Privatjuridik Flashcards
Redogör för hur slutande avtal med fullmakt går till. Hur uppstår en fullmakt? Vilka roller finns vid avtalsslut med fullmakt? Vilka blir bunden av avtalet som sluts med fullmakt? Hur upphör en fullmakt?
Det är inte alltid som avtalsparterna har möjlighet att ha direkt kontakt med varandra för att sluta avtalet. M.h.a reglerna om avtalsslut genom fullmakt kan någon annan ges i uppdrag att sluta avtalet för parts räkning. Det kan exempelvis vara en bilfirma, där näringsidkaren( huvudmannen) ger fullmakt åt en säljare att sälja firmans bilar. Den som ger i uppdrag till någon annan att sluta avtal för någon annan kallas huvudman, dem som får uppdraget kallas fullmaktsgivare. Motparten kallas för tredje man. Fullmakt kan ha olika former, ställningsfullmakt, skriftlig fullmakt eller anställning Muntlig fullmakt, innebär att huvudmannen talar m för mellanmannen vad som ska utföras. Problem m muntlig fullmakt är att tredje man bara har mellanmannens ord att lita på. En direkt meddelad fullmakt innebär att huvudmannen berättar direkt, t.e.x om ett telefonsamtal, för tredje man vilket uppdrag han gett mellanmannen. Tredje man tar då risk, kan ej helt säkert veta att det är huvudmannen. En fullmaktsgivare som vill återkalla sin fullmakt ska göra det på samma sätt som fullmakten kom till. Vid direkt meddelad fullmakt, ska tredje man meddelas att fullmakten är återkallad. Om en skriftlig fullmakt lämnas till mellanmannen ska den tas tillbaka av huvudmannen.
Redogör för Lagen om distansavtal. När tillämpas lagen? Vilka är lagens viktigaste regler?
Det har blivit allt vanligare att köpa varor på annat sätt än i butiker. I butiken kan köparen se varan i verkligeten, testa den och fråga personal om hjälp. Vi avtal via internet saknas oftast dessa möjligheter. Därför anses det extra viktigt att skydda konsumenterna med vissa speciella regler vid avtal som ingås på distans. Distansavtalslagen tillämpas när man som konusment ingår ett avtal med en näringsidkare utanför affärslokal eller på distans. Lagen om distansavtal gäller när jag som privatperson köper något av ett företag utanför deras affärslokaler. Hit räknas köp via internet, telefonförsäljning, postorder, hemförsäljning. Lagen omfattar varor tjänster samt digitala varor och tjänster. Den gäller inte när jag handlar på plats hos företaget, när det köps från privatperson, när näringsidkare köper av varandra. DaL ger konsumenten 14 dagars ångerätt på ingånget avtal. Undantag från ångerrätten, Resor och boenden, varor som snabbt kan försämras-livsmedel, fritidsaktiviteter på bestämd dag ex fotbollsmatch, varor som är specialtillverkade för konsumentens önskemål- costummade, avtal utanför affärsokaler under 400 kr.
Innan avtal ingås ska konsumenten på ett klart och tydligt sätt informeras om ex säljarens namn, adress, varans eller tjänstens egenskaper och pris, leveranskostnader, sättet för betalning. Den ska lämnats på ett sätt som är anpassat till det medel för distanskommunikation som används, det ska också vara klart och tydligt. När avtal ingåtts är säljaren skyldig att lämna på avtalet i läsbar och varaktig form. Vid distansavtal ska lämnas senast vid leveransen. Vid avtal utanför affärslokaler ska bekräftelsen lämnas direkt när avtalet ingåtts.
Redogör för skillnaderna mellan Köplagen och Konsumentköplagen. Vilka är de viktigaste skillnaderna? Vad är syftet med att ha två olika köplagar?
Relation, KöpL reglerar köp mellan antingen privatpersoner eller mellan näringsidkare. KKL reglerar köp mellan en näringsidkare och en privatperson. KöpL reglerar köp mellan parter som antas vara jämbördiga. I KKL anses näringsidkaren ha ett övertag gentemot privatpersonen ofta på grund av större branschkunskap, affärsvana, ekonomiska resurser. Därför har KKL skapat ett särskilt skydd för konsumenten i förhållande till näringsidkaren. I KöpL ingår avtal på lika villkor och helt egen risk. KöpL har därför höga krav på noggrannhet och kunskap hos köparen.
