorna ut och vad kan vara orsaken?

Answer 4

• Omönstrad skada - hematom, abrasion, laceration, ev fraktur. Orsakas av slag/spark/knuff involverat stor stötyta eller fall mot plan yta.
• Mönstrad skada - hematom, abrasion, laceration som visar igenkännlig kant/yta av föremålet, ev fraktur, typiskt parallella märken om slag med pinne, märken från skor. Orsakas av slag med spetsigt/hårdkantat föremål, sprak (skosula), eller fall mot framträdande objekt.

Question 5

Hur ser skottskador ut och orsak?

Answer 5

Runt sår med central defekt, ev avtryck från pistolmynning, oftast spräckt hud i stjärnformation. Orsakas av skott (handeldvapen, bultpistol, pil), näbb eller pålning.

Question 6

Vilka termala skador finns, hur ser de ut och vad orsakar dem?

Answer 6

• Värme - lokalt ses 1-3:e gradens brännskada, systemiskt ses hypertermi. Orsakas av brännskada/skållning tex öppen låga, varm föremål/vätska/gas/ånga/rumstemperatur.
• Kyla - lokalt ses frostskada, systemiskt ses hypotermi. Orsakas av värmeförlust tex av kallt föremål (sällan) eller låg rumstemperatur.

Question 7

Vad är elektroskada, hur ser skadan ut och vad orsakar den?

Answer 7

Lokal hudrodnad, elektrisk brännskada, koagulation, brännskada. Orsakas av elektricitet eller blixt, tex strömflöde eller elektrisk chock.

Question 8

Vilka två huvudtyper av kvävning finns det och hur ser skadorna ut?

Answer 8

• Strypning - horisontell snörfåra, petekier i konjunktion, rivmärken på halsen, underhuds-/muskelblödningar, fraktur på tungben/ringbrosk/sköldbrosk.
• Hängning - snörfåra med högsta punkt, sällan petekier, likfläckar på ben/fötter, ev inre blödning och fraktur på sköldbrosk.

Question 9

Vilka skador kan ses vid drunkning?

Answer 9

Vatten i magsäcken, skumsvamp/fradga, ödem och kraftigt luftfyllda lungor samt lungblödningar.

Question 10

Hur orsakar trubbigt våld skador och vilka allvarliga konsekvenser kan det få?

Answer 10

Orsakas av rörelseenergi som deformerar, sliter och/eller vrider kroppensvävnader tills mjukdelar slits sönder och ben bryts. Trubbigt våld kan leda till skallskador och hjärnskador.

Question 11

Vad innebär kontusion?

Answer 11

Hud-/underhudsblödning: Underhudsblödning har intakt hud men trasiga kärl –> blod extravaserar i underhudsfettet (ses på hudytan som diffust avgränsad missfärgning). Vid hudblödning extravaserar blodet i hudens yttre lager (ytligare skada), kan spega ytan som orsakat dem (tex skoavtryck eller ”tram-line” där blodet trycks ut mot sidorna och avblekt i mitten orsakat av långsträckt föremål).

Brukar gå från röd –> lila –> blå –> gul, men färg avgörs var blödningen sitter.

Question 12

Vad innebär abrasion?

Answer 12

Hudavskrapning: huden EJ intakt och epidermis/dermis har skadats/skrapats (tangiellt våld), hudflikarnas utseende kan avgöra riktning av våldet.

Question 13

Vad innebär laceration?

Answer 13

Sönderslitning/sårskada: kraftigare våld orsakar att huden spricker/slits sönder. Karakteriseras av frasiga, krossade kanter och vävnadsbryggor (små kärl/ligament är elastiska och klarar våldet) i skadebotten. Kan nå ner till underhudsfett och ev skelett.

Question 14

Hur orsakar trubbigt våld frakturer?

Answer 14

Vid trubbigt våld deformeras först ben för att sedan spricka, frakturer uppkommer i regel på sidan som är böjning (motsatt sida från kompressionen).

Question 15

Vilka skallfrakturer kan ses efter trubbigt våld mot huvudet?

Answer 15

• Diastatisk (fraktur genom suturerna, hos unga)
• Enkel linjär (vanligast, pga ”slitning” i skelettet)
• Impression (fokal högenergifraktur, del av skallbenet trycks in)
• Ringfraktur (halsryggen trycks in i skallen, tex fall från höjd)
• Globusfraktur (våld med platt föremål mot konvex del av skallen, kan ge spindelnätfraktur)

Question 16

Vilka inre skador kan ses efter trubbigt våld mot huvudet?

Answer 16

• Epiduralblödning (ofta sekundär till skallfraktur, skada på a. meningea media, ofta medvetandepåverkan)
• Subduralblödning (sekundär till rörelsevåld, skada på bryggvener, långsam symtomdebut)
• Ponsblödning (indirekt av våld, ubduralblödning, hjärnsvullnad eller högt blodtryck)
• Subarachnoidalblödning (ofta brustna aneurysm eller sekundärt till hjärnskada/rörelsevåld, ofta a. cerebri media/anterior/communicanter)
• Coup-contre-coup (skada under kontaktpunkten och samtidig skada på motsatt sida av kontaktpunkten, från islag av huvudet där hjärnan rör sig i skallen)

Question 17

Hur orsakar skarpt våld skador?

Answer 17

Orsakas av föremål med vassa kanter som skär i vävnader istället för att krossa/slita itu. Man ser jämna sårkanter och avsaknad av vävnadsbryggor, ibland ses abrasioner och kontusioner.

Question 18

Hur skiljer man på skärsår, sticksår och huggsår?

Answer 18

o Skärsår: skadans längd > skadans djup. Kan vara avvärjningsskada och då ofta på underarmar/händer.
o Sticksår: skadans längd < skadans djup. Kan analysera sårets längd, bredd, djup, kanter och omkringliggande hud för att avgöra föremålet som orsakat skadan. Eneggad kniv ger en spetsig sårkant och dubbeleggad ger två spetsiga sårkanter, abrasion tyder på tandad.
o Huggsår: både skarpt och trubbigt våld i samma skada, tex yxa, machete eller propeller. Kan se skarpa kanter och benavlossning (trubbigt våld) samt skärskada i vävnad (skarpt).

Question 19

Hur skiljer man på självtillfogad skada och skada orsakad av annan?

Answer 19

o Självtillfogad: tex endast på kroppsdelar man själv kommer åt, kan se provsnitt, inga avvärjningsskador och kläder är ofta hela.
o Orsakad av annan: tex på andra kroppsdelar, inga provsnitt, kan se avvärjningsskador och kläder är nästan aldrig hela.

Question 20

Hur orsakas skottskador och hur delas de in?

Answer 20

Höghastighetstrauma (trubbigt föremål träffar målet med hög hastighet) som orsakar en permanent vävnadsskada och en tillfällig kavitet. Delas in i kompletta (penetrerande eller perforerande) och inkompletta skador (snuddskott eller skott som inte tränger genom huden). Analyserar vapentyp, skottriktning, minsta antal skott och skottavstånd.

Question 21

Hur ser en skottskada ut orsakad av handeldvapen?

Answer 21

Orsakar kulhål i huden med kulpartiklar närmast såret, sedan ses en abrasionsring och en kontusionsring och runt omkring ses sotpartiklar.

Question 22

Hur avgör man skottavståndet med hjälp av skottskadan?

Answer 22

o Påsittande (krutpartiklar/-avgaser i skottkanalen, huden kan vara sprucken, kan ev se avtryck från pistolen på huden)
o Närskott (kruttatuering, sotsvärmning runt såret, ytlig brännskada)
o Närskott på lite längre avstånd (endast krutpartiklar, inget sot eller brännskada)
o Fjärrskott (kulhål med kontusionsring, annars inget på huden)

Question 23

Hur ser en skottskada ut orsakad av hagelgevär?

Answer 23

Omfattande skador, utseende beroende på avstånd (radien blir större med avståndet).

Question 24

Hur kan man skilja på ingångs- och utgångshål?

Answer 24

o Ingångshål: kontusionsring, smutsring, metallpartiklar, krutgaser, textilfibrer.
o Utgångshål: flikiga kanter, ofta större öppning, benfragment innanför, kan ha kontusionsring.

Question 25

Vad orsakar termiska brännskador och vad är viktigt vid obduktion?

