Sam Flashcards
Nämn vilka kännetecken som är typiska för demokratier!
Kännetecken för demokratier-allmän & lika rösträtt, alla få chans att påverka politik. Fria och rättvisa val-verkliga valmöjligheter. Yttrandefrihet-rätt uttrycka åsikter. Rättsäkerhet, lika inför lag+ rättsystem rättvist, opartiskt. Maktfördelning. Skydd av mänskliga rättigheter.
Nämn problem som kan uppstå i demokratier och ge också förslag på hur man kan lösa dessa problem!
Problem-lågt valdeltagande-kanske tänker att sin röst inte blir hörd, valresultatet återspeglar då inte befolkningens vilja. Lösning: förbättra tillgänglighet vallokaler+ öka medvetenheten av vikten att rösta genom ex kampanjer samt i skolor.
Problem-Demokrati tar tid-frågor ska disktueras i många olika sammanhang innan beslut. När beslut fattas, kan de som väckte frågan redan tappat intresset och gått vidare. Samtidigt viktigt att få genomtänkta beslut.
Lösning: tänker långsiktigt och inte att det är något som man kommer att tappa intresse för.
Vad är typiskt för diktaturer/auktoritära regimer? Ge konkreta ex på drag hos en auktoritär regim.
Fåtal personer styr utan att ta hänsyn till folkets önskemål. Regimen styr utifrån eget intresse. Hot samt våld är vanliga maktmedel. Mänskliga fri+rättigheter är förminskade.
Vad är civilolydnad
Civil olydnad är en form av politisk protest där individer medvetet bryter mot lagar som de själva anser orättvisa. Civil olydnad är just olydnad och genomförs utan våld eller skadegörelse. Det handlar om att väcka uppmärksamhet samt sätta press på myndigheter eller förändra samhällets syn när det kommer till en viss fråga.
Vad är lobbyism?
Ge exempel på hur lobbyism kan se ut i praktiken. Resonera även kring vad lobbyism får för konsekvenser för demokratin. Lobbyism är ett begrepp med flera olika betydelser. Det är en intressegrupp som försöker att påvärka politik+ myndigheter för att få igenom sina åsikter. Betecknar att försöka påvärka politiska beslut,kontaktar politiker, politiska rådgivare samt tjänstemän. Lobbyism kan leda till korruption samt att väljare tappar förtroende till politiken.
Ge fem olika konkreta exempel på olika slags diktaturer/auktoritära regimer!
Totalitär diktatur,innebär att regim har tagit ett steg till för att kontrollera medborgarna, angiverisystem
Militär diktatur-där militärstyrkor tar över regeringsmakt+ styr land m militära befäl.
Persondiktatur-en regim där makten är koncentrerad kring en person, ofta utan någon formell institutionell form
Absolut monarki- är en regim där en monark har absolut makt utan några typer av begränsningar från lagar eller instutitioner.
Enparti diktatur-regim därett enda parti har monopol på makten samt där andra partier är förbjudna eller starkt begränsade.
Grundlagen, författningen, konstitutionen – kärt barn har många namn, men varför har vi en sådan? Vilken/vilka funktioner har den? Vilka för- och nackdelar finns med en skriven konstitution som är svår att ändra (ex USA) och en grundlag som inte är svår att ändra (ex Sverige)?
Grundlagen är de regelverk som talar om hur statskicket ser ut samt hur makten fördelas mellan olika statliga organ. Författningens ställning kan variera mellan länder. I USA har grundlagen en mycket stark ställning. Detta skulle tala för stark konstitution där där makt balanseras mellan olika organ+svår ändra på. Fördelar är att en svårändrad konstitution ger stabiltet+ förhindrar frekventa förändringar. Säkerhetställer att förändringarna är genomtänkta.Nackdel det kan långsamma det politiska beslutsfattandet samt gör det svårt att genomföra viktiga ändringar i ett land.Kan vara svårt att anpassa sig till nya sam förhållanden. En bra konsisution kräver både starkt skydd för demokratin samt möjlighet för regeringen att genomföra sin politik. En Lätt ändrad konstitution som Sverige-Fördelar,ger möjlighet att snabbt anpassa lagar+ förhållanden till krärvande behov. Möjliggör moderna updateringar/förändringar som speglar moderna förändringar+ framsteg. Nackdelar, om grundlag ändras för lätt kan det skapa osäkerhet+ minska medborgares tilltro till politiska process. Kan genomföras förändringar som inte är långsiktigt hållbara.
Sveriges statsskick kan beskrivas på tre sätt, vilka? (utifrån statschef, val av regeringschef och typ av demokrati).
Sverige är en konstitutionell monarki, vilket innebär att vi har en kung eller drottning som statchef, fast det är mer som en titel och att den verkliga makten ligger hos regeringschef som är statsministern. Statsministern utses av riksdagen och efter ett riksdagsval föreslåt talmannen en kanditat för posten. Kandidaten måste få riksdagens godkännande för att tillträda, vilket gör statsministern folkvald eftersom vi har riksdagsval som sedan väljer statsministern. Sverige är en parlamentarisk demokrati vilket innebär att regeringen är beroende av riksdagens förtroende. Det innebär att regeringen kan avsättas av riksdagen om det sker ett missförtroende. Det innebär också att lagstiftning+beslut fattas genom representativt valda ledarmöter i riksdagen.
Statsorganen har olika roller/uppgifter. Redogör för de viktigaste statsorganen och deras uppgifter.
Det finns 4 statsorgan som är statschef(monark eller president), folkrepresentation(riksdag, parlament), regeringen(leds av stat, premiärminister eller president), domstolar.
Statschef-ej så politisk makt, fungerar som symbol-konstitutionell monarki. Andra länder, statshcef oinskärnkt makt över politiska beslut. Statschef, ocskå väljas av folk-indirekt eller direkt-President. Kan både vara regerings+statschef
Parlament-fokvalda politiker samlas+ fattar beslut som rör hela landet. * Stiftar lagar,* Fattar beslut om statsbudget* Kontrollerar regeringens arbete. Finns en kammar+ 2 kammars.
Regering, verkställer beslut som fattas av parlamentet och i praktiken styr landet genom statsförvaltningen. Parlamentism, regeringen måste ha stöd av ledarmöterna i parlament. Regeringschef=statsminister+utser övriga ministrar i regeringen.Kan också vara president-ej sparka president
Domstol-dömande makt, döma enligt de lagar som parlamentet har stiftat, måste tolka meningen med lagen. I stater m stark domstoll finns ofta författningsdomstol-kontrollera att nya lagar stämmer överens m konsitution.
Maktdelning mellan statsorganen är vanlig i demokratier. Varför? Vilken funktion fyller maktdelningen?
Tanken är att makterna ska balansera varandra och att landet ska styras mer effektivt. Det är också till för att undvika maktmissbruk och säkrhetställa att ingen har för mycket makt. Genom att dela upp makten föhindras det att makten inte koncentreras vid en person, vilket leder till minskad risk av diktatur. Varje maktgren kan kontrollera samt begränsa varandra, det säkerhetställer att ingen makt kan agera oinskränkt. Det förrhindrar också missbruk av makt.
Vad är skillnaden mellan en absolut monarki och en konstitutionell monarki?
Absolut monarki är en diktatur och en konstitutionell monarki är en demokrati. Likheter är att monarkin kan vara statschef men skillnaderna ligger i hur mycket makt monarkin har, båda ärver posten. I en absolut monarki är makten centrerad kring monarkin. Medans i en konstitutionell monarki är monarkin statschef, men inte har så mycket makt utan är mer av en symbol för landet. I en konstitutionell monarki begränsas deras makt av konsitutionen+ den verkliga makten ligger hos regeringschefen som kan vara premiärminister, statsminister eller president.
Statschefens roll: Vad är det för skillnad mellan demokratiska republiker och konstitutionella monarkier (som finns i t ex Sverige, Norge och Danmark)?
I en monarki ärver där statschefen sitt ämbete fast i en konsitutionell monarki har monarkerna inte politisk makt utan fungerar mer som en symbol. I en republik så väljs statschefen av folket antingen direkt i val eller indirekt i val av ett parlament. Statschef i en repubik kallas för president och en president kan både vara statschef och regeringschef och på så sätt få mer makt än en statschef i en konsitutionell monarki.
Val av regeringschef: Vad är parlamentarism och hur skiljer det sig från presidentstyre? Vilka konsekvenser kan det bli med respektive statsskick?
Parlamentism innebär att att regeringen utses av + måste ha stöd av en majoritet av ledarmöterna i parlamentet. Om den inte har det kan regeringen avsättas av parlamentet. Regeringschefen kallas premiärminister, statsminister eller och utser ministrar i regeringen.Presidentstyre betyder att presidenten som väljs av folket i allmänna val både är statschef samt regeringschef. Presidenten, som statsministern utser därefter ministrar till regeringen. Presidenten kan inte avsättas av parlamentet. Konsekvenser av parlamentism-Regeringar kan bytas ut utan nyval om de förlorar parlamentets förtroende vilket kan leda till snabba förändringar samt fexibilitet.
Regeringar måste ofta sammarbeta med parlamentet för att få igenom sin politik, vilket kan leda till konsensusbaserad politik.
Om det är svårt att skapa stabila majoriteter i parlamentet kan det leda till frekventa politisk instabilitet samt regeringsskiften.
Konsekvenser av presidentstyre-Presidenten har stora befogenheter vilket kan leda till snabba+ beslutsamma handlingar i frågor.
Maktbalansen mellan presidenten(verkställande), samt lagstiftande-konkressen kan leda till dödlägen om de båda ej sammarbetar.
Presidentens mandatperiod är under 4 år, vilket kan ge en viss stabilitet till skillnad från parlamentism där regeringen kan bytas ut oftare.
Statstyp: Man brukar skilja mellan enhetsstater och federationer (federala stater/förbundsstater). Vad utmärker de båda och vilka konsekvenser kan det leda till?
Ett sätt att dela in stater är att göra det efter där lagar stiftas. I enhetstater som ex Sverige stiftar sveriges nationella parlament(riksdagen) alla lagar samt att det inte finns några delstater.Lokala samt regionala har bergränsade befogenheter.Den centrala regeringen har övergripande kontroll över lagstiftning, ekonomi, politik. Det finns också ett enhetligt rättsystem som tillämpas över hela landet. Lokala samt regionala myndigheter har ett visst självstyre, men deras makt är begränsad samt kontrolleras av den centrala regeringen.Konsekvenser, samt kan leda till,lagar och regler är enhetliga över hela landet, vilket kan förenkla styrningen samt skapa rättvisa för alla medborgare. Centraliserad makt kan leda till snabbare beslut samt en mer samlad politik. Lokalbefolkningen kan känna att deras behov samt önskemål inte tillgodoses lika mycket som ett federalt system kan göra.
Medans i federationer som ex USA, är landet uppbyggt av flera delstater som har kommit överens att sammarbeta kring vissa frågor. Federala stater har också 2 lagstiftande nivåer till skillnad från enhetstater. På nationell nivå och delstatsnivå. Det federala sammarbetet utgör utrikespolitik, ekonomisk politik, försvar och viss lagstiftning. I USA, 50 delstater har varje delstat sin egen polis, parlament, lagstiftning. Lagar kan därför skifta mellan delstater som t.e.x abort, dödstraff. Det finns också federalt(nationellt) polis(FBI), parlament, lagstiftning som omfattar hela landet.
Konsekvenser, samt vad de kan leda till, Regioner kan anpassa sina lagar+poltik efter lokala behov+ förhållanden. Medborgarna kan känna att de har större inflytande och bättre representation på lokal nivå. Systemet kan och andra sidan vara med komplext och det kan leda till konflikter central och regional myndighet om maktbefogenheter.Skillnader i lagar samt politik mellan regionerna kan leda till ojämnlikheter.
Vad innebär subsidiaritetsprincipen?
En tanke inom EU är att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Det kallas subsditaritetsprincipen, innebär att svenska medborgare bestämmer om det som inte påvärkar resten av EU samt dess invånare. Sådanna områden= skola, sjukvård, omsorg, socialtjänst, pensioner, barnbidrag, allemansrätt, kultur, energikällor samt bostäder. Rätt att fatta beslut om inte en EU-lagstiftning.
Redogör för skillnaden mellan majoritetsval i enmansvalkretsar och proportionella val i flermansvalkretsar. Vilka konsekvenser kan det bli av dessa olika valsystem?
Majoritetsval förekommer med att landet delats in i enmansvalkretsar. Den representant som får fler röster i en valkrets får valkretsens enda plats i parlamentet. En negativ konsekvens av det är att om 45% i en valkrets har röstat på någon annan än den valde, har dessa 45% inte någon som representerar deras åsikter i parlamentet. Det leder ofta till att de större partierna gynnas samt att de mindre partierna missgynas och inte är med. Det kan i sin tur leda till tvåpartisystem. En possitiv konsekvens av majoritetsval är att det leder till handlingskraftiga samt starka regeringar eftersom de inte behöver sammarbeta med andra partier för att få igenom sin politik.Finns i b.l.a USA, Kanada, Indien.
Proportionella val sker i flermansvalkretsar, innebär att flera representanter från varje valkrets skickas till parlamentet. Finns i Sverige. Antal platser partierna får i riksdagen står i proportion till rösterna. 30% av rösterna, 30% av mandaten i riksdagen(parlamentet). Mindre partier har då lättare att få mandat vilket leder till flerapartisystem där måna partier blir representerade i parlamentet. Positiv konsekvens av detta är att alla som röstat på ett parti som kommit med i parlamentet har en representant att vända sig till på hemmaplan. Negativ konsekvens är att det kan leda till svaga regeringar som kan ha svårt att styra landet. Å andra sidan kan det vara bra för demokratin att regeringen behöver kompromissa m andra partier eftersom att man då tar hänsyn till väljarnas åsikter.
