Skadedokumentation

Question 1

Skadetyper?

Answer 1

Underhudsblödning (hematom), hudavskrapning, sårskador, trubbigt våld, skarpt våld, brännskador, frakturer, skottskador, rodnader etc.

Question 2

Vad säger underhudsblödningar oss?

Answer 2

Trubbigt våld (mekanisk kraft som skadat ett blodkärl under intakt hudyta). Ofta ospecifikt (många möjliga uppkomstsätt) men kan sättas i relation till uppgivna händelseförlopp. Generellt rundade, sprider sig jämnt med gravitationen. Svårt att säga hur omfattande det initiala våldet varit eftersom blödningarna inom några dagar skiftar färg och ljusnar, samt att storleken beror på typ av kraft, typ av vävnad, blödningsbenägenhet och ev. förekomst av sänkningshematom.

Question 3

Hur beskriver man underhudsblödning?

Answer 3

Färg? Storlek? Flera närliggande? Intakt hud eller hudavskrapningar?

Question 4

Vad säger hudavskrapningar oss?

Answer 4

Tryck och glidning tangentiellt mot hudytan av ett vasst/skarpt föremål. Ofta ospecifikt (många möjliga uppkomstsätt).

Question 5

Hur beskriver man hudavskrapningar?

Answer 5

Blödande/skorpbeläggning? En/flera näraliggande? Hudflagor i en kant (kan ange riktning av våldet)?

Question 6

Vad säger sårskador oss?

Answer 6

Kan användas för att beskriva ytligare/djupare skador. Kan uppkomma vid vasst/skarpt (ger jämna/raka sårkanter utan vävnadsbryggor) eller trubbigt våld (då oftast vid stram hud med mindre underhudsfett och underliggande benkanter → krosseffekt mellan ben och föremål, tex intill ögonbrynen, ger ojämna sårkanter med vävnadsbryggor och omkringliggande hematom).

OBS! Det går inte att bedöma om orsaken är skarpt/trubbigt våld efter att såret åtgärdats, varpå fotografier alltid ska tas innan medicinsk/kirurgisk åtgärd.

Question 7

Hur beskrivs brännskada?

Answer 7

Djup? Form? Avgränsad?

Question 8

Vad säger rodnader oss?

Answer 8

Vidgning av intakta blodkärl. Per definition inte en skada. Kan uppstå av yttre påverkan såsom tryck/slag, men även av icke-traumatiska orsaker. Bleknar vid tryck (särskiljer mellan rodnad och underhudsblödning).

Question 9

Vad är målet med skadedokumentation?

Answer 9

Målet är att beskriva skadan så att läsaren förstår var den sitter, hur den ser ut och kan dra slutsatser om hur skadan uppkommit. Relateras i regel till uppgivet händelseförlopp.

Question 10

Vad ska finnas med i skadebeskrivning?

Answer 10

Kroppsdel och placering på kroppsdelen, storlek, färg, form/mönster, riktning, sårkanter samt djup och grad av läkning.

Question 11

Hur beskriver man skadans placering?

Answer 11

Ange översiktligt läge (kroppsdel, sida) och noggrant läge (position relaterat till två fasta punkter, exempelvis ”10 cm nedanför halsgropen, 2 cm till höger om bröstkorgens medellinje”). Av stor vikt vid bedömning av avvärjningsskador, grepp, olycka v/s avsiktligt tillfogat vs självtillfogat.

Question 12

Hur beskrivs en skadas storlek?

Answer 12

Anges med två mot varandra vinkelräta mått, alternativt diameter om rundad skada.

Question 13

När är färg på skada intressant?

Answer 13

Framförallt intressant vid underhudsblödning för bedömning av skadans ålder (inslag av gul färg uppstår vid nedbrytningen av hemoglobin → uppkommer oftast inom ett par dygn, dock individberoende). Färgen på en underhudsblödning beror dessutom på djupet i vävnaden.

Question 14

Vad beskriver man gällande form/mönster?

Answer 14

Parallella underhudsblödningar (slag med tillhygge)? Mönstrade underhudsblödningar? Bågformade hudavskrapningar (intryckning av nagel)? Ringformat/två halvcirkelformade delar (bett eller nypning)?

Question 15

Hur beskrivs riktningar?

Answer 15

Tex tvärförlöpande, längsförlöpande, snett nedåt utåt.

Question 16

Hur beskrivs sårkanter?

Answer 16

Raka/ojämna sårkanter? Vävnadsbryggor? Omgivande hudavskrapningar eller underhudsblödningar? Utstansade sår (skottskador)?

Question 17

Varför är fotografering av skador viktigt och vad ska man tänka på praktiskt?

Answer 17

Viktigt för att tydliggöra fynden eftersom det möjliggör eftergranskning och är ett bra underlag för eventuellt rättsintyg.

Praktiskt genomförande: Ingen blixt. Ingen skugga. Gråskala i rummet ger normal hudton på fotografiet. Linjal för storleksreferens. Håll kameran vinkelrätt mot hudplanet. Ha med patientens ID-etikett på fotografierna, alternativt ta det första fotot i serien på id-uppgifter tillsammans med tidpunkt.

Ta en översiktsbild och en närbild på respektive skada.

Question 18

Vad ska man tänka på gällande journalföring av skador?

