Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Fysiologi/PM Ord > Sinnesorgan > Flashcards

Sinnesorgan Flashcards

1
Q

Vilka är sinnesorganen?

A 
Syn - ögon
Hörsel - öron
Lukt - slemhinna
Smak - smaklökar
Känsel - tryck, beröring, smärta, temperatur
Jämvikt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka receptorer finn det?

A

Mekanoreceptorer
Kemoreceptorer
Fotoreceptorer
Nocireceptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Synorgan - ögon

A

Organum visus - oculus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ögonlock

A

Palpebra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Övre ögonlock

A

Palpebra superior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Undre ögonlock

A

Palpebra inferior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Tredje ögonlocket

A

Plica seminlunaris conjunctivae / palpebra III

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Konjunktiva, bindhinna

A

Conjunctiva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ögonglob

A

Bulbus oculi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Senhinna

A

Sclera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hornhinna

A

Cornea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Druvhinna

A

Uvea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Strålkropp

A

Corpus ciliare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Åderhinna

A

Choroidea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Var sitter tapetum lucidum?

A

Mellan nöthinna och åderhinna, bakom ögat, “ljus väv”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Näthinna

A

Retina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilken funktion har stavar och tappar?

A

Det är sinnesceller som fungerar som receptorer för ljus och färg i ögat

Stavar - ljus
Tappar - färg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Främre ögonkammare

A

Camera anterior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Pupill

A

Pupilla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Lins

A

Lens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Bakre ögonkammare

A

Camera posterior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Glaskropp

A

Corpus vitreum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Kranialnerv II, synnerven

A

N. opticus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Tårvätskekanalen

A

Apparatus lacrimalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Gång från mediala ögonvinkeln till näshålan

A

Ductus nasolacrimalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Mynning i mediala ögonvinkeln

A

Punctum lacrimale

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Mynning i näshålan

A

Ostium nasolacrimalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hörselorgan - öron

A

Organum vestibulocochleare

auris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Ytteröra

A

Auris externa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Öronlapp-öronmussla

A

Auricula

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Yttre hörselgång

A

Meatus acusticus externus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Trumhinna

A

Membranum tympani

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Mellanöra

A

Auris media

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Trumhåla

A

Cavum tympani

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Hörselbenen - stigbygeln, hammaren, städet

A

Ossicula auditus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Örontrumpet (Förbinder mellanöra och svalg)

A

Tuba auditiva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Inneröra

A

Auris interna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad gör båggångarna i hinnlabyrinten?

A

Jämnvikt och balans, skickar signaler till hjärnan när vi rör oss och hur vi rör oss

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Luktsinnet

A

Organum olfactus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vad sitter i luktslemhinna i näshålan?

A

Luktsinnescellerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vomeronasala organet (Jacobsonska organet)

A

Organum vemoronasale

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Smaksinnet

A

Organum gustus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Sinnesorgan

A

Organa sensuum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vad har sinnescellerna för funktion?

A

Sinnescellerna förser nervsystemet med information om kroppens inre och yttre miljön

  • Medvetna sinnesintryck
  • Omedvetna sinnes intryck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vilka är de medvetna sinnes intrycken?

A

Perception

  • Syn
  • Hörsel
  • Smak
  • Lukt
  • Balans
  • Känsel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vilka är det omedvetna sinnesintrycken?

A

ex.

  • Homestas
  • Muskelkontroll
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Hur funkar sinnescellerna?

A

Sinnescellerna aktiverar sinnesreceptorer

- Proteinmolekyler i sinnescellernas cellmembran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vad är sinnesförnimmelse?

A
  • Info från sinnesceller går via nervimpulser till storhjärnans bark
  • Upplevelsen beror på var i hjärnan nervimpulserna tas emot
  • Primära barkområden är synbarken (bak), hörselbarken (sidorna) somatosensorisk och motorisk bark (mitt i)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Var sitter mekanoreceptorer?

A
  • Innerörat
  • Hud
  • Muskler
  • Senor
  • Stora blodkärl
  • Hjärta

Stimuleras av mekaniska stimuli

50
Q

Var sitter kemoreceptorer?

A
  • Mun
  • Näsa
  • Stora blodkärl
  • Hjärna

Stimuleras av kemiska stimuli

51
Q

Var sitter termoreceptorer?

A
  • Hud
  • Hjärna

Stimuleras av temperatur

52
Q

Var sitter fotoreceptorer?

A

Ögat

Stimuleras av ljus

53
Q

Var sitter elektroreceptorer?

A

Hud

Stimuleras av elektriska fält

54
Q

Var sitter magnetreceptorer?

A

Okänt, finns hos vissa fåglar och fisk

Stimuleras av magnetfält

55
Q

Var sitter nocireceptorer?

A

De flesta kroppsdelar och vävnader i form av fria nervändslut

Stimuleras av olika typer av intensiva, ofta skadliga stimuli som leder till smärtupplevelser

Nocireceptorer informerar om smärta

56
Q

Vad är exteroception?

A

Sensorisk information från omvärlden

  • Är upplevelsen av den omedelbara omgivningen (ej lukt/smak förnimmelser)
  • Fria nervändar känner av temp/smärta
  • Fria nervändar med bindvävsstruktur känner av tryck/beröring - - Vibrissae är morrhår
57
Q

Vad är interoception/visceroception?

A

Sensorisk information från kroppen

  • Känsel i inre organ
  • Sträck/smärta vid dilation, kontraktion, spasm eller kemisk irritation
  • Lukt och smak förnimmelser
58
Q

Vad är proprioception?

A

Sensorisk information om kroppens position och kroppsrörelser

  • Uppfattning/registrering av position och rörelse av kroppsdelar
  • Receptorer i muskler, senor, ledkapslar och ligament
59
Q

Vad har de sensoriska nerverna för funktion?

A

Samla in data om omgivningen och skicka till CNS

  • Exteroreceptorer
  • Interoceptorer
  • Proprioceptorer
60
Q

Vad är tryck och beröringssinnet?

A

Taktil känsel

  • Många olika typer av sinnesceller i huden
  • Lär att saker har 3dimensionell form
61
Q

Vilka är de sensoriska cellerna i huden?

A
  • Fria nervändar - smärta, temperatur
  • Nervändar med bindvävsstruktur - tryck, beröring
  • Skivformade nervändslut- deformering av huden
  • Runt hårsäckarna finns fria nervändslut som är känsliga för rörelse av håret
62
Q

Vad känner fria nervändar i huden av?

A
  • Smärta

- Temperatur

63
Q

Vad känner nervändar med bindvävsstruktur i huden av?

A
  • Tryck

- Beröring

64
Q

Vad känner skivformade nervändslut i huden av?

A

Deformering av huden

65
Q

Vad känner av rörelse i håret?

A

Fria nervändsslut runt hårsäckarna

66
Q

Vad har morrhår för funktion?

A

Taktil känsel

  • Ger information om ytstruktur, känner av miljön runt djurets huvud
  • Särskild viktiga för nattaktiva djur och djur som lever i tunnlar och hålor
  • Speciellt område i sensoriska cotex tar emot information
  • Motsvarar känsligheten i humana fingertoppar
67
Q

Vad betyder somatosensoriska systemet?

A

Systemet för känsel

68
Q

Vad är A-betafibrer?

A
  • Är grova, myeliniserade nervfibrer
  • Har snabbast överföringshastighet av de somstosensoriska nervfibrerna
  • Reagerar på lätt tryck/beröring/vibration

Andra ordningens neuron i dorsalsträngsbanorna till talamus

69
Q

Vilka somatosensoriska nervfibrer finns det?

A
  • A-betafibrer
  • A-deltafibrer
  • C-fibrer
70
Q

Vad är temperatur sinnet?

A
  • Medveten upplevelse av temperatur
  • Sensoriska nervfibrer med fria nervändslut under överhuden (epidermis)
  • Olika djurslag har olika möjlighet till temperaturreglering (svett) eller saknar temperaturkänslighet
71
Q

Vilka nervfibrer känner av temperatur?

A
  • Köldfibrer - känner av kyla
  • Värmefibrer - känner av värme
  • Smärtfibrer - känner av för varmt och för kallt
72
Q

Vad är muskel- och skelettsinnet?

A
  • Ger nervsystemet information om kroppsdelarnas läge och rörelser (proprioception)
  • Ändamålsenliga, välkoordinerade och smidiga rörelser
  • Många olika typer av sinnesceller i skelett muskulatur och senor samarbetar
  • Kroppshållning regleras av reflexer
73
Q

Vad är smärtsinnet`?

A

Förmågan att uppleva smärta

  • evolutionärt konserverad
  • viktigt ur överlevnadsperspektiv
  • ett varningssystem
  • Det påverkas även av tidigare erfarenheter
  • Aktiverar sympatiska nervsystemet (ökar hjärtfrekvens/blodtryck, minskar blodtillförsel till hud) och kan ha olika tidsintervall
74
Q

Vilka sorters smärta finns det?

A
  • Akut smärta - ex. akut vävnadsskada (ex. skärsår)

- Kronisk smärta - ex. artros

75
Q

Vad är nociceptiv smärta?

A

Smärta som uppkommer efter aktivering av nocireceptorer

  • Vävnadsskada eller vävnadsirritation ex. inflammation, fraktur
  • Är generellt välavgränsad och lätt att beskriva
  • Uppstår via aktivering av nociceptorer i tex hud, muskler, ben och leder
  • Finns även som visceral smärta (inre organ) vilket är svårare att beskriva
76
Q

Vad är neuropatisk smärta?

A
  • Skador eller sjukdomar som drabbar det somatosensoriska systemet, skador på nerver
  • ex. diskbråck
  • Kallas även nervsmärta
77
Q

Vilka stimuli kan orsaka nociceptiv smärta?

A
  • Mekaniska stimuli - tryck, slag
  • Termiska stimuli - kyla, värme
  • Kemiska stimuli - kemiska mediatorer
78
Q

Vilka sorters nociceptiv smärta finns det?

A

Somatisk smärta - hud, muskler, bindväd, skelett

  • Ytlig smärta - hud
  • Djup smärta - skelettmuskulatur, bindväv, ben, leder

Visceral smärta - Inre organ

79
Q

Vad är kemiska mediatorer?

A
  • Prostaglandin, seratonin, histamin, substans P mfl
  • Frisätts vid vävnadsskada
  • Medierar inflammatorisk respons
  • Aktiverar eller sensiterar nocireceptorer
80
Q

Vad är A-deltafibrer?

A

Tunna, lätt myeliniserade nervfibrer

  • Snabb ledningshastighet (A-betafibrer är snabbare dock)
  • Skarp vällokaliserad smärta

Andra ordningen neuron i spinotalmiska banor till talamus

81
Q

Vad är C-fibrer?

A

Tunna, omyeliniserade nervfibrer

  • Långsam ledningshastighet
  • Dov, mer diffus smärta

Andra ordningen neuron i spinotalmiska banor till talamus

82
Q

Hur aktiveras nocireceptorer?

A
  • Afferenta (info till CNS) (A-delat och C- fibrer) leder impulsen in till ryggmärgens dorsalhorn där den omkopplas till andra ordningens neuron som lämnar från motsatt sidas ventralhorn
  • med glutamat, neuropeptider (tex substans P) som transmittorer

Uppåtgående banor på motsatt sida om afferenten leder impulsen till talamus via spinal transmission
- Går sedan vidare till andra områden i hjärnan för tolkning

83
Q

Hur går smärtbanor i kroppen?

Uppåtgående

A
  • Vävnadsskada uppstår
  • A-delta och C-fibrer aktiveras
  • Signaler skickas till ryggmärgens bakhorn
  • Omkopplas till nervceller
  • Nervcellerna går ut via ryggmärgens framhorn
  • Vidare upp till hjärnan

Signalen kan antingen till thalamus där nervsignalerna kopplas om till nervceller, som går vidare till sensoriska hjärnbarken
eller
Till hjärnstammen där signalerna kopplas om till nervceller och går antingen vidare till thalamus och vidare till sensoriska hjärnbarken eller direkt till limbiska områden
- Här får smärtan en emotionell dimension
- Från limbiska områden skickas impulser till främre hjärnbarken och upplevelsen av smärtan får en emotionell komponent

84
Q

Hur går smärtbanor i kroppen?

Nedåtgående

A

Nedåtgående smärtbanor är smärthämmande

  • Från hjärnstammen går nedåtgående nervceller
  • Kan hämma smärtbanorna i ryggmärgens bakhorn
  • De har opioidpeptider, seratonin och noradrenalin som neurotransmittorer
85
Q

Vad är endogen smärthämning?

A

Nedåtgående smärthämmande banor

  • System för att balansera och hämma inkommande smärtsignaler
  • 3 system
86
Q

Vad är grind-kontrollteori?

A

Gate-control

  • Mekanismen för att djur kan slicka, gnaga på, gnugga smärtande kroppsdel
  • Mekanismen för att transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) lindrar smärta

Sker i ryggmärgen då stimulering av hud aktiverar A-beta-fibrer som stimulerar inhibitoriska interneuron (specifika grindceller) vilka hämmar omkoppling av smärtimpulsen i dorsalhornet till uppåtgående banor
- Gör så att första till andra ordningens neuron inte kopplar om impulsen så att den inte går till hjärnan

87
Q

Vad är endogena opioida systemet?

A

Kropps-egna morfinlika substanser

  • Endorfiner och enkefaliter (neuropeptider) i PAG
  • Aktiverar nedåtgående smärthämmande banor (verkar på sina specifika receptorer)
  • Hämmande effekt på smärtimpulsen i ryggmärgens dorsalhorn
88
Q

Vad har seratonin och noradrenalin för funktion i endogen smärthämmning?

A
  • Frisätts från sina respektive cellkroppar och aktiverar nedåtgående smärthämmande banor
  • Hämmande effekt på smärtimpulseöverföringen i ryggmärgens dorsalhorn
89
Q

Vad är klådsinnet?

A
  • Är kopplat till smärtsinnet och uppstår genom retning av pruriceptorer (Fria nervändar i hud)
  • Utlöser en klådreflex, alltså koordinerade muskelrörelser som kontrolleras på ryggmärgsnivå
  • Det kan även aktiveras av allergiska reaktioner, autoimmuna sjukdomar, hudsjukdomar och parasiter med lokal eller generell klåda
  • Klåda dämpas med smärta
  • Klådreflexen är särskild viktig för djur - ex. för att avlägsna parasiter
90
Q

Vad är pruritrogener?

A

Substanser som framkallar klåda

  • ex. histamin som frisätts från mastceller
  • ingår i klådsinnet
91
Q

Vad ingår i ytterörat?

A
  • Öronlapp
  • Yttrehörselgång (L-formad hos hund och katt)
  • Trumhinna (gränsen mellan ytter och mellan öra)
92
Q

Yttre hörselgång

A

Meatus acusticus externus

93
Q

Vad ingår i mellanörat?

A
  • Trumhåla
  • Hörselbenen (hammaren, städet, stigbygeln)
  • Örontrumpet (förbinder mellanöra och svalg)
94
Q

Vad ingår i innerörat?

A

Öronsnäcka

  • Gångar i hörselsnäckan
  • Hörselsinne
  • Sinnesceller som uppfattar ljudvågor

Båggångar med otolitoorgan

  • Jämnviktsinne
  • Balans
95
Q

Vad fäster hammaren på?

A

Trumhinnan

- I mellanörat

96
Q

Hur funkar hörsel?

A
  • Ytterörat fångar upp ljud
  • Ljudet färdas till trumhinnan som svänger i samma frkvens som ljudet
  • Trumhinnan överför vibrationer till hörselbenen
  • Först hammaren, vidare till städet och sen stigbygeln
  • Stigbygeln fäster till membran i ovala fönstret och överför svängningar till vätskan i hörselsnäckan
  • I hörselsnäckan finns sinnesceller (hårceller) vilka stimulerar sensoriska nerver, som förenas i kranialnerv VII (8) (hörsel- & basalnerv)
  • Går till hjärnstammen, talamus och sist hörselbarken
97
Q

Vad är sensorisk hörselnedsättning?

A

Är allvarligaste formen av hörselnedsättning

  • Skador på hårceller eller sensoriska neuron vilket ofta orsakas av höga ljud (bullerskador)
  • Hörselsinnet är känsligt - djur kan detektera mycket svaga ljud
  • Vid moderat skada kan hårceller återhämta sig
  • Men upprepad exponering för höga ljud för att hårceller dör (kan inte återbildas efter födseln hos däggdjur) vilket ger varaktig skada
  • Skada pga höga ljud är vanligtvis av ljud skapat av människor
  • Djur har inte ett naturligt utvecklad skydd mot höga ljud
98
Q

Kan läkemedel orsaka hörselnedsättning?

A

Ja

  • Läkemedel kan skada hårceller som biverkan
  • ex. antibiotika
99
Q

Kan hörselnedsättning kopplas till djurs färg?

A

Ja

- Med född dövhet associeras med låg grad av pigmentering (vita djur)

100
Q

Hur är hörsel kopplat till jämvikt och balans?

A

Otolitorgan och båggångar i innerörat har sinnesceller för balans samt jämviktsinne

101
Q

Vad är jämviktsinnet?

A

Sensorisk info från jämviktsorganet i innerörat och delvis från synsinnet berättar för hjärnan om kroppshållningen samt huvudets position i förhållande till kroppens vertikalaxel och acceleration av huvudrörelser

  • Fåglar har även info om flyghastighet
102
Q

Vad är synsinnet?

A

Ögon

  • Viktigt sinnesorgan för människor
  • Mindre viktigt för andra arter (lukt och hörsel viktigare)
  • Många arter skiljer bara på ljus och mörker (undviker då direkt solljus)
  • Många djurslag saknar färgsinne, eller ser bara vissa färger
103
Q

Vad spelar ögonens placering för roll för synen?

A

Ögonens placering avgör storleken på synfältet
- Området rakt framför ögonen uppfattas av båda ögonen, vardera ögons synfält överlappar (binocular)

  • Centralt placerade ögon – Som hos många rovdjur ger ett större överlappande synfält med ökat djupseende och bra fokus på nära håll.
  • Lateralt placerade ögon – Som hos många bytesdjur ger ett brett synfält med god överblick av omgivningen.
104
Q

Vad har ögonmuskler för jobb?

A
  • Styr specifika ögonrörelser
  • Conjunctiva/bindhinna klär insidan på ögonlock och ögongloben samt fortsätter över senhinnan/sclera och till kanten på hornhinnan/cornea
105
Q

Vad har ögonkamrarna för jobb?

A

Finns som främre kammare/camera anterior samt bakre kammare/camera posterior

  • Innehåller kammarvätska
  • Fäster hornhinna och lins med näring
  • Bibehåller ögats normala tryck och hornhinnans form
106
Q

Vilka lager har ögongloben?

A

Bulbus oculi är uppdelad i 2 lager;

  • Fibröst – Ger form och spänst, är skyddande och sammanhållande
  • består av hornhinna/cornea (transparent) och senhinna/sclera (vit, senlik, omger ögongloben).
  • Vaskulärt – Uvea (druvhinna) är mellan senhinnan och näthinnan, förser ögat med blod, reglerar linsens form och pupillens/pupilla storlek
  • består av strålkropp/ciliakropp/corpus ciliare, regnbågshinna/iris och åderhinna/choroidea (tapetum lucidum, reflekterar).
107
Q

Vad är näthinnan?

A

Den innersta hinnan i ögat

  • Fotoreceptorer
  • Stavar - ljus/mörkerseende
  • Tappar - färg, hög synskärpa i bra ljus, detaljskärpa
108
Q

Vad är åderhinnan?

A

Hinnan som sitter i mitten av 3 hinnor som omger ögat

  • Tapetum lucidum - reflexterar ljus tillbaka till ögat, förbättrar mörker seende (finns ej hos människa)
  • Förser ögat med näringsämnen genom att ha många blodkärl
109
Q

Vad är senhinnan?

A

Hinnan som omger ögat ytterst (vit, senlik)

- Framför linsen sitter hornhinnan/cornea istället som är transparent

110
Q

Vad är hornhinnan?

A

Hinnan som sitter ytterst på den främre delen av ögat (framför linsen)
- transparent så det går att se igenom

111
Q

Vad är regnbågshinnan?

A

Glatt muskulatur samt både ring- och radiomuskel

  • Svagt ljus – Gör att radiärmuskelfibrerna kontraherar (sympatiska nervsystemet) och pupillen dilaterar (mydriasis) så att det blir mer ljus till ögat.
  • Starkt ljus – Gör att ringmuskelfibrerna kontraherar (parasympatiska nervsystemet) och pupillen kontraherar (mios) så att det blir mindre ljus till ögat
112
Q

Vad gör tårvätskeapparaten?

A

Tårkörtlar producerar kontinuerligt tårvätska

  • Rensar och smörjer ögats framsida
  • Förhindrar uttorkning av hornhinnan
  • I kall miljö motverkar den kroppsvarma tårvätskan frostskador på hornhinnan/cornea
  • Tårvätskan innehåller bakteriedödande enzym och antikroppar
  • I näshålan fuktar tårvätskan slemhinnan
113
Q

Hur dräneras tårvätskan?

A

Genom mynningar i mediala ögonvinkeln till ett kanalsystem som mynnar i näshålans golv

114
Q

Vad används luktsinnet till?

A

Används för kommunikation (avkomma/mamma, revir, flock, sexuell status)

  • Luktmolekyler kan upptäckas i lägre koncentrationer än smakmolekyler
  • Djur kan därför skilja på fler lukter än smaker
  • Hundens luktsinne är 10.000 - 100.000 gånger bättre än människan
115
Q

Hur funkar luktsinnet?

A
  • Vid normal andning flödar luft in i näshålan och värms, men när djur aktivt nosar leds luft in i luftepitelet och luktslemhinnan som har luktreceptorer
  • Axoner går sedan vidare genom håligheter i skallbenet och förgrenas i luftnerven (kranialnerv I) till luktbulben som leder info vidare till luktloben
116
Q

Vad består Jacobsonska/vomeronasala organet, organum vomeronasale av?

A

Består av en parad gång vid nässkiljeväggen i näshålans golv för artspecifik feromon-kommunikation
- används vid fleming

117
Q

Vad är feromoner?

A

Doftmolekyler som fungerar i kommunikativt syfte mellan individer av samma art

118
Q

Vad består smaksinnet av?

A
  • Tunga
  • Tungpapiller - Mekaniska papiller – Utgör skydd för tunga och mekanisk funktion då den för mat vidare
  • Smaklökar (sinnesceller) - sitter i tungpapiller
119
Q

Vilka sorters smaklökar finns det?

A

Är sinnesceller

  • Bladpapiller på sidorna vid tungroten
  • Vallgravspapiler vid tungroten
  • Svamppapiller utspridda över tungryggen
120
Q

Varför är bitter smak viktigt?

A
  • Bitter smak är viktigt för idisslare för att kunna identifiera många växttoxiner
121
Q

Kan smak förändras?

A
  • Smakpreferenser kan ändras med erfarenhet, då illamående kopplas till undvikande
122
Q

Vilket djur tycker inte om söt smak?

A

Katt

- Söt smak är attraktivt för flertalet andra djur

Fysiologi/PM Ord (19 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions