Nervsystemet/neurologi Flashcards

1
Q

Vilket nervsystem sitter i Hjärna och ryggmärg?

A

CNS

Centrala Nerv Systemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilket nervsystem är Kranialnerver och spinalnerver, samt periferia ganglier?

A

PNS

Periferia Nerv Systemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Sensoriska och motoriska, vilket nervsystem?

A

Somatiska nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Sympatiska och parasympatiska, vilket nervsystem?

A

Autonoma nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Omkoppling nervcell till en annan cell

A

Synaps

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Nervcell

A

Neuron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka sorters nervceller finns det?

A
Multipolära
Unipolära
Bipolära
Pseudounipolära
Interneuron
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka sorters stödjeceller(gliaceller) finns det?

A

Astrocyter
Oligodendrocyter
Microglia
Schwannceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Stödjeceller

A

Gliaceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vit och grå substans

A

Substantia alba - vit

Substantia grisea - grå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Storhjärnan

A

Cerebrum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Framlob

A

Lobus frontalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hjässlob

A

Lobus parientalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nacklob

A

Lobus occipitalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Tinninglob

A

Lobus temporalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Luktloben

A

Lobus piriformis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Storhjärnsbalken

A

Cortex cerebri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hjärnvävnadsupphöjningar i storhjärnan

A

Gyri cerebri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Fåror mellan vävnadsupphöjningar i storhjärnan

A

Sulci cerebri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hemisfärerna, storhjärnshalvorna

A

Hemispherium sin et dx

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hjärnbalken

A

Corpus callosum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Synnervskorsningen

A

Chiasma opticum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Sidoventriklarna

A

Ventriculus lateralis sin et dx

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Mellanhjärnan

A

Diencephalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Talamus

A

Thalamus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hypotalamus

A

Hypothalamus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hypofysen

A

Gl. pituitaria

Hypohysis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Var sitter synbarken?

A

Bakre delen av storhjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Var sitter hörselbarken?

A

Tinningsgloben

Övre yttre tinninglobsregionen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Var sitter sensoriska centra / somatosensoriska cortex?

A

Somatosensoriska barken är en del av parietalloben (hjässlob) i hjärnans bark och ligger som ett band längst fram i detta område

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Var sitter Motoriska centra / motorcortex

A

I frontalloben finns motoriska centra som styr skelettmusklernas rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Tredje ventrikeln

A

Ventriculus tertius

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Mitthjärnan

A

Mesencephalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Förbindelsen mellan tredje och fjärde ventrikeln

A

Aqueductus mesencephali

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Bryggan

A

Pons

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Förlängda märgen

A

Medulla oblongatan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Lillhjärnan

A

Cerebellum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Fjärde ventrikeln

A

Ventriculus quartus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Ryggmärg

A

Medulla spinalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Centralkanal

A

Canalis centralis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Dorsalhorn

A

Cornu dorsale

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Ventralhorn

A

Cornu ventrale

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Dorsalrot

A

Radix dorsalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Ventralrot

A

Radix ventralis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Cerebrospinalvätska

A

Liqour cerebrospinalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vävnad i tredje, fjärde och de laterala hjärnventriklarna som producerar cerebrospinalvätska

A

Plexus choroideus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Hjärnhinnor

A

Meninges

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Utanför Dura mater i kotkanalen

A

Epiduralrum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Hårda hjärnhinnan

A

Dura mater

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Mellersta hjärnhinnan, spindelvävshinnan

A

Arachnoidea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Mellan arachnoidea och Pia mater

A

Subarachniodealrum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Mjuka hjärnhinnan

A

Pia mater

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Ansamlingar av nervceller utanför CNS

A

Perifera ganglier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

I dorsalroten nära ryggmärgen

A

Dorsalrotganglier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Inne i olika organ, ofta mellan skikt av glatt muskulatur

A

Intramurala ganglier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Banförbindelser inom CNS

A

Tractus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Nerv

A

Nervus (N)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Hur många kranialnerver finns det?

A

12 st

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

“den kringliggande nerven”

A

X. N. Vagus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Hur många spinalnerver finns det?

A

Varierar mellan olika djurslag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

“hicknerven” innerverar diafragma

A

Nervus (N) phrenicus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Var sker cellkommunikation?

