Sensomotorik och perception

Question 1

Vad gör en afferent nerv?

Answer 1

För in information

Question 2

Vad gör en efferent nerv?

Answer 2

För ut information
e = exit

Question 3

Var i hjärnan planeras rörelse?

Answer 3

I prefrontal cortex

Question 4

Det motoriska systemet och dess hirariska ordning

Answer 4

1. Motoriska områden i pannloben
2. Basala ganglierna
3. Cerebellum
4. Hjärnstammen
5. Ryggmärgen
6. Motoriska neuron som skickar signaler till musklerna

Question 5

Var i hjärnan sker rörelseplanering?

Answer 5

Prefrontal cortex

Question 6

Pyramidala / extrapyramidala banor

Answer 6

Pyramidala banor: viljemässiga rörelser
Extrapyramidala banor: ofrivilliga (automatiska) rörelser

Question 7

Var i hjärnan sker rörelseförberedelse?

Answer 7

Premotor cortex

Question 8

I primära motorcortex ges specifika instruktioner till musklerna (kring hur man ska röra sig, antar jag ?)

Answer 8

Dessa instruktioner kan antingen förmedlas direkt via de pyramidala banorna (viljestyrt) eller via de extrapyramidala banorna (automatiskt)

Question 9

Vad har de basalia ganglierna för funktioner?

Answer 9

1. Förbereder och genomför frivilliga rörelser
2. Samordnar olika delar av komplicerade rörelser
3. Kontrollerar styrkan hos rörelser
4. De är viktiga för motorisk inlärning
5. Inhiberar ofrivilliga rörelser

Övrigt om basala ganglierna
- De sitter subkortikalt
- Striatum är den största delen av de basala ganglierna
- Producerar substantia nigra (ingen = parkinsons)
- Samordnar och reglerar olika aspekter av motorik och kognition

Thalamus är väldigt involverat

Question 10

Hypokinesi

Skada på de basala ganglierna

Answer 10

• Frånvaro av spontana rörelser
• Svaghet i genomförandet av rörelser
• Parkinsons

Question 11

Hyperkinesi

Answer 11

• Kännetecknas av för mycket rörelse
• Skador på caudate nucleus+ putamen
• Ofrivilliga, ryckig rörelser (tourettes, huntington)
• Atetos: vridande, okontrollerade rörelser som är vanliga i Cerebral Pares

Question 12

Vilka delar består hjärnstammen av?

Answer 12

Förlängda märgen, bryggan och mitthjärnan

Question 13

Hur påverkar cerebellum motoriken?

Answer 13

• Den kontrollerar rörelserna
• Påverkas snabbt av alkohol
• Samordnar aktivitet mellan strukturer
• Inlärning av nya motoriska färdigheter

Question 14

Vad är sinnesreceptorer?

Answer 14

“Kanaler mellan en yttre och inre värld”
- Hjälper oss att upptäcka, lokalisera och känna igen saker i vår omvärld

Question 15

Vad är interoception?

Answer 15

Information från inre organ
- typ hjärtfrekvens eller när magen kurrar

Question 16

Sinnesreceptorer fångar upp och omvandlar olika energiformer till, vaddå?

Answer 16

Nervimpulser!
- Sinnesreceptorer kan ses som kanalerna mellan en yttre och inre värld

Question 17

Receptortäthet är avgörande för sinnens känslighet

Answer 17

Vi har olika slags receptorer för olika sinnen

Question 18

Vilken är den viktigaste relästationen för sensorisk information?

Answer 18

Thalamus
- Thalamus spelar en nyckelroll i att filtrera och rikta sensorisk information till relevanta områden i hjärnbarken
- Detta möjliggör medveten perception och upplevelse av sinnesintryck
- Tolkar och skickar informationen till motsvarande område i hjärnbarken för vidare bearbetning

Question 19

Vad är och gör somatosensoriska receptorer?

Answer 19

De är ansvariga för att uppfatta och överföra information om tryck, beröring, temperatur, smärta och kroppsposition till hjärnan, vilket ger oss en medveten upplevelse av vår kroppsposition och omgivningen.

Question 20

Låt säga att du vidrör någonting som sticks. Beskriv processen hur detta går till från aktivieringen i sensoriska neuron.

Answer 20

1. Nuddar en kaktus, sensoriska neuron aktivieras
2. Når ryggmärgen
3. Känselbanan byter sida (antingen i ryggmärgen eller förlängda märgen)
4. Intrycket sorteras i thalamus
5. Tolkas i hjärnbarken (somatosensorisk bark)
6. Aj det sticks

Question 21

Primära och sekundära somatosensoriska cortex (S1 och S2)

Answer 21

Primära somatosensoriska cortex:
- Första nivån av bearbetning för somatosensorisk information
- Ligger i postcentrala gyrusen i parietalloben
- Har en direktkoppling till somatosensoriska receptorer i huden och andra delar av kroppen
- Varje region i S1 är kopplad till en specifik del av kroppen

Sekundära somatosensoriska cortex
- Involverad i mer komplex bearbetning av somatosensorisk information
- Intergrerar och tolkar info från olika delar av kroppen, mer komplex bearbetning av sensorisk information
- Skapar en mer sammanhängande upplevelse av beröring och kroppsuppfattning
- Mer avancerad intergration och tolkning

Question 22

Axoner som förmedlar smärta saknar myelin. Trots detta kan hjärnan bearbeta smärtinformation snabbt. Hur kommer det sig?

Answer 22

Detta är eftersom ryggmärgsreflexer möjliggör snabba responser

Question 23

Hur länge reagerar prefrontalcortex på smärta?

Answer 23

Så länge som den varar - habituerar ej

Question 24

Vilken signalsubstans utsöndras vid mild smärta?

Answer 24

Vid mild smärta utsöndras glutamat i ryggmärgen
- Stark smärta = även neuropeptiden Substance P

Glutamat = signalsubstans som används för kommunikation

Question 25

Syn

Answer 25

1. Ljus bryts av hornhinna och lins
2. Projiceras på näthinnan (retina) och gula
   fläcken (fovea)…
3. ..där fotoreceptorer, tappar/cones
   (färgkänsliga) och stavar/rods (ljuskänsliga)
   skickar nervsignaler vidare via axoner i
   synnerven
4. Nervsignaler passerar
   synnervskorsningen (optic
   chiasm)…
5. …vidare till laterala
   knäkroppen (geniculate body),
   en del av thalamus
6. ..och till occipitala kortex
   där signalerna bearbetas och
   tolkas (primär och sekundär
   synbark). Höger synfält
   projicerar till vänster sida,
   övre synfält till undre
   barkområde (och tvärtom)

Question 26

Hörsel / örat

Answer 26

1. Ytterörat fångar upp ljudvågor.
2. Dessa leds in mot trumhinnan som sätts i
   svängning…
3. …som överförs till innerörat via
   hörselbenen.
4. Vätskan i innerörat för rörelsen vidare.
5. I hörselsnäckan finns hårceller, håren böjs
   av rörelsen i vätskan…
6. ..gör att rörelsen omvandlas till
   nervsignaler…
7. ..som går genom hörselnerven till
   hörselbark i hjärnan

Question 27

Vad gör det vestibulära sinnet?

Balans

Answer 27

Uppfattar huvudets läge och rörelser

Balansorganet innehåller: Båggångar, Otolitorgan

Question 28

Hur hjälper endorfiner till med smärta?

Answer 28

Endorfiner = kroppsegna morfiner
- agerar smärtstillande
- kan blockera signaler från smärtfibrer (molande men ej skarp smärta)

Question 29

Vad har placebo för effekt på smärtupplevelsen?

Answer 29

Uppfattning av smärta och upplevd kontroll över upplevelsen påverkar hur intensiv smärtupplevelsen blir
- Ser positiva effekter i placebobetingelser om det finns en positiv förväntanseffekt

Question 30

Syn

Vad gör tappar och stavar?

Answer 30

Tappar: detalj, färg
Stavar: mörker och periferiseende

Question 31

Dorso-parietalla strömmen

Dorsalströmmen

Answer 31

Where pathway
- Går från primära och sekundära visuella områden i occipitalloben till sekundära somatosensoriska cortex i parietalloben
- Den är viktig för visuellt guidade rörelser, spatial bearbetning och rumsuppfattning
- Vid skador: kan ej sträcka ut hand för att greppa föremål, kan identifiera föremål men ej redogöra för var de finns
- Hjälper till att skapa en representation av rummet runt oss och möjliggör en medvetenhet om objektens position i förhållande till varandra

Question 32

Vad gör dorsal och ventralströmmen? Vad är de största skillnaderna på dem?

Answer 32

Strömmarna spelar en central roll för visuell bearbetning. Hur information processas och används för olika ändamål.
- Dorsal: spatial bearbetning och rumsuppfattning (where)
- Ventral: indentifiering och objektigenkänning (what)

Question 33

Ventro-temporal ström

Ventralströmmen

Answer 33

What pathway
- Går från occipitalloben till temporalloben
- Specialiserad på att bearbeta information om form, färg, textur och andra detaljer hos visuella objekt
- Ansiktsigenkänning, platser
- Integrerar olika aspekter av visuell information för att skapa en sammanhängande och begriplig bild av de objekt vi ser
- Skador: kan se föremål men ej identifiera dem

Question 34

Vilken del av hjärnan är viktig för ansiktsigenkänning?

Answer 34

Gyrus fusiformis (fusiforma vindlingen)

Question 35

Brocas area

Answer 35

Producerar tal
Skador = kan förstå men inte prata

Question 36

Wernickes area

Answer 36

Förstå tal
Skador = kan tala med inte förstå