Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Fysiologi/PM Ord > Cirkulation > Flashcards

Cirkulation Flashcards

1
Q

Hjärtat

A

Cor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hjärtbasen

A

Basis cordis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hjärtspetsen

A

Apex cordis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Dubbelbladig hjärtsäck

A

Pericardium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hjärtsäckens bindvävsdel

A

Pericardium fibrosum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hjärtsäckens serösa hinna som bildar två blad

A

Pericardium serosum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Periatalt blad av den serösa hinnan, ger den yta som fäster på p. fibrosum

A

Lamina visceralis (epicardium)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hjärtsäckens hålrum, mellan hjärtsäckens serösa blad (perietalt och visceralt)

A

Cavum pericardii

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hjärtmuskel

A

Myocardium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Sentrådar som fäster segelklaffarna mot kammarväggarna via musculus papillaris

A

Chordae tendineae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Koniskt formade muskelpapiller i kammarväggen

A

Musculus papillaris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Sinusknutan, specialiserade hjärtmuskelceller, del av retledningssystemet

A

Nodus sinuatrialis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

AV-knutan, specialiserade hjärtmuskelceller, del av retledningssystemet

A

Nodus atrioventricularis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Tunt, glatt vävnadsskikt som linjerar hjärtats hålrum (insida), och som är kontinuerligt med kärlens endotel

A

Endocardium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hjärtats förmak

A

Atrium cordis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Höger förmak

A

Atrium dextrum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Höger hjärtöra

A

Auricula dextra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vänster förmak

A

Atrium sinistrum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vänster hjärtöra

A

Auricula sinistra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vägg mellan förmaken

A

Septum interatriale

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vägg mellan förmak och kammare

A

Septum atrioventriculare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hjärtats kammare

A

ventriculus cordis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Höger kammare

A

ventriculus dexter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vänster kammare

A

Ventriculus sinister

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vägg mellan kamrarna

A

Septum intraventriculare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Lungartärens fickklaffar (semilunar klaffar)

A

Valva trunci pulmonalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Segelklaffar mellan höger förmak och kammare = trikuspidalisklaffar

A

Valva tricuspidalis

Valva atrioventricularis dextra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Segelklaffar mellan vänster förmak och kammare = mitralisklaffar

A

Valva bicuspidelis / valva mitralis

Valva atrioventricularis sinistra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Stora kroppspulsåders fickklaffar (semilunarklaffar)

A

Valva aortae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är hjärt- kärlsystemets funktion?

A
  • Transport av näring och syre
  • Transport av avfallsprodukter inkl. koldioxid
  • Transport av hormoner
  • Temperaturreglering & immunförsvar
  • Balans i pH, joner och vätskevolym
  • Upprätthålla blodtrycket och blodflöde
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad händer om hjärtat stannar?

A

Medvetslöshet efter 5-10 sekunder

Permanenta hjärnskador efter 3-4 minuter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är hematokrit?

A

Hur stor procent av blodet som är röda blodkroppar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Erytrocyt

A

Röd blodkropp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Leukocyt

A

Vit blodkropp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Trombocyter

A

Blodplättar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Hur transporterar röda blodkroppar syre?

A

Hemoglobin binder syre

- hemoglobin binder även koldioxid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad är blodplasma?

A

Det som blir kvar om du tar bort alla blodkropparna från blodet kallas blodplasma

38
Q

Vad innehåller blod?

A

Röda blodkroppar
Vita blodkroppar
Blodplättar
Plasma (vätska)

39
Q

Vad är blodserum?

A

Serum är en gulaktig transparent vätska som blir resultatet efter att man låtit blod koagulera och sedan avlägsnat blodkroppar och koagulationsproteiner (genom att centrifugera)

Serum är plasma utan koagulationsfaktorer

40
Q

Var produceras röda blodkroppar?

A

I benmärgen hos vuxna individer

41
Q

Vad är erytrocyters livslängd?

A

Röd blodkropp

ca 120 dagar

42
Q

Hur tas blodprov? Vilket rör?

A

Kan göras med EDTA eller heparinrör med antikoagulationsstimulerande medel, blir vätskefas plasma.
I serumrör låter man däremot blodet koagulera, blir vätskefas serum

43
Q

Vad är anemi?

A

Blodbrist pga nedsatt kapacitet att transportera syre

- brist på erytrocyter (som binder syret)

44
Q

Var tillverkas vita blodkroppar?