A

Från olika platser i kroppen via nerv och hormonsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Varför sker cellkommunikation?

A

För att synkronisera och reglera olika fysiologiska processer samt bibehålla en inre balans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Vad gör hormonsystemet?

A

Långsam informations överföring som ofta sker via blodet, sköter hormon frisättning, har effekt som varar länge

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Vad gör nervsystemet?

A

Snabb informations överföring som sker via direkt koppling mellan nervceller, har en hög överföringshastighet

Reagerar snabbt vid stimuli
Har effekter som varar en kortare tid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Hur delas nervssytemet upp?

A

CNS - centrala nervsystemet
PNS - periferia nervsystemet

ANS - autonoma nervsystemet - somatosensoriska (skelettmuskulatur) och sensoriska (afferenta sinnesreceptorer)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Vad är CNS?

A

Centrala nervsystemet - hjärna, ryggmärg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Vad är PNS?

A

periferia nervsystemet

  • kranialnerver (hjärnnerver)
  • spinalnerver (ryggmärgsnerver)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Vad är nervvävnad?

A

Neuroner - nervceller
Gliaceller - stödceller

  • finns olika typer av båda
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Vad gör en afferent nerv?

A

Nervbanor som leder in till CNS, leder impulser från sensoriska receptorer ute på kroppen och förser CNS med information om den yttre världen, ex. temperatur och känsel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Vad gör en efferent nerv?

A

Nerver som leder impulser bort/ut från CNS till effektorgan

Motorneuron som leder till viljestyrd skelettmuskulatur (lyft armen, rör benen osv)

Nervfibrer i det autonoma nervsystemet, det vill säga sympatiska och parasympatiska nervfibrer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Vad är ett neuron?

A

Nervcell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Hur är en neuron uppbyggd?

A

Cellkropp - cellkärna och dendriter

Axon som mynnar ut i terminaler men synapser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Vad är dendriter?

A

Utskott på neuronets cellkropp som möjliggör kommunikation med andra neuroner

(terminalerna med synapser kopplar till dendriterna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Vad är axon?

A

Nervfiber där nervimpulsen färdas

från dendrit till terminal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Vad är terminal på neuron?

A

Nervänden

Längst ut på axonet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Vad är synaps?

A

Koppling från nervcell till annan cell (neuron, muskel eller körtel cell)

Antingen på en dendrit på en annan nervcell för att föra infon vidare eller targetcellen/muskeln för att få den att göra det nervimpulsen handlar om

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Vilka sorters polära kan dendriterna vara?

A

Multipolär - många dendriter från cellkroppen (vanligast hos däggdjur)

Bipolär - går samman på en gemensam bana innan de när cellkroppen (närhinna och luktepital)

Pseudounipolär - Dendriter går samman till en gemensam bana som är direkt sammanhängande med axonet (cellkroppen fäster till axonet via en kort gren)

Unipolär - som multipolär utan dendriter (ovanlig hos däggdjur, vanlig hos insekter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Vad är gliaceller?

A

Stödjeceller
Omger nervceller

(utgör 50% av nervvävnaden)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Vilka sorters gliaceller finns det?

A

Astrocyter
Oligodendrocyter
Schwannceller
Microglia

81
Q

Vad är astrocyter?

A

Gliacell

Finns i CNS
Ger stöd
Agerar som blodhjärnbarriär
Återupptar transmittorer
Kommunicerar med andra nervceller
82
Q

Vad är oligodendrocyter?

A

Gliacell

Finns i CNS
Myeliniserande

83
Q

Vad är schwannceller

A

Gliacell

Finns i PNS
Myeliniserande

84
Q

Vad är microglia

A

Gliacell

Finns i CNS
är makrofager och är viktiga för immunsystemet

85
Q

Vad betyder myelinisering av axonet?

A

Oligodendrocyter och schwannceller bildar isolerande myelinskidor - tätt packade lipidmembran - runt axon

Myeliniserande axon är vanligast hos ryggradsdjur

86
Q

Vad är ranviers nod?

A

Ett mellan rum mellan 2 myelinskidor, innehåller spänningkänsliga jonkanaler (port i cellmembran som kan släppa igenom joner=

87
Q

Vad är en nervimpuls?