Answer 25

Orsakas av varma gaser eller direkt eld. Viktigt vid obduktion är att undersöka identitet (tandröntgen, DNA), om levande vid branden eller ej samt intox.

Question 26

Obduktionsfynd vid termisk brännskada?

Answer 26

Brännskador (olika grad, ofta hel förkolnad), sot i nedre luftvägar och kolmonoxid/cyanid i blodet (vid liv under branden), ljusa likfläckar/ljusrosa blod (cyanidförgiftning), fäktarställning (muskler kontraheras och orsakar flexion i armbågar och knän), brandorsakade frakturer/blödnignar/blodutgjutningar.

Question 27

Vad orsakar hypotermi och vad kan man se vid olika låga kroppstemperaturer?

Answer 27

Orsakas av massiv köldexponering eller defekt temperaturreglering (nedsatt funktion av tyreoidea), ofta alkohol-/drog-/läkemedelspåverkad. Vid 32°C ses slöhet, 30°C medvetslöshet och 25°C hjärtkammarflimmer.

Question 28

Obduktionsfynd vid hypotermi?

Answer 28

Lokala kylskador (knän, armbågar etc), ljusröda likfläckar, multipla små blödningar i magsäcksslemhinnan (”stressgastrit”), välbevarad tarmslemhinna/pankreas.

Question 29

Vad dör man av vid elektroskador?

Answer 29

Hjärtkammarflimmer, hjärnskador, muskelkramper och cirkulationskollaps.

Question 30

Obduktionsfynd vid elektroskador?

Answer 30

nätspänning 220V (diskreta brännskador, hjärtkammarflimmer, andningsförlamning), högspänning (uttalade brännskador), blixtnedslag (direktträff – brännskador och ev dendriter, indirekt chockverkan – diskreta skador).

Question 31

Vad orsakar kvävning och vad blir dödsorsaken?

Answer 31

Orsakas av strypning, hängning, annan yttre kvävning, bolusdöd eller drunkning. Dödsorsak andningshinder (tex tilltäppt svalg/näsa/mun eller yttre tryck mot bröstkorgen) eller kärlkompression (hängnign/strypning).

Question 32

Obduktionsfynd vid kvävning?

Answer 32

Petekier (ospecifikt), cyanos, blodstockning, vätskesvullnad.

Question 33

Vad orsakar hängning och vilka obduktionsfynd kan man hitta?

Answer 33

Oftast självmord. Kan se snörfåra med en högsta punkt (motsvaras av snarans knut), ofta inga petekier, likfläckar på ben/fötter (om hängt länge) och ev inre skador (blödning, fraktur på sköldbrosk).

Question 34

Vad orsakar strypning och vilka obduktionsfynd kan man hitta?

Answer 34

Orsakas av annan med snara eller händer. Kan se horisontell snörfåra, ofta petekier i konjunktiva, skador på halsen (rivmärken, underhudsblödning, blödning i halsmuskulatur, fraktur på tungben/sköldbrosk/ringbrosk).

Question 35

Vad kan orsaka kvävning utan yttre fynd?

Answer 35

Tex orsakat av plastpåse över huvudet.

Question 36

Vad innebär bolusdöd och vem drabbas?

Answer 36

tilltäppande föremål i svalg/larynx/trachea (främmande föremål, förstorade tonsiller, aspiration av blod efter tex skärskada på halsen), kan ses hos alkoholpåverkade, mentalpatienter och småbarn.

Question 37

Vad händer i kroppen vid drunkning?

Answer 37

Andningsuppehållsreflexen utlöses när man hamnar i vatten och man kan svälja vatten (efter 1-1,5min), efter 1-3min stimuleras andningscentrum (CO2 ökar/O2 sjunker –> andas) och man kan få konvulsioner. Efter 3-5min minskar livsfunktioner till minimum och man får terminala andningsrörelser innan dödsfallet inträffar.

Question 38

Obduktionsfynd vid drunkning?

Answer 38

Man kan se vatten i magsäcken, skumsvamp/fradga (suger i vätska i luftrören), kraftig luftfyllda och ödem av lungor (kan överlappa varandra) samt lungblödningar. Tecken till att en kropp legat i vatten är gåshud, skurgummehud, likvax (adipocere) och fiskangrepp.