Dispositiv, KöpL bygger på tanken om avtalsfrihet, dvs att parterna fritt bestämmer villkoren för avtalet. Reglerna i KöpL är därför dispositiva, vilket innebär att KöpL används när avtalet inte säger något om den uppkomna situationen. Avtalet går alltså före KöpL regler. KKL regler är tvingande till konsumentens fördel och kan därför inte avtalas bort KKL 1:10 st. Ett avtalsvillkor som är till nackdel för konsumenten jämfört med lagtexten är därför ogiltig. Om reglerna skulle kunna avtalas bort skulle konsumenternas skydd bli ihåligt
Tillämpningsområde, KKL är tillämplig på köp av lösa saker som en näringsidkare sålt till en konsument exempelvis varor. KKL är också tillämplig vid byte av lösa saker KKL 1§3 st. KKL gäller vid beställning av en vara som har tillverkats KKL 2§ 1 st. KKL gäller inte vid köp där säljaren ska utföra ett tjänst i anslutning till köp, om själva arbetet utgör den övervägande delen av affären. (KKL 2§ st2), då blir KTjL tillämplig. KöpL är tillämplig på lös egendom som exempelvis varor, bostadsrätt. Patent, lagen gäller i tillämpliga delar även byte av lös egendom, lagen gäller inte överlåtelse av tomträtt
Bevisbörda, En annan viktig skillnad mellan KöpL och KKL är de regler som gäller bevisbördan för de fall ett fel upptäcks i efterhand och köparen påstår att felet redan fanns från början vid köpet. I KöpL ligger bevisbördan på köparen och i KKL ligger bevisbördan på säljaren.
Reklamationsgräns, KKLs huvudregel för reklamation är att köparen måste reklamera inom skälig tid efter att hon eller han har märkt eller borde märkt felet. Vad som anses skälig tid får bedömas från fall till fal. Reklamation inom 2 månader ska alltid anses vara lämnad i rätt tid, KKL 5:2 st 1. Mer än 3 år ses dock aldrig som skälig tid. Reklamation efter 3 år kräver att säljare och köpare kommit överens om detta KKL 5:2 st 3. I köpL har köparen 2 år på sig att reklamera vara, från emot det hen tagit emot varan.
Redogör för Konsumenttjänstlagen. Vilka är lagens viktigaste regler? Vad är syftet med lagen?
KTjL och dess utformning av regler har i syfte att stärka konsumentens ställning. KTjL handlar snarare om arbete istället för saker. KTjL försöker skydda konsumenten främst genom att ge näringsidkaren en skyldighet att informera konsumenten om olika omständigheter som har med tjänsten att göra. KTjL reglerar när en tjänst ska anses felaktigt utförd och vilka påföljder en missnöjd konsument kan göra kring det. KTjL är tillämplig på avtal mellan näringsidkare och konsument. Lagen är tillämplig på arbete, både på lösa saker och fast egendom. Lagen är också tillämplig på förvaring av lösa saker( ej djur). Lagen är inte tillämplig på tillverkning av lösa saker, då blir KKL tillämplig. Lagen är inte heller tillämplig när en säljare utför arbete för att fullgöra ett avtal om köp av lös sak. Det innebär att en urmakare som reparerar en klocka lyder under KTjL om klockan köptes någon annanstans, men under KKL om det var urmakaren själv som sålde den felaktiga klockan.
Arbetet ska också utföras fackmässigt, vilket är sättet en duktig person hade utfört arbetet, vad som är fackmässigt varierar mellan olika branscher. KTjL kräver också att näringsidkaren tar tillvara konsumentens intressen och samråder med hen om det behövs. Näringsidkaren har framförallt skyldighet att avråda konsumenten om det visar sig att tjänsten inte kan anses vara till rimlig nytta. EX fall om billigare att köpa ny än att reparera. Avrådning gäller även när tjänst har påbörjats. Detsamma om det visar sig att det krävs tilläggsarbete KTjL. Arbetet får då inte överstiga 15% av avtalat pris om näringsidkaren försummar sin plikt att avråda, slipper kunden betala för den del av arbetet som det kan antas att hen annars avstått ifrån.