A

Elektrisk impuls/aktionspotential

Tillfällig förändring av spänningsskillnaden mellan axonets in och ut sida

1 - nervceller har normalt en negativ vilopotential
2 - stimuli (eller spontant) - jonkanal öppnas - inflöde av positiv laddning - orsakar depolarisering (blir mindre negativ laddning inne i cellen)
3 - om det når ett tröskelvärde så utlöses en aktionpotential - ström av positiv laddning vilket är en nervimpuls som färdas i hög hastighet längst axonet

88
Q

Vad betyder aktionspotential?

A

Dess uppgift är att förmedla stimuli från nervcellen till muskeln för att få den att kontrahera

89
Q

Vad är skillnaden mellan myeliniserade axon och omyeliniserande axon?

A

Myeliniserande - snabb impulsfortledning (100 m/s)

Omyeliserande - långsam impulsfortledning (mindre än 2 m/s)

90
Q

Vad gör en synaps?

A

Det är en kontaktpunkt för kommunikation mellan nervcell och targetcell

Kemisk synaps:

  • nervimpuls färdas i neuronet
  • nervimpulsen når nervcentralen
  • neurotransmittor utsöndras från det presynaptiska klyftan
  • diffunderar över den synaptiska klyftan
  • neurotransmittorn binder till receptorer på det postsynaptiska membranet
  • effekt
91
Q

Vad är pre och post synaptiska membran

A

Presynaptiskt membran är membranet på nervterminalen - den som skickar nervimpulsen
Postsynaptiskt membran är membranet på dendriten - den som tar emot nervimpulsen

emellan dessa sitter synaptiska klyftan

92
Q

Vad är neurotransmittorer?

A

Signalsubstanser

Kemiska ämnen som utsöndras från nervterminal till synapsklyftan och aktiverar receptorer på det postsynaptiska membranet, då sker förändringar i det postsynaptiska membranets elektriska spänning vilket skapar effekten nervimpulsen förmedlade

93
Q

Vad är en klassisk neurotransmittor?

A

Små (låg) molekylära neurotransmittorer
Syntetiseras i nervändsluten och packas i vesiklar (blåsor) vars frisättning är beroende av Ca2+ (kalciumjon)
Verkar på specifika receptorer

ex. 
Acetylkolin
Serotonin
Dopamin
Noradrenalin
Adrenalin
94
Q

Vad händer med en överbliven frisatt neurotransmittor?

A

Den återanvänds (ej neuropeptider)

Transportproteiner för tillbaka transmittorn till nervterminalen/tas upp av gliaceller, transmittorn diffunderas bort eller bryts ned till enzymer

95
Q

Vad är neuropeptider?

A

Syntetiseras i cellkroppen av ett varierande antal aminosyror, tansporteras till nervcentralen i vesiklar (blåsor) vars frisättning är beroende av Ca2+ (kalciumjon)
Verkar på specifika receptorer

Återanvänds ej

ex.
Subtans P (smärta) 
Endogena opoida peptider (endorfiner/morfin, enkefaliner/belöning, dynorfiner/motivation).
96
Q

vad är en peptid?

A

En molekyl som består av en kedja aminosyror som sitter ihop med peptidbindningar till en kort kedja

97
Q

Vad händer med en överbliven frisatt neuropeptid?

A

bryts ner till enzymer (peptidaser)

98
Q

Vad sköter sympatiska nervsystemet?

A

Fight or flight

Aktiveras under stress/kritiska situationer

99
Q

Vad sköter parasympatiska nervsystemet?

A

Vila och matsmältning

Aktiveras vid vila

100
Q

vad är motorändplatta?

A

Där motorneuronen kommunicerar med targetmuskel-cellen

Acetylkolin i motorneuron binder kolinerga receptorer på muskelcellen vilket orsakar depolarisering, frisättning av Ca2+ (kalciumjon) och muskelkontraktion.

101
Q

Var passerar ryggmärgen i?

A

Ryggradskanalen

102
Q

Vad finns i den grå substansen?

A

Nervcellskroppar

103
Q

Var finns den grå substansen?

A

det är yttre lagret av hjärnan

104
Q

Vad finns i den vita substansen?

A

Nervfibrer/axoner

105
Q

Var finns den vita substansen?

A

Det är inre delen av hjärnan (innanför grå substansen)

106
Q

Hjärnan

A

Encephalon

107
Q

Var sitter pannloben/lobus frontalis?

A

“framme” på hjärnan

108
Q

Var sitter hjässloben/lobus parietalis?

A

“uppe” på hjärnan, kaudalt om pannloben

109
Q

Var sitter nackloben/lobus occipitalis?

A

“Bak” på hjärnan, strax över cerebellum/lillhjärnan

110
Q

Var sitter tinningloben/lobus temporalis?

A

“underdelen” hjärnan mot mitten, tänk tinninghöjd, över cerebellum/lillhjärnan, under hjässlob och pannlob

111
Q

Var sitter lillhjärnan/cerebellum?

A

Under bakre delen av hjärnan, över ryggradens start

112
Q

Vad gör storhjärnsbalken/cortex cerebri?

A

Perception, medveten kontroll av rörelser samt andra kognitiva förmågor

113
Q

Vilka är de primära barkområderna?

A

Synbark - bak på hjärnan i nacklob
Hörselbark - sidorna i mitten, i tinningloben
Somatosensorisk bark - mitt på, uppe på, i hjässlob
Motorisk bark - mitt på, uppe på, i pannlob

(motorisk och somatosensorisk är bredvid varandra)

114
Q

Vilken hjärnhalva styr vilken kroppshalva?

A

Höger hjärnhalva styr vänster kroppshalva

Vänster hjärnhalva styr höger kroppshalva

115
Q

Vad är hjärnbalken/corpus callosum?

A

En bred platta av myeliniserade fibrer (vit substans) som kopplar samman de 2 storhjärns-hemisfärernas barkområde

116
Q

Vad har thalamus för funktion?

A

Thalamus tar emot all information om temperatur, beröring och smärta för att kopplas om och skickas vidare till olika delar av hjärnbarken och vårt medvetande

Omkopplingsstation

117
Q

Vad har hypotalamus för funktion?

A

Ser till att kroppen är i homeostas (stabil balans i kroppen)

Hypotalamus tar emot information om vad kroppen behöver, och tar då kontakt med hypofysen

  • Styr endokrina systemet, vilka hormon och hur mycket som hypofysen ska skicka ut
  • Styr även autonoma nervsystemet
118
Q

Vad gör epifysen?

A

Tallkottkörteln

Endokrin körtel
- producerar hormonet melatonin, vilket bidrar till dygnsrytmen och säsongsbunden brunst

119
Q

Vad gör hypofysen?

A

Hormonbildande körtel

- utsöndrar hormoner som styr andra endokrina organ

120
Q

Var sitter thalamus, hypotalamus, epifysen och hypofysen

A

Mellanhjärnan

121
Q

Vad är ganglier?

A

Anhopningar av nervceller i storhjärnan och hjärnstammen

122
Q

Vad är striatum?

A

Subcortical (inuti) del av storhjärnan och finns i båda hjärnhalvorna

  • Motivation och vanor
  • Kontroll av frivilliga rörelser, ser till att de är jämna och välkoordinerade
123
Q

Vad är hippocampus?

A

Hippocampus/sjöhästen kopplar ihop alla de olika minnesdetaljerna och vet var i hjärnan de är lagrade

  • motivation
  • stress, har hämmande funktion på hypotalamus-hypofys-ninjure axeln (HPA-axeln)
  • inlärning, minne, spatiell (rumslig) orientering
124
Q

Vad är amygdala?

A

Mandelhjärnan - Mandelformad ansamling av grå substans i främre delen av hjärnans tinningslob

  • Stress, aktiverar HPA-axeln
  • Emotionella nätverk -spelar stor roll vid uppkomsten av såväl negativa som positiva känslor, kopplingen mellan inkommande sinnesinformation och de fysiologiska och beteendemässiga förändringar som kopplas till emotionella reaktioner
125
Q

Är CNS känsligt för skador?

A

Ja, vilket kan få allvarliga konsekvenser för djuret

Perifera skador – Paralys och bortfall av sensoriska signaler.
Centrala skador – Paralys, nedsatt sensorisk funktion/mental förmåga, medvetslöshet, död.

126
Q

Vad är CNS skydd?

A

Skelett (skallben/ryggkotor), hjärnhinnor (meninges), cerebrospinalvätska, BBB (blod hjärn barriären)

127
Q

Vad är ANS?

A

Är icke viljestyrt, är för inre organ (glatt/hjärta/körtlar), fungerar snabbt, intensivt och kräver liten stimulering samt består av sympatiska och parasympatiska nervsystemet

  • Hypotalamus är överordnat
  • Hypotalamus (styr om ANS eller endokrina aktiveras)
  • Limbiska systemet (hjärndel som styr känslor)
  • ANS är konservativa och ganska lika hos olika djurslag
128
Q

Vad gör hjärnstammen?

A

Förmedlar information mellan ryggmärgen och hjärnan

Flertalet kranialnerver utgår från hjärnstammet

129
Q

Vad är kranialnerv X?

A

Nervus vagus

“den kringliggande nerven”
Den längsta nerven, innervrerar även organ i brösthåla och i bukhåla

130
Q

Vad består hjärnstammen av?

A

Mitthjärnan
Hjärnbryggan
Förlängda märgen

131
Q

Vad gör mitthjärnan?

A

Mesencephalon

Sensorisk

  • Syn
  • Hörsel

Motorisk

132
Q

Vad gör hjärnbryggan?

A

Pons

Kopplingscentral mellan storhjärnan och lillhjärnan
Centra balans
Hörsel
Ser till att andningen fungerar som den ska (gör även förlängda märgen)

133
Q

Vad gör förlängda märgen?

A

Medulla oblongata

Kontrollerar

  • cirkulation och respiration
  • digestion
  • sömn/vakenhet
  • hunger/törst
134
Q

Vad gör hjärnstammen?

A

Truncus encephali

Hjärnstammen styr kroppens

  • hormonsystem
  • andningen
  • hjärtslagen
  • kroppstemperaturen
  • ämnesomsättningen
  • vakenhet
135
Q

Vad betyder “reptilhjärnan”?

A

Skämtsam benämning för det område i människans hjärna som är verksamt vid driftpräglade beteenden och grundläggande biologiska funktioner.

Syftar på hjärnstammen oftast

136
Q

Vad gör lillhjärnan?

A

Cerebellum

Huvuduppgift är att kontrollera och justera kroppsrörelser och koordination
Försöker göra skillnaden mellan rörelsen man vill göra och rörelsen man faktiskt gör, så liten som möjligt
Välutvecklad och däggdjur och fågel

137
Q

Vad gör ryggmärgen?

A

Medulla spinalis

  • Förbinder hjärnan med det perifera nervsystemet
  • Omkopplingscentral för reflexer då sensorisk info från PNS till ryggmärgen omkopplas till motornerver som urför respons
  • 3 axon, sensoriska, somatiska, autonoma
  • Överkorsning i ryggmärgen, sensoriskt dorsalt (bak) och motoriskt ventralt (fram)
138
Q

Hur många spinalnerver finns det?

A

Varierar i antal mellan olika djur

- namnges utifrån var de lämnar ryggraden

139
Q

Vad gör nervus phrenicus?

A

innervrerar diafragman

“hicknerven”

C 5-7 (C - cervikalkota - nackkota)

140
Q

Var sitter de sensoriska nervcellerna?

A

Dorsalt från ryggraden

141
Q

Var sitter de motoriska nervcellerna?

A

Ventralt från ryggraden

142
Q

Var finns hårda hjärnhinnan?

A

Dura mater

Längst ut av hjärnhinnorna
Hjärnan - Ligger mot kraniet
Ryggraden - I kotkanalen omgiven av epiduralrummet

143
Q

Var finns mellersta hjärnhinnan?

A

Arachnoidea/spindelvävshinnan

Ligger i mitten av hjärnhinnorna, mellan hårda och mjuka hjärnhinnan
- i ryggraden ligger subarachnoidalrummet mellan arachnoidea och mjuka hjärnhinnan

144
Q

Var finns mjuka hjärnhinnan?

A

Pia mater

Innerst av hjärnhinnorna
Hjärnan - Ligger mot hjärnan
Ryggraden - Ligger mot ryggmärgen, kotorna

145
Q

Vad är subarachnoidalrummet?

A

Finns mellan mellersta hjärnhinnan och mjuka hjärnhinna

  • fylld med cerebrospinalvätska
  • här tas spinalvätskeprov
146
Q

Vad är epiduralrummet?

A

Ligger utanför hårda hjärnhinnan i ryggraden

- här läggs epiduralbedövning med lokalanestetika

147
Q

Vad är cerebrospinalvätska?

A

Liqour cerebrospinalis

Hjärn- och ryggmärgsvätska som ger näring åt celler i CNS

  • substans-transport
  • stötdämpare
  • volymbuffert
  • produceras kontinuerligt i choroid plexus i hjärnans ventriklar och subarachnoidealrummet
148
Q

Var produceras cerebrospinalvätska?

A

I choroid plexus

- finns i hjärnans ventriklar (hålrum) och i ryggmärgens subaracnoideal-rum

149
Q

Vad är BBB/blod-hjärnbarriären?

A

Består av astrocyter och hjärnkapillärer som sitter tätt vilket hindrar stora molekyler att passera (neonatala djurs BBB mer genomsläpplig än vuxna)

  • Vattenlösliga substanser stoppas
  • Fettlösliga ämnen och gaser överförs lätt
  • Skyddar hjärnvävnaden
150
Q

Vad är EEG?

A

Electro-encefalogram

Elektriska aktiviteten i storhjärnsbarken

151
Q

Vad är EMG?

A

Electro-myogram

Mäter muskelaktiviteten i skelettmusklerna (frånvaro av muskelaktivitet sker bara under REM-sömn)

152
Q

Vad är EOG?

A

Electro-oculogram

Mäter muskelaktiviteten i muskulatur som styr horisontala ögonrörelser

153
Q

Vad karaktäriseras vakenhet av?

A
  • EEG-aktiviteten vaken - hög frekvens, låg amplitud
  • EMG & EOG aktivitet
  • Aktivitet i flera olika transmittorsystem
  • Aktivitet i retikulära aktiverande systemet (hjärnstammen-talamus-hypotalamus)
154
Q

Vad är suprachiamatiska kärnan?

A

SCN, dygnsrytmkärnan

  • Liten kärna i hypotalamus i anslutning till synnervskorsningen
  • Påverkas av aktivitet i ljuskänsliga nervceller i näthinnan
  • Styr tallkottkörtels utsöndring av melatonin som ökar när ljusnivån minskar

Cirkadiska rytmer

  • Histaminneuron aktiva under dagtid
  • Glukokortikoidnivåerna som högst på morgonen (för dagaktiva djur, tvärtom för nattaktiva)
  • Orexin stimulerar vakenhet
155
Q

Vilka 3 stadier av sömn finns det?

A

Lätt sömn
Djup sömn
REM sömn

156
Q

Finns det djur som kan sova med en hemisfär i taget?

A

Ja, valar, sälar, vissa fåglar

157
Q

Sover rovdjur mer än bytesdjur?

A

Ja

158
Q

Vad är inlärning vs minne?

A
  • Inlärning är det sätt beteendet modifieras utifrån erfarenheter
  • Minne är den process med vilket inlärda beteendet lagras och kan återanvändas
159
Q

Vad är korttidsminnet?

A

Sekunder

elektrisk aktivitet i bestämda nervceller

160
Q

Vad är arbetsminnet?

A

Minuter

Delar från kort och långtidsminnet

  • Fattar beslut
  • Lösa problem
  • uppnår mål
  • Har begänsad kapacitet.
161
Q

Vad är långtidsminnet?

A

Timmar till decennier

  • fysiska eller kemiska förändringar i neuron med stor kapacitet och en proteinsyntes som gör att nya synapser kan bildas och forma nya minnen (= synaptisk plasticitet)
  • Har stor kapacitet
  • Stark emotion eller motivation ger större sannolikhet för lagring i långtidsminnet (det aktiverar flera strukturer inkl. amygdala)
162
Q

Vad är explicit minne?

A

Fakta och händelser

163
Q

Vad är episodiskt minne?

A

Vad, var, när?

164
Q

Vad är implicit minne?

A

Procedur minne

Färdigheter
Muskelminne

165
Q

Vad har hippocampus för roll för minnet?

A

Det är en central struktur för överföring av information från arbetsminne till långtidsminne

166
Q

Vad är retrograd minnesförlust?

A

Minnesförlust av sådant som har skett

Kan orsakas av tillfällig syrebrist/hjärnskakning

167
Q

Vad är anterograd minnesförlust`?

A

Oförmåga att komma ihåg nya händelser
Övergången mellan kort och långtidsminne fungerar inte
Vanligt vid skador i tinning (temporal) loben, hippocampus och delar av limbiska systemet

168
Q

Vad är limbiska systemet?

A

En bågformad struktur som omfattar ett flertal nervcellsgrupper som tillsammans förmedlar upplevelser av ångest, aggressivitet med mera

  • Luktcentrum
  • Amygdala där sinnesintryck kopplas till en känsla
169
Q

Vad är ANS?

A

Autonoma nervsystemet

  • Det icke-viljestyrda nervsystemet
  • Styr kroppens inre organ
  • ex. glatt muskulatur, hjärta, körtlar
  • Består av sympatiska och parasympatiska nervsystemet
  • Fungerar snabbt, intensivt och kräver liten stimulering

(del av PNS)

170
Q

Vad styr ANS?

A

Hypotalamus

171
Q

Hur skiljer sig ANS från somatiska nervsystemet?

A
  • Snabbare, ytterst liten stimulering behövs (10-20 impulser/s, somatiska 50-500/s)
  • Efferenta nervbanorna skiljer sig (afferenta dock typ samma)
172
Q

Vad kan ett aktiverat ANS resultera i?

A

Både stimulering och hämning

173
Q

Hur ser preganglionära neuron ut i sympatiska nervsystemet?

A
  • Mestadels myeliniserade
  • Korta!

Utgår från

  • Thorakalt (bröstkotor
  • Lumbalt (ländkotor)
174
Q

Vad tillhör sympatiska och parasympatiska nervsystemet?

A

Autonoma Nerv Systemet (ANS)

175
Q

Hur ser preganglionära neuron ut i parasympatiska nervsystemet?

A
  • Mestadels myeliniserade
  • Långa!

Utgår från

  • Kranialt
  • Sakralt (korset)
176
Q

Vad är ganglion?

A

Är en ansamling av nervcellskroppar utanför CNS

177
Q

Vad är preganglion?

A

Fibrer från CNS till ganglion

178
Q

Vilka 3 typer av ganglion har sympatiska nervsystemet?

A
  • Sympatiska gränssträngen
  • prevertebrala ganglion
  • Binjuremärgen
179
Q

Vad är postganglion?

A

I ANS, går från ganglion till målorganet

180
Q

Var har parasympatiska nervsystemet ganglion?

A

I eller nära målorganet

  • Kraniala ganglion
  • Sakrala ganglion
181
Q

Hur ser postganglionära neuron ut i sympatiska nervsystemet?

A
  • Omyeliniserade
  • Långa!
  • Kan koppas 1:20 (divergens)
182
Q

Vad betyder divergens?

A

En neuron kan kommunicera med många andra neuron

183
Q

Hur ser postganglionära neuron ut i parasympatiska nervsystemet?

A
  • Omyeliniserade
  • Korta!
  • Kopplas ofta bara 1:1 (ingen divergens)
184
Q

Vad är dual innervering?

A
  • De flesta organ har både sympatiska och parasympatisk innervering
  • Vilket innebär att ena systemet stimulerar och det andra hämmar samma organ

Undantag:

  • Bara sympatisk – Svettkörtlar, hårfolliklar och blodkärl
  • Bara parasympatisk – Lacrimalkörtlar, alltså tårkörtlar
185
Q

Vilka organ har inte dual innervering?

A
  • Bara sympatisk – Svettkörtlar, hårfolliklar och blodkärl

- Bara parasympatisk – Lacrimalkörtlar, alltså tårkörtlarq

186
Q

Vilka transmittorer har ANS?

A
  • Kolinerga - Ach

- Adrenerga - Na

187
Q

Var finns kolinerga transmittorer?

A

ANS

  • Alla preganglionära sympatiska neuron
  • Alla preganglionära parasympatiska neuron
  • Alla postganglionära parasympatiska neuron
  • Några postganglionära sympatiska neuron

Receptorer:

  • Nikotinacetylcholinreceptorn
  • Muskarinacetylcholinreceptorn
188
Q

Var finns adrenerga transmittorer?

A

ANS
- De flesta postganglionära sympatiska neuron

Receptorer - adrenerga α & β

  • Alpha (α) och Beta (β)
  • Ett organ kan ha både α & β
  • Alpha1 (blodkärlskontraktion)
  • Beta1 (ökad hjärtfrekvens/kontraktionskraft)
  • Beta2 (bronkdilatation)
189
Q

Vad är reflexer?

A

Är en mekanism som automatiskt reglerar en kroppsfunktion

- Kan vara somatiska (viljestyrt) eller autonoma (icke-viljestyrt)

190
Q

Vad är somatiska reflexer?

A

Reglerar skelettmuskulatur

  • sträckreflex
  • senreflex
  • withdrawal
  • klireflex
191
Q

Vad är autonoma reflexer?

A

Reglerar organ

  • kardiovaskulära (blodtryck)
  • gastrointestinala (saliv)
192
Q

Vad är reflexbågen?

A
  • Innebär att sinnesceller skickar info via sensoriska nervfiber till koordinerade centret i ryggmärgen och hjärnan
  • Kopplat till motoriska och autonoma neuron som kan påverka muskler och körtlar
  • En sensorisk signal leds via afferenta nerver till ryggmärgen
  • En omkoppling sker i ryggmärgen
  • Motorisk signal leds via efferenta nerver till muskeln, som dras samman
193
Q

Hur regleras ANS?

A

Av hypotalamus, vilket är överordnat

  • TON (både nerv och binjuremärg)
  • Reflexer
  • Storhjärnan kan till viss del påverka men ej styra
194
Q

Vad är limbiska systemet?

A

Hjärndelen som styr känslor

195
Q

Vad är sympatiska nervsystemet?

A
  • Fight, flight, fright
  • Aktiveras vid ansträngning och stressande situationer
  • E-reaktioner (emergency/exercise/embarrassment)
196
Q

Vad gör sympatiska nervsystemet?

A

Fördelar energi till system som behövs vid kamp, flykt/ansträngning (högre hjärtfrekvens-mer syre i blod) och sänker aktiviteten i system som inte behövs (digestion)

Aktiveras för att kroppen förbereder sig kamp eller flykt

  • Temperaturreglering
  • Lokala reflexer
  • Omfördelar av blodflödet
  • Dilaterar bronker
  • Stimulerar binjuremärg
  • Dilaterar pupiller
  • Ökar hjärtverksamhet
  • Ökar respiration
  • Ökar blodglukoshalt
197
Q

Vad är katekolaminer?

A

Adrenalin, noradrenalin, dopamin

  • Produceras i binjuremärgen
  • Stimuleras av sympatiska nervsystemet
  • Är hormoner som signalerar psykisk stress eller låga blodsockernivåer
  • Har samma effekt som det sympatiska nervsystemet (men varar längre och når till alla celler)
  • Adrenalin – Har en större effekt på hjärtat samt en större metabolisk effekt
  • Noradrenalin – Är generella vasokonstriktorn, ökar medelblodtrycket
  • Minskning av noradrenalin i hjärnan leder till depression
  • reglering sker då frisättningen av adrenalin och noradrenalin från binjuremärgen stimuleras av sympatiska nervsystemet
  • Noradrenalin är även postganglionär transmittor substans i det sympatiska nervsystemet
198
Q

Vad är parasympatiska nervsystemet?

A

Lugn och ro systemet
- Aktiveras vid låg eller ingen fara

Transmittorsubstanser är acetylkolin och oxytoci

199
Q

Vad gör parasympatiska nervsystemet?

A
  • Aktiveras vid vila och stimulerar SLUD-reaktioner (salivering/lacrimation(tårar)/urinering/defekation)
  • Stimulerar tarm-peristaltik(tarmsammandragning)/näringsupptag
  • Stimulerar tömning av tarm/urinblåsa
  • Minskad hjärtafrekvens och slagkraft
  • Kontraherar pupillerna
  • Stimulerar sekretion hos flera körtlar
  • Kontraherar bronkmuskulaturen