Schmidt & Hunter (1998) Flashcards
Gjort klart till och med första halvan av andra sidan.
Vilka var de tre bästa prediktorkombinationerna för arbetsprestation enligt Schmidt & Hunter (1998)?
GMA + work sample test (0,63), GM + intergrity test (0,65), GMA + strukturerad intervju (0,63)
Schmidt & Hunter (1998):
Vad, utöver urvalsmetodens kvalitet, påverkar prediktionsvärdet?
Variablitet i urvalsgruppen (ingen variabliltet»_space; urvalsmetod tillför inget), urvalsgruppens storlek (om alla måste anställas blir det inget urval)
Schmidt & Hunter (1998):
På vilka två sätt brukar man mäta “employee job performance variability”, alltså hur mkt en viss anställd tillför?
Ekonomiskt värde på det som produceras (absolut), och procentsats av det ekonomiska värdet på medelvärdesprestationen (relativt).
Schmidt & Hunter (1998):
Vad brukar standardavvikelsen för prestationsvärde, alltså “employee job performance variability”, vara som procentsats av ekonomiska värdet på medelvärdesrepresentationen?
SD = 40% (eller högre!)
Schmidt & Hunter (1998):
Vad är den genomsnittliga prestationsvariabiliteten, som procent av genomsnittlig “work output”?, för olika komplexitetsnivåer av arbete?
För enklare jobb (unskilled/semi-skilled) 19%, för medelsvåra (skilled work) 32%, och på högre nivå (manegerial & professional) 48%
Schmidt & Hunter (1998):
Var brukar urvalsration (selection ratio) ligga (typ)?
0.30-0.70
Schmidt & Hunter (1998):
Hur ser formeln för “genomsnittlig praktisk vinst per nyanställd per år” ut?
Delta(nya urvalsmetodens validitet, gamla urvalsmetodens validitet) * (standardavvikelsen för prestationsvariabilitet) * (urvalstestpoäng i Z-poäng i förhållande till hela urvalspoolen).
OBS - notera att bara en av faktorerna (validitet) är en egenskap av urvalsmetoden.
Schmidt & Hunter (1998) nämner tre viktiga poänger angående vinsten av ökad validitet vid urval. Vilka är de?
- Den ekonomiska vinsten av förbättrade urvalsmetoder är i regel ganska stor
- Vinsten står i direkt proportion till hur mycket validiteten ökar.
- Prediktiv validitet är den enskilt viktigaste egenskapen hos en urvalsmetod.
Vad var “the theory of situational specificity”?
En tro (som spreds från från ca 1920-talet och var vanlig fram till 1970-talet) på att validitetsskillnader mellan olika studier på samma metod och i princip samma jobb, berodde på subtila skillnader i jobbets natur, och alltså inte kunde åtgärdas genom vidareutveckling av urvalsmetoderna.
Vilken var den största felkällan som ledde till “the theory of situational specificity”?
Varierande “sampling error” pga små samples.
Schmidt & Hunter (1998):
Varför sticker intelligens ut som prediktivt prestationsmått (bland de 18 andra som listas)?
Av alla mått som kan appliceras generellt på vilket jobb som helst (till skillnad från yrkesspecifika arbetsprover), är GMA…
(1) …lättast och billigast att mäta.
(2) …det (hittills) mest beforskade
(3) …dessutom den bästa prediktorn för “job-related learning”
(4) …det (hittills) mest teoretiskt välgrundade måttet
Schmidt & Hunter (1998):
Hur predicerar GMA arbetsprestation för yrken i fyra olika komplexitetsnivåer?
.56 for high level complex technical jobs, .51 for medium complexity jobs, .40 for semi-skilled jobs, and .23 for completely unskilled jobs.
Schmidt & Hunter (1998):
Vilken av de fyra komplexitetsnivåerna för arbeten utgör störst andel av USA:s (och rimligen Sveriges) ekonomi?
Medium complexity jobs (61%)
Schmidt & Hunter (1998):
Hur påverkas “incremental validity” av korrelationen mellan det ordinarie och det tillagda måttet?
Negativt - ju större korrelationen är, ju mindre tillför det nya måttet.
Schmidt & Hunter (1998):
Varför har personlighetstest högre “incremental validity” för medelkomplexa arbeten än arbetsprover?
För att personlighetstest inte korrelerar alls med GMA (medan arbetsprover korrelerar med 0,38).
Schmidt & Hunter (1998):
Hur står sig conscientiousness-test mot FFM-test som prediktorer av arbetsprestation, sett till “incremental validity”?
Concientiousness-mått har lägre prediktionsvärde (0,31 vs FFM:s 0,41) och lägre “incremental validity” (18% vs 27%), men är ändå tillräkligt bra som prediktor för att vara intressant (särskilt om man har ont om tid, gissar jag).
(…men när har man SÅ ont om tid?)
Schmidt & Hunter (1998):
Vilken “incremental validity” har arbetskunskapstest som tillägg till GMA?
0,07 - alltså mindre än arbetsprov/personlighetstest/stukturerad intervju men ändå en relevant siffra!
Schmidt & Hunter (1998):
Hur skiljer sig “off-the-shelf”-arbetskunskapsprover från specialgjorda (arbetsplatsspecifika) arbetskunskapsprover?
Validiteten är något lägre på “off-the-shelf” (vilket är logiskt), men det är ju billigare och enklare att få tag på (och alltså en bättre deal om man bara ska använda provet kortsiktigt).