Sår och anaeroba infektioner samt mag- och tarminfektioner Flashcards

1
Q

Vilken är de främsta symtomen vid tarminfektioner?

A

Diarréer, kräkningar, buksmärta och feber

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka bakterier räknas till invasiva/ulcerösa och toxinbildande vid tarminfektion?

A
  • Invasiva/ulcerösa (blod)
    -> Campylobacter
    -> Salmonella
    -> Yersinia
    -> Shigella
  • Toxinbildande
    -> E. coli
    -> Clostridier
    -> Kolera
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka agens ingår i faecesdiagnostik med molekylär panel?

A

Shigella/EIEC, EHEC, Salmonella, Campylobacter, Yersinia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilken bakterier kräves riktade analyser samt speciella frågeställningar vid faecesdiagnostik?

A
  • Riktad analys/undersökning
     Clostridium difficile – annan provtagning
  • Speciella frågeställningar
     Kolera/Pleisomonas (färskvatten – skaldjur)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka agens ingår i BD Max bacterial enteric panel?

A
  • Campylobacter spp. (jejuni and coli)
  • Salmonella spp.
  • Yersinia
  • Shigella spp./enteroinvasiva E.coli EIEC.
  • Shiga toxin (stx1)/shiga toxin (stx2) (Shiga toxin producerande E. coli (EHEC)
  • Shigella dysenteriae
    Parasiter
  • Giardia
  • Cryptosporidium
  • Entamoeba (+mikroskopi)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur ser campylobacter ut i gramfärgning?

A
  • Gramnegativ stav
  • Mikroaerofil växt, 40 grader, böjd stav i selektiva medier.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vart finns campylobacter främst och hur smittas det?

A
  • Zoonos, överförs från djur till människa
  • Finns i djurs tarmflora, framförallt fåglar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Symtom för campylobacter?

A
  • Feber
  • Intensiva buksmärtor (blindtarm)
  • Ibland diarré, som är ibland blodiga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur ser Salmonella ut i gramfärgning?

A
  • Gramnegativ stav, enterobacterales, är närbesläktad med E.coli
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vart finns Salmonella främst och hur insjuknar man?

A
  • Finns i kall- och varmblodiga djur och i miljön. 85 % utomlands.
  • Ofta orsakad via förorenad mat (många djur är infekterade, samt deras ägg)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Salmonella Serovar typhi (paratyphi) – FINNS ENBART HOS MÄNNISKAN – invasiv

A

PREACH

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur smittas Serovar typhi?

A
  • Via kontaktsmitta eller via kontaminerad föda.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Har Serovar hög eller låg smittdos?

A
  • Låg smittdos, cirka 100 bakterier.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Symtom vid Serovar typhi

A
  • Initialt förstoppning, sedan tunnflytande diarré
  • Blodig avföring
  • Feber 39-40 grader
  • Långsam puls, hudutslag (septiska metastaser)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vart finns EHEC främst?

A
  • Sprids från nötkreatur, 50 % finns i nötkreaturs tarmflora.
  • Fekal spridning till köttfärs, grönsaker (bevattning)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Symtom på EHEC

A
  • Akut insjuknande, svåra buksmärtor/kramper
  • Stora vattniga diarréer – blodiga <1 dygn
  • Ofta ingen feber
  • HUS (hemolytiskt uremiskt syndrom) ffa. Barn
  • Akut njursvikt, 3 – 5 % mortalitet
  • Hemolytisk anemi
17
Q

Hur diagnostiseras EHEC?

A
  • Faecesdiagnostik, molekylärt likt Shigella – men odlas alltid.
  • Toxinpåvisning stx1, stx2 – PCR.
  • Serotypning hos folkhälsomyndigheten.
18
Q

Hur ser Yersinia ut i gramfärgning?

A
  • Gramnegativ, enterbacterales, dvs närbesläktad med E.coli.
19
Q

Hur sprids Yersinia?

A
  • Sprids från djur, oftast gris
  • Livsmedelsburren sjukdom
20
Q

Symtom på Yersinia?

A
  • Långdragna symtom 1-2 veckor, feber 40 grader, kräkning, diarré, svåra buksmärtor – pseudoappendicit, blindtarmsinflammation är vanligt bland ungdomar.
  • Kan leda till ledinflammation och erythema nodosum efteråt.
21
Q

Hur ser Shigella ut i gramfärgning?

A

Gramnegativ

22
Q

Hur hög smittdos kräver Shigella?

A
  • Låg smittdos 10-100 bakterier, 1-3 inkubationstid.
23
Q
  • Symtom på Shigella?
A
  • Feber
  • Buksmärtor
  • Blodiga diarrér (rödsot)
24
Q

Verkningsmekansimer hos Shigella?

A
  • Shigatoxin, stx1 och stx2
  • Blockerar proteinsyntesen, lyserar tarmepitelceller
  • Nekros av tarmslemhinna i tjocktarm
  • Mb Reiter (artrit), encefalit (hjärninflammation), myokardit (hjärtinflammation), polyneurit (nervinflammation)
25
Q

Hur ser Clostridium difficile ut i gramfärgning?

A
  • Grampositiv stav, sporbildare
26
Q

Vilka toxin har Clostridium difficile?

A
  • Toxin A: enterotoxin
  • Toxin B: cytotoxin – leder till nekros av tarmslemhinna
27
Q

Vilka har högre dödlighet efter sjukdom av Clostridium difficile?

A
  • Äldre människor
  • Sjukhusvårdande
28
Q

Symtom vid Clostridium Difficile?

A
  • Avföring – illaluktande, grönaktig, grynig och vattnig.
  • Buksmärtor
  • Feber
  • Pseudomembranös colit, grå-grön-vita beläggningar.
  • Ibland toxisk megacolon och bristning av tarmen.
29
Q

Hur diagnostiseras Clostridium difficile?

A
  • 20 – 30g avföring, ej pinnprov.
  • Screening med GDH (glutamatdehydrogenas) – känsligt, ospecifikt.
  • Kombinerat med
     Toxin-ELISA
     PCR för toxin B (A)
30
Q

Vilka presidponerande faktorer är det för sårinfektioner?

A
  • Skärsår, bensår, operation, diabetes(neuropati, angiopati), trycksår.
31
Q

Vilka är de vanligaste bakterierna vid sårinfektioner?

A
  • S. aurues eller GAS (s. pyogenes)
32
Q

Hur tas provtagning av sårinfektioner?

A
  • Rengör såret innan
  • Odlingen tas från djupast möjliga lager, pinnprov!
  • Tolkningen görs utifrån remissinformationen.
     ”t.ex. gramnegativa blandflora = koloniserande flora av låg relevans”
33
Q

Vilka räknas in som de sårpatogena bakterierna och vart får man dessa från?

A
  • S. aureus – vanligast
  • Djurbett
     Pasteurella multocida
  • Färskvattensår
     Aeromonas hydrophila
  • Havsvatten/skaldjur
     Vibrio vulnificus –
  • Insektsbett
     Francisella tularensis
     Yersinia pestis
  • Gasbrand
     Clostridium perfringens
  • Syfilis
     Treponema pallidum
  • Mjältbrand
     Bacillus anthracis