A

I benmärgen

- Från en stamcell som sedan blir olika typer (lymphocyter/monocyter/granulocyter) som är viktiga för immunförsvaret

45
Q

Vad är hemostas?

A

Mekanismer för att förhindra/minska blödning

  1. Blodkärlet drar ihop sig vid skada.
  2. Blodplättarna pluggar igen skadan.
  3. Koagulations-kaskaden bildar lager och alltså stopp för blödning med många olika ämnen.
46
Q

Vad kan anemi bero på?

A
  • Blödning
  • Järnbrist
  • Benmärgsskada
  • Njursjukdom
  • Inflammation
47
Q

Hur stor del av röda blodkroppar består av hemoglobin?

A

35%

48
Q

Hur produceras erytrocyter?

A

I benmärgen där de utgår från en stamcell som omvandlas i flera led (reticulocyter) där cellkärnan försvinner genom att de fylls på med hemoglobin vilket kräver protein, järn, koppar och B-vitamin

49
Q

Vad innebär det om det är mycket reticulocyter?

A

Det innebär att det sker stor nyproduktion av röda blodkroppar

50
Q

Vilket hormon reglerar produktionen av erytrocyter?

A

Erytropoietin som produceras i njuren och styrs av syrehalten i blodet

51
Q

Vad gör mjälten med erytrocyter?

A

Mjälten lagrar och frisätter erytrocyter vid ansträngning.

52
Q

Kan höjdträning öka prestationsförmåga?

A

Ja, men blodet blir trögflytande pga ökad hematokrit (andelen erytrocyter i förhållande till total blodvolym)

53
Q

Vad betyder koagulation?

A

Få att stelna

54
Q

Vad är artärer?

A

Har glatt muskulatur och stor elastisk kapacitet för att kunna pumpa flödet kontinuerligt

  • Även i vila, med klaffar som pressar blodet framåt i en utvidgningsprocess
  • Stora med tjocka kärlväggar
  • Pumpar blodet ut i kroppen från hjärtat
55
Q

Vad är arterioler?

A

Har glatt muskulatur

  • Är mindre kärl
  • Styr blodflödet till respektive organ genom att dra ihop sig när viss muskulatur inte har ett behov vid vila
56
Q

Vad är kapillärer?

A

Har tunna väggar som ger stor yta samt ett lågt och jämnt blodtryck för att utbytet ska ske

  • De reglerar även blodflödet till organ genom att öppnas och stängas anpassat efter ämnesomsättningen (arbetande muskel)
  • De minsta blodkärlen
57
Q

Vad är vener?

A

Har elastisk vävnad

  • Leder blod från kroppen till hjärtat
  • Lägre tryck
  • Sitter ytligt
  • Mindre glatt muskulatur och är därmed inte lika tjocka som artärerna/arteriolerna
  • Storleken och tunnare kärlväggar gör att det finns mer blod än i artärer, vilket fungerar som en reserv
  • Vid tex blodförlust kan venerna kontrahera så reserven kan användas, och vätska kan diffundera tillbaka ut i venerna från lymfkärlen för att bilda mer blod
58
Q

Vad gör hjärtat?

A

Pumpar blodet runt i kroppen och klaffarna gör att blodet bara går i en riktning

59
Q

Vad är lilla kretsloppet?

A

Går från höger kammare upp till lungorna för att hämta syre och tillbaka till vänster förmak

60
Q

Vad är stora kretsloppet?

A

Går från vänster kammare (tjockare muskelvägg än höger kammare då den jobbar med högre tryck) ut till hela kroppen och sedan tillbaka till höger förmak

61
Q

Vilken kammare har tjockare muskelvägg?

A

Vänster kammare

- För den pumpar ut i kroppen, vilket betyder att den har högre tryck

62
Q

Har både stora och lilla kretsloppen lika stor volym per tidsenhet?

A

Ja, båda kretsloppen har lika stor volym per tidsenhet (hjärtminutvolym/Cardiac Output) alltså hur mycket som pumpas från hjärtats kammare per minut

63
Q

Vad är perikardiet?

A

Hjärtsäcken - skyddande “säck” som hjärtat ligger i

  • Har en vätskefas mellan 2 skikt som gör att friktionen minskar när hjärtat dras samman samt skyddar hjärtat för slag utifrån
  • Det finns också ett bindvävsskikt mellan förmak och kammare som fungerar som isolator
64
Q

Vad är myokardiet?