Answer 18

Kortfattade men innehållsrika beskrivningar, skadebeskrivningen ska kunna förstås av annan läkare. Objektivt språk (undvik värderingar eller långtgående slutsatser). Journalen kan begäras ut av rättsmedicin (för rättsintyg) eller polis/åklagare varpå även ospecifika skador kan vara viktiga för stödbevisning (inspektera därmed även ”dolda” områden som hårbotten, bakom öronen, insidan av munnen).

Dokumentera även de delar av kroppen inte undersökts, eftersom skillnaden är stor mellan oskadade och icke-undersökta delar.

Question 19

Vad ska man tänka på vid våldsutsatthet?

Answer 19

Om patienten berättar om våldsutsatthet ska detta dokumenteras under dolt sökord (i Östergötland sökordet ”våldsutsatthet”). Den vuxna målsäganden tar beslut om anmälan eller ej, men om det gäller barn ska anmälan ske till socialtjänst och polis.

Question 20

Vad är ett rättsintyg?

Answer 20

”Skriftliga medicinska utlåtanden av läkare som inhämtas av Polismyndighet / åklagarmyndighet i syfte att användas i en brottsutredning eller som bevis i en rättegång i anledning av brott”. Från lag om rättsintyg i anledning av brott (rättsintygslagen).

Question 21

Vad grundas ett rättsintyg på?

Answer 21

1. kroppsundersökning beslutad av myndighet (kroppsbesiktning av misstänkt eller kroppsundersökning av brottsoffer/målsägande)
2. handlingar/yttrande (patientjournal efter sjukvårdande undersökning - ca 60%, handlingar från polisutredning, fotografier). I vissa fall kan åklagare använda patientjournal i stället för ett formellt rättsintyg

Question 22

Hur inhämtas rättsintyg?

Answer 22

Rättsintyg beställs/inhämtas av Polismyndighet/åklagarmyndighet vid utredning av brott som kan antas föranleda annan påföljd än böter. Skall inhämtas från läkare vid rättsmedicin, men kan vid särskilda skäl inhämtas från annan läkare med tillräcklig kompetens (legitimerad).

Question 23

Är man skyldig som läkare att skriva rättsintyg?

Answer 23

Legitimerade läkare som är verksamma inom offentlig hälso- och sjukvård är skyldiga att utfärda rättsintyg på begäran av polis/åklagare, både vad gäller målsägande och misstänkt för brott som kan ge frihetsstraff.

Question 24

Vad ingår i en rättsmedicinsk kroppsundersökning?

Answer 24

Utförlig undersökning av hela kroppen, en kroppsdel i taget. Använd linjal, dermatoskop och otoskop. Fotografera.

Provtagning: Blod-/urinprov vid drogmisstanke, spårsäkring (tex nagelskrap, topsning för DNA/spermier), STI-prov efter sexuellt övergrepp.

Question 25

Vilka målsägande får undersökas i syfte att utfärda ett rättsintyg?

Answer 25

Kroppsundersökning i syfte att utfärda ett rättsintyg får inte utföras utan samtycke. Målsägande kan när som helst återkalla samtycket.

· Minderåriga: Samtycke till undersökning avgörs i regel av vårdnadshavare. Den minderårigas mognad bör dock respekteras.
· Vuxna som saknar rättslig handlingsförmåga: Samtycke av god man/förvaltare.
· Medvetslösa: Undersökningen får inte sträcka sig längre än vad som är ur behandlingssynpunkt medicinskt motiverat. Åklagare kan dock bedöma att undersökningen är i patientens bästa intresse.

Question 26

Får en misstänkt säga nej till kroppsbesiktning?

Answer 26

Nej, kroppsbesiktning får genomföras utan samtycke vid misstanke om brott som kan ge frihetsstraff (fängelsestraff).

Question 27

Vilken information ska ges innan undersökning i syfte att utfärda rättsintyg?

Answer 27

Den som blir föremål för ett rättsintyg skall få information om vad ett rättsintyg är och i vilka fall de har rätt att vägra.

Question 28

Vad gäller vid rättsintyg baserat på handlingar/yttranden (journalanteckningar)?

Answer 28

Kräver samtycke. Undantag är misstanke om brott med >1års straff, brott mot minderårig, brottsförsök med straff >2år. Inget informationskrav när rättsintyg utfärdas utan att undersöka.

Question 29

Vad innehåller ett rättsintyg?

Answer 29

Formalia-sida (namn & personnummer av den undersökta, datum & plats för undersökningen, namn & titel & arbetsplats av den som genomför undersökningen, vem som beställt undersökningen & rättsintyget, samtycke) → Sammanfattning av bakgrundsmaterial (journal, undersökningar, fotografier) → Undersökningsprotokoll med beskrivning av fynden → Utlåtande (påvisade skador, skadornas uppkomstsätt, ålder & svårighetsgrad – Livsfara? Förväntade bestående kroppsliga men?) → Fotobilaga.

Question 30

Hur ser rättsmedicinalverkets sannolikhetsskala ut för säkerhetsnivåer?

Answer 30

Skadans utseende tillåter inte någon slutsats om hur den uppkommit → Skadans utseende talar möjligen för att den orsakats av X → Skadans utseende talar för att den orsakats av X → Skadans utseende talar starkt för att den orsakats av X → Skadans utseende visar att den orsakats av X.

Question 31

Vad säger Socialstyrelsen om rättsintyg?

Answer 31

Läkaren ska endast uttala sig om förhållanden om vilka man har tillräcklig kännedom, ska vara objektiv och opartisk, ska ange vart ifrån uppgiften kommer (målsägande, misstänkt, anhöriga, närvarande). Medicinska termer skall som regel inte användas, använd svenska termer.