Sensomotorik och perception

Question 1

Organisationen av det motoriska systemet

Answer 1

1. Motoriska områden i pannloben
   2.Basala ganglierna
   3.Cerebellum (lillhjärna)
   4.Hjärnstammen
   5.Ryggmärgen
   6.Motoriska neuroner som skickar signaler till musklerna

Question 2

Vad menas med att motorcortex är topografiskt organiserad?

Answer 2

When we say that these regions are “topographically organized,” it means that they are spatially arranged in a systematic manner that reflects the organization of the body.

Question 3

Vilka slags problem med rörelser kan man få vid skador på de basala ganglierna?

Answer 3

2 symptom: antingen för mycket rörelse eller frånvaro från rörelse.

Question 4

Hypokinesi

Answer 4

1.Frånvaro av spontana rörelser (akinesi) eller tröghet och svaghet i genomförandet av rörelser
2.Tremor
Typiska hos parkinsons sjukdom. Problemet är att man inte kan utföra självinitierande rörelser ex gripa ett objekt, gå fram, men väl kordinerade rörelser med tydligt sensoriskt input, gå uppför trappa, fånga boll

Question 5

Hyperkinesi

Answer 5

Om striatum (caudate nucleus+putamen) själv är skadat uppstår en annan uppsättning symptom som kännetecknas av för mycket rörelse
2 rörelsetyper kan urskiljas :
Chorea - ofrivilliga ryckiga rörelser som är vanliga i huntingtons sjukdom och tourettes
Atetos - vridande okontrollerade rörelser som är vanliga i cerebral pares

Question 6

Vilka olika slags information reagerar olika sinnens receptorceller på?

Answer 6

Sinnesreceptorer fångar upp och omvandlar olika energifromer till nervimpulser
Sinnesreceptorer kan ses som filter, eller kanske bättre som kanaler mellan en inre och yttre värld

Question 7

Vilka områden är viktiga för produktion och förståelse av språk?

Answer 7

Produktion: Broca’s, primary motor cortex
Förståelse: Wernicke’s, priamry auditory cortex

Question 8

Broca’s area

Answer 8

Language production ;planning and production of speech and grammatical processing. Damage to this area can result in expressive aphasia, where individuals have difficulty producing fluent speech.

Question 9

Wernicke’s area

Answer 9

Språk förståelse: comprehension of spoken and written language, as well as the formulation of meaningful sentences. Damage to this area can result in receptive aphasia, where individuals have difficulty understanding language.

Question 10

Primary auditory cortex

Answer 10

Språkförståelse: The primary auditory cortex processes auditory information, including speech sounds. It plays a crucial role in the initial encoding and analysis of acoustic signals, which are then further processed by higher-order language areas.

Question 11

Primary motor cortex

Answer 11

Language comprehension:The primary motor cortex is responsible for executing the motor movements required for speech production, translating the linguistic plan generated in Broca’s area into muscle movements of the articulatory system.

Question 12

Dorsala flödet

Answer 12

The “where” path
Viktigt för visuellt guidade rörelser
Vid skador :
Kan inte sträcka ut hand för att greppa föremål
Kan identifiera föremål men inte för var de finns

Question 13

Ventrala flödet

Answer 13

The “what” path
Specialiserat på att identifiera och känna igen objekt. Extra bra på att känna igen platser, ansikten och kroppar.
Vid skador:
Kan se var föremål befinner sig men inte identifiera dem

Question 14

Expressiv afasi

Answer 14

förstår språk, men svårt att prata (Broca)

Question 15

Receptiv afasi

Answer 15

kan prata, men har svårigheter med spåket (Wernicke)

Question 16

Afferenta nervbanor

Answer 16

leder inåt till centrala nervsystemet, transporterar sensorisk info
upphämtad av sinnesorgan

Question 17

Efferenta nervbanor

Answer 17

leder utåt, från hjärna/ryggmärg till olika organ

Question 18

Primära motorcortex

Answer 18

Inom hjärnbarken finns ett “motoriskt område”( primära motor cortex). Från detta område styrs kroppens muskler

Question 19

Pyramidala banor

Answer 19

kontroll av viljemässig rörelse, förmedlas direkt

Question 20

Extrapyramidala banor

Answer 20

ofrivilliga rörelser, förmedlas från primära motor cortex indirekt

Question 21

Basala ganglierna

Answer 21

multipla roller:
Förbereder genomförandet av frivilliga rörelser
Samordnar olika delar av komplicerade rörelser
Kontrollerar styrkan hos rörelser
Viktiga för motorisk inlärning

Basala ganglierna består av ett komplext system av loopar som i hög utsträckning är inhibitoriska och som man endast delvis förstår…

Question 22

Cerebellum (lillhjärnan)

Answer 22

Programmerar rörelserna.
Svarar för inlärning av nya motoriska färdigheter.
Stora samordnaren.

Question 23

Hjärnstammen

Answer 23

Hjärnstammens kärnor bestämmer aktiverings beredskapen hos hela systemet samt förser
oss med många av de subrutiner som förenklar motorisk kontroll tex balans reflexer
Hjärnstammen tar även emot signalerna från afferenta sensoriska neuron

Question 24

Mekaniska sinnen

Answer 24

Aka: muskel- och ledsinne
Våra muskler och leder förfogar över sinnesceller (proprioreceptorer) som registrerar mekaniska sinnesintryck,
t ex hur spända musklerna är.

Question 25

Cochlea (snäckan), basilarmembranet

Answer 25

Hörselsnäckan (cochlean) och båggångarna bildar tillsammans innerörat. Snäckan består av tre
vätskefyllda gångar
Basilarmembranet är en avgränsning mellan nedre trappan och snäckgången i cochlea (snäckan) i innerörat

Question 26

Vestibulära systemet

Answer 26

Balansorgan eller vestibulära systemet återfinns i innerörat där den så kallade
hinnlabyrinten med de egentliga hörsel- och balansorganen finns, snäckan och båggångarna.

Question 27

Perception av tonhöjd

Answer 27

Platsteorin: varje område längs med basilärmembranet har hårceller som reagerar på endast en specifik
frekvens (högfrekventa ljud > 5000 Hz)
Frekvensteorin: basilärmembranet vibrerar i synkroni med ljudet och orsakar nervimpulser med samma frekvens (lågfrekventa ljud < 1000 Hz)

Question 28

Stavar/tappar

Answer 28

Stavar och tappar är ljuskänsliga
De används när du ska se i mörker, men de kan inte skilja mellan olika färger. Stavarna ligger längst ut i kanterna
på näthinnan. Tapparna är färgkänsliga och används när belysningen är bra. Det finns tre olika sorters tappar och
de är mest känsliga för blått, grönt och rött

Question 29

Fovea

Answer 29

Centralpunkten i gula fläcken kallas fovea, och är en liten grop där vår absolut högsta synskärpa ligger.

Question 30

Ganglion cells

Answer 30

Retinal ganglion cells are the output neurons that encode and transmit information from the eye to the brain.

Question 31

Synnervskorsningen

Answer 31

Vid synnervskorsningen (chiasma opticum) möts de två synnerverna från höger och vänster öga och här sker ett
utbyte av cirka hälften av vardera synnervers nervtrådar så att synintryck från båda ögonen samlas

Question 32

Laterala knäkroppen

Answer 32

Den är den primära processorn av information från näthinnan i ögat som ingår i centrala nervsystemet

Question 33

Receptiva fält

Answer 33

Receptivt fält, område som innerveras av en neuron. Fälten överlappar varandra, vilket betyder att ett stimuli kan
stimulera flera nerver. Lateral inhibition används för att redogöra exakt lokalisation för simuleringen

Question 34

V1 (primära synkortex)

Answer 34

Primära syncortex (V1, area striata, BA 17), område i bakre mediala delen av occipitalloben. Denna betraktas som
den visuella barkytan dit synintryck når först. Tar emot synprojektioner från laterala knäkroppen i thalamus.
Nedre synfält projicerar till den del av primära syncortex som är över sulcus calcarinus.

Question 35

Trikromatiska teorin om färgseende

Answer 35

Tappar reagerar på korta, medel eller långa våglängder
Förhållandet av aktivitet i de olika slags tapparna bestämmer vilken färg vi upplever
Mer intensivt ljus gör färgupplevelsen klarare, men ändrar inte förhållandet
De tre slags tapparna är inte jämnt fördelade (tappar som reagerar på blått förekommer minst ofta)

Question 36

Fusiforma vindlingen

Answer 36

Det är en hjärnstruktur som aktiveras och används vid ansiktsuppfattning. Området reagerar starkare på
ansikten än på några andra stimuli