A

Hjärtmuskulaturen

Utgörs av hjärtmuskelceller (=myocyter)
- Grenade och korta så elektriska signaler kan skickas snabbt mellan celler och hjärtat dras ihop jämnt

65
Q

Vilka 2 typer av myocyter finns det?

A

Kkontraktila (99 %) - sammandragande

Autorytmiska - ger signal till matt musklernaska dras samman

66
Q

Vad är EKG?

A

Reflektion av aktiviteten i hjärtat

67
Q

Vad ingår i retledningssystemet?

A

Sinusknutan
AV-knutan
Hisska bunten
Purkinjefibrer

68
Q

Vad är retledningssystemet?

A

Det är ett elektriskt som system ser till att hjärtats olika delar aktiveras i rätt ordning

69
Q

Vad gör gör retledningssystemet?

A
  • Sinusknutan bestämmer hjärtfrekvensen genom att skicka en snabb signal genom både höger och vänster förmak via muskelcellerna
  • Signalen stannar upp i AV-knutan för att blodet ska hinna tömmas från förmak ner till kammare
  • Går sedan vidare ner genom hisska bunten (ligger mellan kamrarna) och ut till alla purkinjefibrer så att muskler i båda kammare blir aktiverade och drar ihop sig samtidigt
70
Q

Vad betyder AV-knutan?

A

Atrioventrikulär-knutan

71
Q

Hur funkar EKG-registrering?

A

Kan fånga upp elektriska signaler via registrering av spänningsskillnader mellan elektroder
- Kroppsvätskor är goda ledare, många celler stimuleras samtidigt och depolariseringen är aktiveringen av vävnaden som ska leda fram till muskelkontraktionen

72
Q

Hur sätts elektroderna för en EKG-registrering?

hund

A

Lägg hunden på höger sida
- En elektroderna placeras på varje extremitet(ben):
Gul (vä fram ben) Grön (vä bakben)
Röd (hö fram ben) Svart (hö Bakben)

Solen(gul) över stugan(röd) - fram
Gräset(grön) över jorden(svart) - bak

73
Q

Hur sker en muskelkontraktion i hjärtat?

A

Kan ske eftersom myosin- och aktinfilament ligger överlappade i muskeln

När Ca2+ (alciumjon) frisätts och binder till troponin på aktinfilament så frigörs bindningsplatser där myosin kan fästa och filamenten dras sedan mot varandra så att det blir kontraktion

74
Q

Vad är systole och diastole?

A 
Systole = kontraktionsfasen - pumpar
Diastole = relaxionsfasen

Systern jobbar, doktorn vilar

75
Q

Hur kontrakteras förmak och kammare?

A

Efter varandra

76
Q

Vad skapar hjärttonerna som hörs i stetoskopet?

A

Klaffarnas stängning

77
Q

Vad betyder bokstäverna på ett EKG?

A
  • P-vågen är förmakens depolarisering (aktivering) då de kontraherar
  • Pausen mellan P och Q är då signalen stannar till i AV-knutan så att blodet hinner ner i kamrarna
  • Q-R-S är kamrarnas depolarisering(aktivering) och ger större utslag på EKG eftersom en större muskelmassa stimuleras
  • Första hjärttonen fås vid Q när AV-klaffarna stängs
  • Andra hjärttonen fås vid slutet av T när kamrarna repolariseras (återställs)

P-Q-R-S-T

78
Q

Vad är cardiac output?

A

CO

Den volym blod som pumpas från en kammare/minut

79
Q

Vad är CO beroende av?

A

Hjärtfrekvens HR
- Antal kontraktioner/minut - räkna hjärtslag i stetoskop

Slagvolym SV
- Volymen som pumpas vid varje kontraktion

80
Q

Vad styr hjärtfrekvensen?

A

Sinusknutan

81
Q

Vad påverkar sinusknutan?

A

ANS och adrenalin

82
Q

Vad kan påverka hjärtfrekvensen?

A 
Djurslag
Ålder
Djurets kondition
Aktivitetsgrad
Stressnivå
83
Q

Vad är ett sympatikus påslag?

