Sinnesfysiologi I, II och III Flashcards

1
Q

Förklara de olika stegen i en sensorisk pathway.

A

Sensoriska pathways startar med 1. sensoriskt mottagande via en receptor, där receptorer i specialiserade sensoriska celler (neuron eller cell som förmedlar signal till neuron) reagerar på stimuli, antingen inuti kroppen eller utifrån. Receptorn som aktiveras öppnar eller stänger jonkanaler (direkt eller indirekt), vilket leder till ändrad membranpotential (graderad potential).

  1. Transmission av signalen till CNS via aktionspotentialer. I sensoriska celler som själva är neuroner startas en aktionspotential om den graderade potentialen är tillräckligt stor, i sensoriska celler som inte är neuroner förs signalen över till neuroner via kemiska synapser. Storleken på en receptorpotential ökar med intensiteten av stimulansen, större receptorpotential leder alltså till mer frekventa aktionspotentialer (i neuroner) eller till att receptorn utsöndrar mer signalsubstans till neuroner.
  2. Perception av signalen i hjärnan. Aktionspotentialerna som når hjärnan fungerar alla på samma sätt, oavsett vilken receptor som mottagit signalen. Det som avgör hur signalen uppfattas är kopplingarna i hjärnan mellan olika neuroner som processar informationen och jämför med tidigare erfarenheter och kunskap.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Amplifiering är ett begrepp som ofta används i sinnesfysiologi, vad innebär det i detta sammanhang?

A

När man utsätts för ett stimuli sker en amplifiering av signalen under signalvägarna för att förstärka signalen. Detta sker ofta med enzymer som katalyserar formation av många sekundära messengers som amplifierar signalen, eller med olika strukturer (tex de tre hörselbenen i örat) som förstärker signalen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innebär sensorisk adaption och vad är dess funktion?

A

Adaption är ett fenomen som uppstår när receptorer utsätts för ett kontinuerligt stimuli, receptorerna blir då blir mindre responsiva och registreras därför mindre i CNS. Upplevelsen av stimulit avtar och vi blir “vana”. Utan detta skulle vi tex känna varje hjärtslag och vara konstant medvetna om våra kläder. Det är också viktigt för att kunna registrera skillnader i syn, smak, lukt, känsla osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Sensoriska receptorer kan delas in i fem kategorier baserat på den typ av stimuli de reagerar på, vilka är dessa?

A

Mekanoreceptorer, kemoreceptorer, elektromagnetiska receptorer (framförallt fotoreceptorer), termoreceptorer och smärtreceptorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilken typ av sensoriska receptorer registrerar sensationer kopplade till balanssinnet och hörseln?

A

Mekanoreceptorer!

Balanssinnet: information om kroppens position i förhållande till gravitationen
Hörseln: upptäcker och tolkar ljudvågor

Ryggradslösa djur: Organ för balanssinnet är skild från hörselorganet
Ryggradsdjur: Örat ansvarar för jämvikt och hörsel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ge exempel på några sinnessystem som tar emot stimuli via makeanoreceptorer.

A
  • Hörsel och balans samt sensationen av beröring, tryck, stretch och rörelse.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur fungerar mekanoreceptorer generellt?

A

Mekanoreceptorer utgörs generellt av jonkanaler som är kopplade till strukturer som går ut från cellen, ofta i hårliknande strukturer eller cilier som känner av vibrationer och konformationsändringen får jonkanaler att öppnas eller stängas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur fungerar kemoreceptorer generellt?

A

Kemoreceptorer överför information om den totala koncentrationen av kemiska ämnen i en lösning. Specifika kemoreceptorer binder till ett visst ämne och bindningen förändrar jonpermeabiliteten i receptorn (ofta med metabotrofa receptorer) vilket kan kommuniceras till nervsystemet direkt eller indirekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur fungerar elektromagnetiska receptorer generellt?

A

.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur fungerar termoreceptorer generellt?

A

.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur fungerar smärtreceptorer generellt?

A

.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad kallas balansorganen som de flesta evertebrater (ryggradslösa djur) har? Hur fungerar dem kortfattat?

A

Organen för balans (gravitation och positionering) i evertebrater kallas Statocyster. En statocyst ser ut som en ihålig boll med insidan täckt av sensoriska neuroner med cilier riktade inåt. Hålrummet innehåller statoliter (partiklar av kalciumkarbonat) och när djuret rör sig/ompositionerar sig flyttar statoliterna vilket registreras av de neuroner de kommer i kontakt med och uppfattas av CNS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad har insekter för hörselorgan? Hur fungerar dessa kortfattat?

A

Insekter (många leddjur i allmänhet) har hörsen kopplad till små hår på kroppen som känner av vibrationer, eller en hinna som kallas Trympanum som vibrerar som svar på
ljudvågor. Vibrationerna stimulerar
mekanoreceptorer fästa på insidan av membranet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad kallas cellerna som används i hörseln hos däggdjur?

A

Hårceller!

Hårceller är modifierade epitelceller (inte nervceller) som sitter i apikala hårknippen som består av 50-150 stereocilier. Cilierna är i sin tur sammanlänkade via tips-links (proteiner).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hårceller är de celler som registrerar ljud i ryggradsdjur, hur funkar dem kortfattat?

A

Hårcellerna är modifierade epitelceller med ca 150 cilier i ett knippe upptill. På dessa cilier sitter mekanosensitiva jonkanaler som öppnas/stängs vid rörelse (som kommer från tryckvågor i luft, ljudvågor). Förändrar jon-permeabilitet leder till förändring i
membranpotential och eventuell frisättning av signalsubstans från hårcellen → signal överförs till CNS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Förklara hur hörselorganet hos människan fungerar.

A

Ljud är tryckvågor i luft, som får trumhinnan (tympanic membrane) att vibrera när de kommer in i ytterörat. Trumhinnan får de tre benen i mellanörat att vibrera (hammaren, städet, stigbygeln) som för över vibrationerna till det ovala fönstret, där luftvibrationerna transformeras till tryckvågor i vätskan i snäckan (cochlea). Tryckvågorna färdas in i snäckan i den vestibulära kanalen och ut genom den tympaniska kanalen, med ett basilarmembran emellan. I snäckan sitter hårceller ovanpå basilarmembranet, och tryckvågorna i vätskan får basilarmembranet att röra på sig vilket böjer cilierna på hårcellerna och K+ kanaler öppnas, vilket leder till en K+ inströmning som ändrar membranpotentialen i cellen vilket leder till att ca2+ kanaler öppnas nertill på cellen och NTs utsöndras och binder till nervceller, där en aktionspotential kan uppnås som för signalen vidare via hörselnerven till CNS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Förklara i detalj hur ljudvågor som sätter basilarmembranet i gungning får jonkanaler att öppnas och stängas?

A

Hårcellerna med sina cilier upptill pekande mot taktorialmembranet och sitter ovanpå basilarmembranet. När basilarmembranet börjar vibrera gör det att cilierna rör sig åt höger och vänster. När cilierna böjs mot kinocilium (som sitter på ena sidan av ciliebunten) Så öppnas K+ kanaler och membranet depolariseras och en aktionspotential kan uppnås och NTs släpps ut till hörselnerven. När cilierna böjs bort från kinocilium hyperpolariseras membranet och inga NTs släpps ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

När det är helt tyst så hör vi ändå något. Hur kommer detta sig och vad är fördelen med detta?

A

När inga ljudvågor kommer in i örat som sätter gungning på basilarmembranet så är cilierna på hårcellerna i viloläge, och pekar rakt upp. I detta läge är vissa jonkanaler ändå öppna, vilket registreras av hjärnan som “tyst”. Fördelen med detta är att hårceller i viloläge kan reagera snabbare på ljud som tex skulle kunna innebära fara.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vibrationer i vätska skulle kunna självförstärkas, vilket skulle göra att vi uppfattar sensationen av ett ljud under en längre tid än det faktiskt var, hur undviks detta?

A

När ljudvågorna kommer till toppen av/slutet på snäckgången träffar dem det runda fönstret som dämpar ljudet, för att göra organet redo för nästa inkommande ljud.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka egenskaper hos ljudvågor avgör volym och tonhöjd?

A

Ljudvågens amplitud avgör volym (Decibel). Ju större amplitud desto större gungning av membranet orsakar det. Ljudvågens frekvens avgör tonhöjd/pitch.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur uppfattas olika frekvenser (tonhöjd) av ljud i hörselorganet?

A

Ljudvågens frekvens uppfattas av olika delar av basilarmembranet i snäckan, och varje region i basilarmembranet är inställd på en viss
vibrationsfrekvens. Längst ner i snäckan (i basen närmast det ovala fönstret) är membranets fibrer kortare och stelare vilket detekterar ljudvågor av en högre frekvens/tonhöjd. Längst ut i toppen av snäckan är basilarmembranets fibrer längre och mjukare/följsammare, vilket uppfattar ljudvågor med lägre frekvens - alltså lägre pitch/tonhöjd. Ju högre frekvens, desto närmare vibrationerna till det ovala fönstret. Olika delar av basilarmembranet är kopplat till olika hårceller som i sin tur är kopplade till olika axoner (båda i cortisorganet) vilka överför signaler till olika delar av cortex och vi uppfattar det som olika pitch.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Det finns inre och yttre hårceller, vad är deras olika funktion?

A

De inre hårcellerna registrerar och reagerar på olika ljud, de yttre uppfattar vibration men inte ton, men enerveras av samma nerv, så de förstärker bara signalen (kokleaförstärkare).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vi kan höra varifrån ett ljud kommer (ljudlokalisering), hur fungerar detta?

A

Hjärnan använder tidsfördröjningar och
skillnader i ljudintensitet för att upptäcka ljudkällan. Svårt att avgöra om ljud kommer rakt bakifrån eller framifrån pga att båda ger att ljudet kommer till öronen samtidigt. Vridning av huvudet hjälper till.

Vi har en överkorsning av ljud från både höger och vänster öra - ljud från båda öron registreras i båda hjärnhalvor genom att båda signaler går till samma centrum (medulla) och förs vidare därifrån.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Balanssinnet hos de flesta ryggradsdjur sköts av organ i innerörat. Vad kallas balansorganet hos människor? Ange de viktigaste strukturerna i detta organ.

A

Vestibularapparaten. De viktigaste strukturerna för balanssinnet är:
1. Tre båggångar (semicircular canals) som är halvcirkelformade kanaler fyllda med vätska (endolymfa) riktade i olika plan som registrerar rörelse i sida-till-sida, upp-och-ner eller vinkling av huvudet respektive. I basen av båggångarna sitter cupulaorgan som registrerar riktningen.
2. Två kammare som sitter innanför det ovala fönstret: Utriculus och sacculus sitter nedanför båggångarna och dessa innehåller granulat som kallas otoliter som ligger på en gel med hårceller inbäddade (maculaorgan). När otoliterna rör sig uppfattas detta av hårcellerna och vi uppfattar positionen i förhållande till gravitation eller linjär rörelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Förklara hur båggångsorganen uppfattar rörelse i olika riktningar.

A

I båggångarnas bas sitter så kallade cupulaorgan som består av en bunt hårceller kopplade till en afferent sinnesneuron. Håcellerna är inbäddade i en äggformad gelmatix (cupula). När vätskan rör sig i båggångarna får det gelen att röra sig och det får i sin tur hårcellernas cilier att röra sig och K+ kanaler öppnas, membranpotentialändringen gör att hårcellerna skickar ut NTs till den afferenta neuronen och aktionspotentialer skickas till hjärnan vilket registreras som rörelse. Vätskan i båggångarna är rätt trögflytande så det är med en viss fördröjning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Förklara hur makulaorganen i utriculus och sacculus fungerar.

A

.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur fungerar sidolinjeorganet hos fiskar?

A

.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Ögon ser väldigt olika ut i djurriket, vad är den gemensamma nämnaren i alla typer av ögon?

A

Gemensamt för alla “ögon” är att de innehåller sensoriska celler som innehåller pigment, och kallas fotoreceptorer.

I encelliga organismer finns det ibland punkter i cellen med hög koncentration av pigment, kallas ögonpunkter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är ögonens roll?

A

Att uppfatta ljus/mörker, uppfatta ljusets riktning och i vissa fall skapa en bild.

30
Q

Förklara följande: Punktöga (ocell), Pigmentbägaröga och kameraöga.

A

Punktögon är en väldigt enkel form av öga, som är som en platt disk med fotoreceptorceller (näthinna) som sitter ovanpå ett pigmentlager, kopplade till afferenta neuroner undertill.

Pigmenbägaröga ser ut som en skålformad typ av punktöga, den skålformade näthinnan ger en viss bildbildning.

Kameraögon ser ut som pigmentbägarögon fast har en lins som koncentrerar ljuset till en punkt på näthinnan, ger en tydlig bild med bra upplösning.

31
Q

Förklara hur följande ser ut: Konvert öga och facettögon.

A

Konverta ögon har fotoreceptorerna vända utåt och varje enskild fotoreceptor kan fungera som ett eget öga.

Facettögon/sammansatta ögon förekommer hos insekter och består av flera små ommatidium, som vart och ett fungerar som ett litet öga. Har en lins längst ut över en fotoreceptor som är kopplad till axon av nervceller. En ansamling av ommatidium kallas ommatidia och ger många små bilder som ger bra seende under rörelse.

32
Q

Redogör för de viktigaste delarna i ögat hos ryggradsdjur.

A

Glaskroppen är den klotformade, vätskefyllda struktur som ger ögat dess form, längst ut framtill sitter hornhinnan och innanför den sitter iris (sfinktermuskulatur som reglerar ljusinsläpp) med en pupill i mitten. Bakom detta sitter linsen som styrs av muskler som kan ändra form på linsen för att kunna skifta fokus på långt/kort avstånd. Strukturen runt hela ögat består av tre hinnor, längst ut sclera (senhinna), åderhinna och längs in näthinna. Den plats på näthinnan där koncentrationen tappar är högst och ljus fokuseras kallas fovea och den plats där synnerven går in i ögat kallas den blinda fläcken. En artär går in och en ven går ut från ögat mitt i synnerven och artären förgrenas i hela ögat i små kapillärer.

33
Q

Hur förändras linsens form för att fokusera på kort/långt avstånd?

A

Linsen blir klotrund när fokus ska ske på nära håll och platt på långt avstånd.

34
Q

Hur förändras linsens form för att fokusera på kort/långt avstånd?

A

Linsen blir klotrund när fokus ska ske på nära håll genom att ciliarmuskeln kontraheterar blir ligamenten slappa. När fokus ska ske på långa avstånd slappnar viliarmuskeln av vilket gör ligamenten spända och linsen blir platt.

35
Q

Vad menas med fokal längd?

A

Avståndet från lins till fokuspunkt.

36
Q

Vad innebär begreppet ackommodation? Hur korrigeras vanliga synfel som närsynthet och
översynthet?

A

Ackomodation innebär att ciliarmuskeln ändrar form på linsen för att anpassa så att fokus kan hamna på rätt punkt. Om detta inte fungerar som det ska kan glasögon linser korrigera detta så att ljuset bryts på rätt sätt.

37
Q

Vilka typer av fotoreceptorer hittar man i ett mänskligt öga?

A

I näthinnan av ett mänskligt öga har vi:
- Stavar (rods): ljuskänsliga (registrerar ljus/mörker), ca 120 miljoner st och finns i störst utsträckning i näthinnans periferi (utanför fovea)

  • Tappar (cones): färgkänsliga (blå, grön, röd), ca 7 miljoner och återfinns i och runtom fovea.
38
Q

Förklara hur en synreceptor ser ut i stora drag.

A

Både stavar och tappar sitter med det yttre segmentet in i näthinnans epitel, och är fylld med membrandiskar som har ljusabsorberande pigment (retinal) bundet till membranproteiner som kallas opsiner. Denna del är riktad in mot hjärnan. Det inre segmentet av receptorerna innehåller cellkärna och organeller och i slutet har de synapser som kommunicerar med bipolära celler.

39
Q

Förklara hur ljusinfångning och signaltransduktion i tappar sker.

A

Diskarna i tappar innehåller en molekyl som kallas rhodopsin som sitter i membranet. Dessa består av en cis isomer av retinal bunden till en opsin. När ljus träffar denna molekyl konformationsändras cis-retinal till trans-retinal och detta aktiverar G-proteinet transducin i cytosolen som i sin tur aktiverar enzymet fosfodiesteras som börjar omvandla cGMP till GMP. cGMP binder vanligtvis till ligandreglerade Na+ kanaler i receptorn vilket öppnar kanalen och depolariserar membranet. När fosfodiesteraset aktiveras och cGMP bryts ner stängs Na+ kanalen vilket leder till hyperpolarisering av membranet. Vid depolarisering av membranet (Na+ öppna pga att cGMP är bundet) alltså i mörka förhållanden, släpps glutamat ut i synapsen till bipolära celler. Vid hyperpolarisering av membranet = ljusa förhållanden, släpps ingen glutamat ut. bipolära celler blir antingen depolariserade eller hyperpolariserade som svar på glutamat och de för signalen vidare till ganglionceller och vidare till thalamus och visual cortex.

40
Q

Hur tror du att en hyperpolarisering av en belyst synreceptor kan ge upphov till en ökad aktionspotentialfrekvens i en axon i synnerven?

A

I mörkret är tappar och stavar depolariserade och utsöndrar glutamat i synapserna. Bipolära celler blir antingen hyperpolariserade eller depolariserade som svar på glutamat. En hyperpolarisering av en synreceptor (alltså ingen utsöndring av glutamat) skulle kunna leda till en ökad aktionspotentialfrekvens i ett axon i synnerven om den bipolära cellen den är kopplad till svarar med depolarisering på frånvaron av glutamat.

41
Q

Hur fungerar färgseendet?

A

Tapparna är de fotoreceptorer som registrerar olika färger. Människor är trikromatiska (har tre typer av tappar): Röda, Gröna och Blå. Det som skiljer dessa åt är pigmenten, eller fotopsiner som de också kallas. Alla dessa har alltså retinal, men små skillnader i opsinmolekylen, som gör pigmenten optimala för ljus av olika våglängd. Även om fotopsinerna i de olika typerna av tappar är optimala för ljus av specifika våglängder, så överlappar deras spektra, vilket ger oss möjligheten att uppfatta alla olika färger. Näthinna och hjärna jämför data
från varje typ av receptor och härleder färgen. Tex blå-grön färg aktiverar både blå och gröna tappar, och ju fler gröna som aktiveras, desto mer grön är den grönblå färgen, ju fler blå desto mer blå.

42
Q

Djur kan vara mono-, di-, tri, eller tetrakromatiska. Vad innebär detta? Ge exempel på ett djur av varje!

A

Prefixen säger hur många typer av tappar djuret har, så tex monokromatiska djur har bara en typ, medan trikromatiska innebär att djuret har tre typer. Monokromater: tex marina däggdjur, dikromater: de flesta däggdjur tex hundar, trikromater: människa, bin, tetrakromater: vissa fåglar, reptiler, amfibier.

43
Q

Vilka celler består det neurala lagret av näthinnan av?

A

Det neurala lagret består av bipolära celler, horisontella celler, amakrina celler (mellan fotoreceptorer och ganglionceller) och ganglion celler längst ut. De bipolära cellerna sitter som en brygga mellan fotoreceptorerna och ganglioncellerna (vars axon bildar synnerven) När ljuset fångas upp av pigmenten i fotoreceptorerna signalerar dem till de bipolära cellerna → till ganglion och vidare till thalamus och därifrån till syncortex i hjärnan.

44
Q

Vad menas med stora/små receptiva fält? Vilka receptorer har vilket?

A

Många stavar kan kopplas till en bipolär cell, och många bipolära celler som är kopplade till stavar kan vara kopplade till en ganglioncell. Tappar däremot är endast kopplade till en bipolär cell som är kopplad till en ganglioncell. Denna skillnad i kopplingar mellan receptor och nervcell gör att stavar har stora receptiva fält, alltså att en nervcell får signaler från många stavar och därför inte kan avgöra vilken signal som kommer från vilken receptor. Stora receptiva fält ger därför inte en detaljrik bild. Eftersom en enda tapp signalerar till en nervcell ger detta en detaljerad bild, och ett litet receptivt fält.

45
Q

Vad innebär lateral inhibering?

A

Lateral inhibering görs möjlig med hjälp av horisontella celler i neurallagret av näthinnan. När horisontella celler blir stimulerade av en fotoreceptor som blir upplyst, så inhiberar den horisontella cellen mer distanta stavar/tappar (som inte blir belysta) och detta gör att vi upplever de uppslysta delarna mer ljusa och de ej upplysta mer mörka, vilket ger mycket mer kontrast i bilden.

46
Q

När vi har tittat på en stark ljusskälla länge och tittar bort kan vi uppleva en kort Förblindelse. Vad beror detta på?

A

Eftersom konformationsändring av retinal från cis till transisomeren är nödvändig för att skapa aktionspotentialer om att ljus kommit in får det konsekvensen att allt retinal kan “förbrukas”, alltså konformationsändras. Vid överstimulering av synreceptorer kan detta ske och då kan vi inte registrera att ljus kommer in. Detta upplevs som temporär blindhet = “bleaching”.

47
Q

Ögonen hos ryggradsdjurs använder mekanismer för att anpassa sig till förändringar i ljusintensitet, vilka?

A
  1. Ändra pupillens diameter för attt anpassa sig till olika förhållanden.
  2. Växla mellan stavar och tappar - tex vid mörka förhållanden behövs inte tappar i stor utsträckning.
  3. ”Bleaching”, regeneration av fotopigmentet
  4. Feedback från horisontella celler för att styra fotoreceptorn: Om ljuset förändras är det viktigast att stavar är aktiva för att registrera detta, horisontella celler kan inhibera tappar temporärt.
48
Q

Ögonen hos ryggradsdjurs använder mekanismer för att anpassa sig till förändringar i ljusintensitet, vilka?

A
  1. Ändra pupillens diameter för attt anpassa sig till olika förhållanden.
  2. Växla mellan stavar och tappar - tex vid mörka förhållanden behövs inte tappar i stor utsträckning.
  3. ”Bleaching”, regeneration av fotopigmentet
  4. Feedback från horisontella celler för att styra fotoreceptorn: Om ljuset förändras är det viktigast att stavar är aktiva för att registrera detta, horisontella celler kan inhibera tappar temporärt.
49
Q

Genom vilken väg färdas information om seende till hjärnan?

A

Fotoreceptorer –> Optiska nerven –> optic chiasm –> optic tract –> lateral
geniculate nucleus –> visual cortex

50
Q

Vad menas med binokulärt seende?

A

Djur med två ögon och som har överlappande synfält får information om synen från två källor, som korsas i hjärnan för att läggas ihop till en sammansatt bild. Krävs för djupseende och tredimensionalitet.

51
Q

Bläckfiskens öga är mycket likt vårt men har utvecklats genom konvergent evolution (inte närbesläktade). Vilka är de största principiella skillnaderna?

A

Bläckfiskens öga har sina fotoreceptorer vända mot ljuset (en väg som makes more sense) och signaleringen går bara inåt. De har dessutom flera synnerver i ögat vilket gör att de inte har en blind fläck!

52
Q

Ge exempel på fem skillnader mellan däggdjursögon och insektsögon.

A

Däggdjursögon - Insektsögon:
* Enkla styrbara ögon - Fasta sammansatta ögon
* Hög upplösning - Lägre upplösning
* Färgseende - Monokrom syn
* Variabelt fokus - Fast fokus
* Bäst för bildanalys - Bäst för seende under
rörelse

53
Q

De flesta celler kan känna kemiska stimuli, vilka typer av stimuli känner olfaktoriska och gustationsreceptorer igen?

A

olfaktoriska (lukt) receptorer detekterar kemiska ämnen i luften. Gustations (smak) receptorer detekterar kemikalier som släpps ut av livsmedel.

54
Q

Olfaction och gustation är visserligen tätt sammankopplade. men utmärks av strukturella skillnader, vilka?

A
  • Utförs av olika sinnesorgan
  • Olika signaltransduktionsmekanismer
  • Bearbetas i olika integrerande centra i CNS
55
Q

landlevande djur kan skilja på lukt och smak men inte vattenlevande djur, varför?

A

Vattelevande djur har olika receptorer för lukt och smak, men inte skilda organ, så de gör igen skillnad på dem.

56
Q

Hur fungerar smak och lukt hos insekter?

A

Insekter har sina smakreceptorer i sensoriska hår som kallas sensilla, som sitter i mundelar och fötter. Utvecklades helt oberoende från ryggradsdjurens luktsinne. Sensilla har även luktreceptorneuroner som uppfattar lukt via metobotrofa/jonotrofa receptorer. Finns i stört utsträckning i antenner på leddjur.

57
Q

Hur fungerar luktsinnet i stora drag?

A

Luktsinnet är beroende av kemoreceptorer, och det som är specifikt för receptorcellerna i just luktsinnet är att receptorerna är bipolära nervceller, som alltså själva kan skapa en aktionspotential. När en luktmolekyl kommer in i näsan färdas den upp i övre näshålan och löser sig i ett slem som täcker cilierna på luktreceptorcellerna. Cilierna på receptorcellerna är täckta av olika kemoreceptorer och när de binder till sin respektive receptor (metabotrof) så aktiveras ett G-protein och en signalkaskad sätter igång. Det aktiva G-proteinet aktiverar i sin tur adenylyl cyklas som katalyserar formationen av cAMP. cAMP binder i sin tur till katjonkanaler som är permeabla för Na+ och Ca2+ och de strömmar in. Denna inströmning depolariserar membranet och en aktionspotential genereras. Aktionspotentialen går direkt till olfactory bulb i hjärnan och vidare till olfactory cortex, som kommunicerar både med det limbiska systemet (känslor) och integrerar signalerna i andra delar av cerebral cortex. Receptorceller som bär samma typ av receptor skickar sina signaler till samma mikrodomän i luktloben.

58
Q

Hur kan vi urskilja upp emot flera miljoner dofter när vi har högst cirka 1 200 proteinreceptorer för doftmolekyler?

A

Det stora antalet receptorer vi har (som dessutom kan binda till flera olika luktämnen, det stora antalet doftämnen samt att olika luktämnen kan kombineras för att vi ska uppfatta en viss lukt gör att vi kan uppfatta flera miljoner dofter. En lukt kan exempelvis vara en kombination av två medan en annan är en kombination av 8st, med uppemot 1000 receptorer och i princip obegränsat antal kombinationer av olika doftämnen förstår man varför vi kan avgöra så många olika lukter.

59
Q

Förklara skillnaden på ortonasal olfaktion och retronasal luktförnimmelse.

A

Ortonasal olfaktion är det vanliga luktsinnet, alltså när ett luktämne från den yttre miljön aktiverar luktreceptoren i luktloben (OB), olfaktorisk cortex (OC), amygdala (AM) och orbitofrontal cortex (OFC).

Retronasal luktförnimmelse är när mat vi har i munnen släpper ifrån sig luktmolekyler som letar sig upp till näshålan och därifrån aktiverar receptorer vid utandning.

60
Q

Är luktepitelets yta lika stort hos alla arter?

A

Nej! Tex hundar har många gånger större luktepitel än människor, anpassat för livsstil och hur viktigt sinnet är för överlevnad.

61
Q

Ibland försvinner vår uppfattning av en lukt (tex parfym) när vi känt den ett tag, varför?

A

För att kemoreceptorerna i näsan kan bli mättade! Om alla receptorer för en viss lukt bundit till sina respektive luktmolekyler försvinner sensationen av en lukt.

62
Q

Ge några exempel på varför vi känner lukt evolutionärt.

A
  • känna om man är dålig
  • spåra byten
  • känna av andra av samma art (mating, säkerhet)
  • revir
  • faror som tex brand
  • regn, fertil jord betyder föda, dricksvatten.
63
Q

Vissa ormar (finns även i amfibier, reptiler, många däggdjur) har ett organ som är specialanpassat för att känna av feromoner, vad heter detta och hur fungerar det i stora drag?

A

Det vomeronasala organet är en rörformig struktur inbäddad i näsepitelen med kemoreceptorer i väggarna. Informationen går till en specialiserad del av luktloben och organet är särskilt till för att detektera feromoner

64
Q

Lukten kan mäta stimuli som har en avlägsen källa, precis som syn och hörsel. Vilka nackdelar och fördelar tror du att lukten har som ”avståndssinne”?

A

Eftersom luktämnen kan färdas väldigt långa vägar i luft/vatten är luktsinnet inte speciellt effektivt som avståndssinne. Det har i princip ingen begränsning om allt som krävs är en enda luktmolekyl för att generera en aktionspotential. Fördelen med att ha väldigt känsliga receptorer för lukt är att vi snabbt kan upptäcka fara/gynnsamma saker även i små mängder. På grund av att vi kan avgöra koncentration av luktmolekyler kan det till viss del användas som avståndssinne, tex hundar är väldigt bra på att följa spår på detta vis.

65
Q

Vilka smaker kan människan känna? Vilka typer av ämnen är associerade med dessa smaker?

A

Sött, salt och umami - kolhydrater, mineraler och proteiner.

Surt och bittert - potentiellt giftiga ämnen

66
Q

Hur fungerar smaksinnet hos däggdjur i stora drag?

A

Däggdjur känner smak med kemoreceptorer som sitter på speciella smakreceptorceller (modifierade epitelceller) som sitter i smaklökar. Dessa smakreceptorceller skickar information via synapser till afferenta nervceller och varje cell uttrycker flera olika smakreceptorproteiner. Smaklökarna sitter i papiller på olika delar av tunga, gom och matstrupe. När ett smakämne binder till sin respektive receptor (metabotrofa för sött, umami och beskt, jonotrofa för salt och surt) förändras membranpotentialen och cellen utsöndrar neurotransmittorer till afferenta nervceller som för vidare informationen till ryggmärg, medulla, amygdala och sedan vidare till cortex.

67
Q

Vilka olika sensationer kan vi uppfatta med hjälp av känselreceptorer (somatovisceral känslighet)?

A
  • tryck (mekanoreceptorer)
  • värme/kyla (termoreceptorer
  • smärta (nocireceptorer)
  • känsla i inre organ (visceroception)
  • lägesuppfattning (proprioception)
68
Q

Hur fungerar känsel i huden?

A

Känsel i huden fungerar genom mekanoreceptorer som sitter på fria nervändar direkt under huden, runt hårrötter och djupt ner i huden samt via olika “corpuscles” som sitter på olika djup i huden och registrerar olika typer av stimuli: Meissners - sitter i botten av hudepitelet och känner av fladdringar och smekande stimuli.
Merkels - sitter i hudepitelet och registrerar stadigt tryck och texturer.
Pacinian - sitter i de djupare lagren av huden och känner av vibrationer.
Ruffini - sitter i djupa hudlager och känner av mekaniskt strech i hudceller.

69
Q

Hur ser smärtreceptorer hos människor (nociceptorer) ut och hur fungerar de?

A

Smärtreceptorer utgörs av nakna dendriter/fri nervändar av nervceller som går ut i de yttre lagren av huden, dessa detekterar stimuli som signalera skadliga tillstånd. De svarar på överskott av värme, tryck eller kemikalier som frigörs från skadade eller inflammerade vävnader. Receptorer kan vara termo- eller mekanoreceptorer.

70
Q

Vissa djur har recptorer för att detektera magnetfält, ge exempel på några djur som har detta sinne.

A

Magnetsinnet finns hos fåglar, amfibier, reptiler, fiskar och vissa däggdjur (tex belugaval). Djur som kan känna av Jordens magnetfält kan använda fältlinjernas riktning som kompass och förmodligen magnetisk intensitet som en komponent i navigationskartan.

71
Q

Det finns även djur med ett sinne för att detektera skillnader i elektriska fält, vilka och hur fungerar det översiktligt?

A

Hajar har det mest välstuderade elektrosinnet, sensorerna kallas Ampullae of Lorenzini som består av en nerv som slutar i en ampill med receptorer med en gel ovanpå i porer på ytan av hajen. Skillnader i elektriska fält går genom gelen och uppfattas av celler i ampullerna och informationen förs vidare till CNS.

72
Q

Vissa djur använder ekologalisering för att navigera sig, vanligt i mörka miljöer. Hur fungerar detta i fladdermöss?

A

Fladdermöss använder ekolod (sonor) för att upptäcka sitt byte Det är vanligen kortvågigt ultraljud, men även ljud som är hörbart
för oss människor. Fladdermöss producerar ljud som reflekteras mot objekt i deras omgivning. Det reflekterade ljudet, det vill säga ekot, registreras av djurens öron. Med hjälp av ekot kan sedan djuren skaffa sig information om avståndet till objektet
(tidsskillnaden mellan ljudet och dess eko), riktningen till objektet (riktningen som ekot kommer från) och objektets hastighet.