A

Stress

  • Sympatikuspåslag ökar hjärtfrekvensen (HR) och slagvolymen (SV) vilket tillsammans ökar hjärtminutvolymen (CO)
  • Även binjuren stimuleras att frisätta katekolaminer (adrenalin och noradrenalin) som får hjärtfrekvens och slagvolym att öka i hjärtat samt blodtrycket att öka i blodkärlen
84
Q

Vad är starlings lag?

A
  • Sambandet mellan slagvolym SV och end-diastolisk volym EDV, alltså hur stor volym det är i kammaren i slutet av diastolen när den är som mest fylld
  • Hjärtmuskelceller reagerar då på hur mycket de sträcks ut och slagvolymen anpassas genom att tex skicka ut mer med varje hjärtslag.
85
Q

Vilka sorters blodtryck finns det?

A

Systoliskt blodtryck - övertryck

Diastoliskt blodtryck - undertryck

86
Q

Vad är baroreceptorer?

A

Sitter i kärlväggarna

  • känner av blodtrycket och skickar signaler till hjärnan om det sker snabba blotrycksförändringar
  • är tryckkänsliga
87
Q

Vad påverkar blodtrycket?

A
  • Cardiac output (CO)
  • Blodvolymen
  • Motståndet i kroppens kärl, totala perifera resistensen (TPR)
  • Artärernas elasticitet
  • Fysisk aktivitet
  • Emotionell status
88
Q

Vad är white coat effect?

A

Situationsberoende hypertension (högt blodtryck)

  • Respons på stress i klinisk miljö
  • Försvårar diagnos om högt blodtryck & utvärdering av behandlingssvar
  • Kan ge falsk diagnos och orsaka onödig behandling
89
Q

Hur sker utbytet i blodomloppet?

A

Sker bla via diffusion (då ett ämne går från en högre till en lägre koncentration)

  • Kapillärerna har mer syre och näring än cellen, som går via vävnadsvätskan för utjämning
  • Cellerna har mer avfallsprodukter än kapillärerna, som går ut i blodet och transporteras
90
Q

Vad är lymfa?

A

Vätska från kärlen går också in i kapillärerna där en del av den trycks ut i vävnaden som en reserv

  • Överflödet kallas för lymfa och upptas av lymfkärlen mellan kapillärerna (lymfatiska systemet)
  • Lymfkärlen har också klaffar så att lymfan går i rätt riktning
    • Det är därför viktigt att röra på musklerna för att vätskan ska transporteras
    • Stillastående ökar risken för ödem, alltså svullnad från vätska som kommit ut i vävnaden
91
Q

Förklara hur cirkulationen genom hjärtat och lungorna funkar

A

-Syrefattigt blod kommer in i höger förmak
- Går via valva tricuspidalis (segelklaffar mellan höger förmak & kammare)
- Till höger kammare och därifrån via valva trunci pulmonalis (lungartörens fickklaffar)
- Vidare till lungartären och ut till lungornas alveoler.
Blodet syresätts i lungorna
- Från alveolerna går sedan syrerikt blod via lungvenen till vänster förmak
- Och genom valva bicuspidalis (segelklaffar mellan vänster förmak & kammare)
- In till vänster kammare där valva aortae (Aortas fickklaffar) går till aorta och ut i kroppen.

  • Aorta förgrenar sig till artärer som övergår till arterioler som blir till kapillärer där gasutbytet sker.
  • De går vidare till venoler och därefter vener med venklaffar som för syrefattigt blod tillbaka till höger förmak.
  • Cranial vena cava går från huvudet och caudal vena cava går från extremiteter
92
Q

Hur går fostrets cirkulation till under dräktighet?

A

Sker med hjälp av moderkakan som lungor, njurar, mag- och tarmkanal.

  • Syrerikt blod från navelsträgen går upp via bakre hålvenen och kommer in i höger förmak som har en öppning (foramen ovale) till vänster förmak
  • Vidare ner till vänster kammare och sedan aorta.
  • Syrefattigt blod kommer från huvudet och frambenen ner via främre hålvenen till höger förmak
  • Vidare till höger kammare och sedan lungartären där det finns en förbindelse (ductus arteriosus) till aorta.
  • Vid födseln upphör moderkakans cirkulation då lungorna expanderar, foramen ovale och ductus arteriosus stängs av det ökade trycket och växer sedan igen.

Fysiologi/PM Ord (19 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions