Regeringsformen Flashcards
1
Q
Vilka är de tre pelarna för Sveriges statsskick?
A
1 Representativ demokrati
2 Parlamentarism
3 Partierna
2
Q
Den svenska folkstyrelsen har två grundpelare
A
1 parlamentariskt statsskick
2 kommunalt självstyre
3
Q
Sverige är terminologiskt sett
A
En demokratisk rättsstat
4
Q
En rättsstat:
A
Makten utövas av generella normer och inte på ett godtyckligt sätt (legalitetsprincip)
5
Q
Legalitetsprincipen hör till en vadå och innbebär att:
A
Legalitetsprincipen hör till en rättsstat och innebär att makten utövas av generella normer och inte godtyckligt
6
Q
Legalitetsprincipens uttryck i RF:
A
“Den offentliga makten utövas under lagarna” (RF 1:1 st. 3)
7
Q
Regeringsformen
A
lägger fast principerna som ligger till grund för systemet - enkelt uttryckt att Sverige är en rättsstat
8
Q
Europadomstolen i Strasbourg
A
Praxis gäller som svensk rätt
9
Q
Avvikelser från systemet i RF:
A
kan bara gå i skärpande riktning
10
Q
Riksdagen beslutar:
A
lagar
11
Q
Regeringen beslutar:
A
förordningar
12
Q
Lagform ska användas för tre grupper av föreskrifter - vilka?
A
1) sådana som gäller enskildas personliga ställning och deras personliga och ekonomiska förhållanden inbördes;
2) sådana om gäller förhållandet mellan enskilda och det allmänna och avser skyldigheter för enskilda eller ingrepp i deras personliga eller ekonomiska förhållanden; och
3) sådana som berör grunderna för den kommunala självstyrelsen (t.ex. kommunal beskattning eller kommuners befogenheter och åligganden)
(egentligen är det mer områden, se RF 8:2)
13
Q
Regeringen har befogenhet att meddela förordningar i främst tre fall - vilka?
A
1) efter bemyndigande (delegation) från riksdagen;
2) som föreskrifter för verkställigheten av en lag;
3) eller inom den s.k. restkompetensen.
14
Q
Restkompetensen innebär
A
Föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen - d.v.s. sådant som regeringen kan besluta om. Se RF 8:2 om vilka föreskrifter som ska meddelas med lag. Se RF 8:7.
I praktiken “gynnande, frivillig eller neutral” offentlig rätt.
15
Q
Kan riksdagen delegera alla frågor?
A
Nej. Riksdagen kan inte delegera exempelvis skattefrågor
16
Q
Lagrådsgranskning
A
Krav på detta skärptes 2010
17
Q
Frihetsberövande:
A
innebär en rätt till domstolsprövning utan oskäligt dröjsmål.
RF 2:9
18
Q
Retroaktiv strafflagstiftning
A
Får inte förekomma
19
Q
En rättegång ska
A
genomföras inom skälig tid
RF 2:11 st. 2
20
Q
Lagprövning
A
här behövs ett svar : )
Numera är det obligatoriskt med granskning av Lagrådet vid rättighetsbegränsande lagstiftning enligt 2 kap. 20 § och 14–16 §§ respektive 25 §
21
Q
Förvaltningsuppgifter kan överlämnas till:
A
enligt RF 12:4 - kommuner, juridiska personer, och enskilda individer
22
Q
Om uppgiften innefattar myndighetsutövning:
A
så måste överlämnandet ske genom lag.
23
Q
Inskränkning av kommunalt självstyre:
A
Måste vara proportionerligt: det får inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de skäl som föranlett den.
24
Q
Europakonventionen
A
Blev svensk lag 1995 och gavs konstitutionell ställning i RF.
25
Åke Gren:
HD 2005, HD sa att han skulle fällts enligt svensk rätt, men friats av europadomstolen, och friade därför.
26
Vad är EU-stadgans ställning i medlemsländerna?
är juridiskt bindande i medlemsländerna
27
Unionsrätt
Har företräde framför nationell rätt, och kan i vissa fall åberopas inför en nationell domstol likt en nationell lag
28
Bland regeringens viktigaste uppgifter kan nämnas
- att lägga fram förslag till riksdagen och därigenom i praktiken styra inriktningen av riksdagens arbete (se 4 kap. 4 § och 9 kap. 2 §);
- att förfoga över kommittéväsendet (jfr kommentaren till 7 kap. 2 §),
- att utöva sin egen normgivningsmakt (se kommentaren till rubriken till 8 kap. och till 8 kap. 7 §),
- att förvalta statens tillgångar (se 9 kap.),
- att företräda Sverige internationellt (se 10 kap.),
- att leda den statliga förvaltningen (se 12 kap.).
29
För att bereda regeringsärenden och för att biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet i övrigt:
ska det finnas ett regeringskansli.
I detta ingår departement för olika verksamhetsgrenar.
Regeringen fördelar ärendena mellan departementen.
Statsministern utser bland statsråden chefer för departementen.
(RF 7:1)
30
En proportionalitetsbedömning ska:
som utgångspunkt göras i tre led:
1) Prövningen avser om det aktuella ingreppet är ägnat att tillgodose det avsedda ändamålet (ändamålsenlighet);
2) om ingreppet är nödvändigt för att uppnå det avsedda ändamålet eller om det finns likvärdiga, mindre ingripande alternativ (nödvändighet);
3) och slutligen om den fördel som det allmänna vinner står i rimlig proportion till den skada som ingreppet förorsakar den enskilde (proportionalitet i strikt mening).
(jfr HD dom 9 oktober 2018 i mål T 1523-17 ”Parkfastigheten” och RÅ 1999 ref. 76 ”Barsebäcks kärnkraftverk”)
31
Vad är status för RF; EKMR; respektive EU-stadgan?
RF: Grundlag
EKMR: lag med konstitutionell status (RF 2:19 + lag om den den europeiska konventionen...)
EU-stadgan: gäller som primärrätt i EU.
32
Hur förhåller sig RF och EKMR till varandra?
Europakonventionen kompletterar 2 kap. RF med flera rättigheter*
Några allmänna skillnader mellan dessa instrument bör lyftas fram: Religionsfriheten är absolut enligt RF, vilket inte är fallet med den motsvarande rätten i konventionen. Konventionen skyddar rätten till liv (artikel 2) vilket inte är fallet i RF som enbart förbjuder dödsstraff (2 kap. 4 § RF).
*Det gäller t.ex. rätten till respekt för privat- och familjeliv och hem (artikel 8), rätten att ingå äktenskap och bilda familj (artikel 12), rätten till effektivt rättsmedel (artikel 13), skyddet mot diskriminering (artikel 14), förbudet mot frihetsberövande på grund av oförmåga att fullgöra avtalad förpliktelse (artikel 1 fjärde tilläggsprotokollet), rätten till förfarandegarantier i utvisningsärenden (artikel 1 sjunde tilläggsprotokollet) och förbudet mot åtal för samma sak (artikel 4 sjunde tilläggsprotokollet).
33
Parlamentarism:
Regeringen ska ha riksdagens förtroende eller åtminstone tolereras av riksdagen
34
Exempel på myndigheter som inte är förvaltningsmyndigheter:
Regeringen och domstolarna
| Tumregel: det som inte är rättsskipning
35
Företrädesdoktrinen:
Eu-medlemskap innebär förpliktelse att tillämpa eus regler och principer och att låta dem få företräde framför kolliderande inhemsk rätt (se Costa v ENEL)
Se dock rf 10:6 om att överlåtelse av beslutanderätt till EU inte får röra principerna för vårt statsskick
36
Vår lagprövning är:
Konkret, och inte abstrakt - dvs bara konkreta fall som faktiskt uppstått kan prövas. En abstrakt prövning kräver inte sådant samband - det kan alltså vara teoretiskt
37
Hur upphävs en författning?
Med en ny författning
38
Vad är effekten av en lagprövning?
Att författningen inte tillämpas i det enskilda fallet. Den upphävs inte (skulle bli kajko eftersom en bred massa har lagprövningsrätt)
39
Vad innebär principen om unionsrättens företräde?
Att om den nationella rätten lägger hinder i vägen för unionsrätten tillämpning ska unionsrätten ges företräde.
40
När fungerar en svensk domstol som en nationell unionsdomstol?
När en uniomsmedborgare vänder sig till en nationell domstol i avsikt att utverka en rättighet som eu-rätten har tilldelat honom/henne. Det åligger enligt Van gend en loos och Costa v enel nationella domstolar att skydda dessa.
41
Vilka kan åberopa stadgan?
Stadgan kan åberopas av fysiska och juridiska personer som påverkas av EU-rätten. Vissa rättigheter ges endast till unionsmedborgare, och vissa endast till fysiska personer.
42
Vad är stadgans tillämpningsområde?
Art 51.1 – tillämpningsområde – Stadgan alltid tillämpbar gentemot EU:s institutioner, byråer och organ, som alltid är bundna.
Stadgan tillämpbar gentemot medlemsstaterna ”endast när dessa tillämpar unionsrätten”
Två enkla fall:
o Medlemsstats tillämpar EU-rätt direkt, t ex en förordning.
o Medlemsstat tillämpar implementerad EU-rätt i form av nationell lagstiftning
43
Två mer komplicerade fall av stadgans tillämpningsområde:
o Medlemsstat gör något som syftar till att genomföra EU-rätt, dvs att det finns en direkt koppling mellan den nationella åtgärden och EUrätten, utan att det är fråga om en direkt tillämpning av en EU-rättslig regel. (Mål C-617/10 Åkerberg Fransson, C-198/13 Hernández).
o När medlemsstat inskränker den fria rörligheten, dvs när den inte direkt tillämpar EU-rätten men ändå agerar inom EU-rättens generella tillämpningsområde.
Dessutom: Stadgan kan (åtminstone ibland) binda även privatpersoner, dvs stadgan kan ha direkt horisontell verkan. (Mål C-414/16 Egenberger).
44
Utgör stadgan en utvidgning av eu-rättens tillämpningsområde?
Nej, Art 51.2 & FEU art 6.1 st 2: Stadgan innebär ingen utvidgning av EU-rättens tillämpningsområde och tillför inga nya uppgifter eller befogenheter. Innebär att man inte kan använda enbart stadgan som lagstiftningsgrund, utan man måste hitta ytterligare stöd i fördragen.
45
Rättighetsskyddet i RF gäller gentemot det allmänna. Vad innebär det?
Primärt att lagstiftningen inte får strida mot rättigheterna.
Sekundärt att myndighetsutövning inte får strida mot dem (t.ex. en polis som torterar).
46
Vilken sorts kommunikation ska inte anses som yttranden i RFs mening?
Brottsliga gärningar som exempelvis bedrägeri och mutbrott.
| Regeringsformen - en kommentar, s. 61
47
Vad är principen om dubbel kriminalisering?
Den innebär att ett inskränkande av tryckfriheten genom införande av nya straffbestämmelser kräver grundlagsändring och därmed inte kan bli verklighet förrän efter nytt riksdagsval, medan ett utvidgande av densamma genom avkriminalisering kan ske direkt genom ändring i allmän lag.
Som exempel för att illustrera detta kan det 2018 i brottsbalken införda brottet olaga integritetsintrång (4 kap. 6 c § BrB, SFS 2017:1136) anföras. Stadgandet saknar motsvarighet i TF, vilket betyder att ett olaga integritetsintrång som sker i tryckt skrift inte är straffbart.
48
Vilka är fundamenten i den svenska tryckfrihetsrätten?
- censurförbudet (1 kap. 8 §);
- etableringsfriheten (1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 §);
- meddelarfriheten och anonymitetsskyddet( 1 kap. 7 § och 3 kap. 1 §); samt
Ännu ett fundament, som dock även kan ses som en i förhållande till TF i övrigt fristående byggnad, är offentlighetsprincipen sådan den kommer till uttryck i2 kap. om allmänna handlingars offentlighet. Reglerna om detta utgör ett stöd för informationsfriheten och yttrandefriheten. De främjar därmed samma syften som tryckfriheten. Att offentlighetsprincipen regleras i TF är ett uttryck för att tryckfrihetens utövande är beroende av tillgång till allmänna handlingar m.m. I mer snäv legal bemärkelse hör reglerna i 2 kap. dock snarare samman med sekretessrätten än med tryckfrihetsrätten. Se vidare kommentaren till rubriken till 2 kap.
- det särskilda s.k. ensamansvaret som gäller för innehållet i tryckta skrifter (8 kap.);
- den processuella särregleringen i form av juryrättegång m.m. (9–12 kap.).
49
När ändrades TF senast, och varför?
2019, för att göra den mer lättillgänglig. Ändringarna är inte bara språkliga - vissa regler har ändrats och byggts om lite.
50
Vad innebär exklusivitetsprincipen i TF?
Den innebär att TF är exklusiv sanktions- och processlag på tryckfrihetens område, liksom att TF:s innebörd och räckvidd ska fastställas utifrån en ändamålstolkning av TF, inklusive dess förarbeten och rättspraxis på tryckfrihetsrättens område.
Gränsdragningen påverkas i princip inte av hur allmän lag tolkas eller av förarbetena till sådan lag eller därtill anslutande rättspraxis. – Exklusivitetsprincipens räckvidd avgörs av hur långt TF:s tillämpningsområde sträcker sig.
Dess formella tillämplighet gäller som framgått alla skrifter som är eller anses tryckta. Allt slags innehåll i sådana skrifter skyddas dock inte av TF. Lagtextens uttryck ”missbruk av tryckfriheten” kan förstås som en påminnelse om den saken.
51
när är en handling allmän?
Om den förvaras hos en myndighet och är antingen inkommen dit eller upprättad där (TF 2:4)
52
Vad innebär "klart stöd"-doktrinen?
”För att ändå med hänvisning till konventionen underkänna den ordning som gäller enligt intern svensk reglering bör krävas att det finns klart stödför detta i Europadomstolens praxis. Något sådant stöd föreligger inte.”
NJA 2000 s. 622 p. 36
Klart stöd-doktrinen innebär i korthet att svenska domstolar ansåg att det krävdes klart stöd i Europadomstolens praxis för att nationelllag skulle kunna åsidosättas med hänsyn till EKMR.
... EU-domstolen underkände i förhandsavgörandet klart stöd-doktrinen och uttalade att om en reglering inte överensstämmer med unionsrätten måste nationell rätt åsidosättas utan att invänta att lagstiftningen i fråga ändras...
...EU-domstolens slut innebar att när EKMR kan tillämpas som del av unionsrätten eller när EU-stadgan är tillämplig kan de nationella domstolarna kräva att det ska finnas klart stöd för att nationell lag ska behöva ge vika. Detta har också framkommit i NJA 2013 s. 502 som även det rörde fråga om dubbelbestraffning i skattemål och kom efter Åkerberg Fransson. I NJA 2013 s. 502 slogs det fast attdet inte kunde krävas klart stöd när EKMR är tillämplig tillsammans med unionsrätten.
s. 28 här
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:800949/FULLTEXT01.pdf
53
Grundlagsskyddet för religionsfrihet innebär främst två saker:
1 skydd mot att en religion särbehandlas eller förbjuds
| 2 skydd för den enskilde att ensamt och utan att påverka omgivningen i övrigt att tro vad man vill
54
Vad faller utanför religionsfrihet?
Sådant som faller in under andra rättigheter, och straffbara handlingar
55
Vilka ska utföra lagprövning?
Domstolar och offentliga organ
| RF 11:14 resp 12:10
56
Vad är offentlig förvaltning?
- All organisation som bereder och verkställer regeringens och riksdagens beslut.
- Oftast förvaltningsmyndigheter som handlägger ärenden och fattar beslut.
- Förvaltningsrätt innehåller bestämmelser om rättsförhållandet mellan det offentliga och den enskilde (samt mellan offentliga organ).
- Exempel på förvaltning utanför myndigheterna är Advokatsamfundet (jmf rb kap 8)
57
Utgör kommunal verksamhet i privaträttslig form (ab, stiftelse.. ) förvaltningsmyndigheter?
Nej, men i olika sammanhang kan de vara underkastade offentligrättsliga regler (t.ex. att enskilda huvudmän för privata skolor ska tillämpa FL).
58
Vilka beslut kan per tumregel rättsprövas enligt lag om rättsprövning av vissa regeringsbeslut?
De som innefattar en prövning av enskildas civila rättigheter och skyldigheter - m.a.o. de beslut som har rättsverkningar för den enskilde (förutsatt att regeringen är beslutsinstans), t.ex. förelägganden och bidrag.
Sådant som enligt europadomstolens praxis faller utanför art 6 ekmr faller utanför tillämpningen - t.ex. frågor om skatter, avgifter, betyg,
Para 1 karnov kommentar 5
59
Vad är en lagfaren domare?
```
En som avlagt juristexamen och svurit domared (+ svensk medborgare); t.ex.
Rådmän,
Hovrättsråd,
Justitieråd,
Assessorer,
Fiskaler,
Beredningsjurister
Behöriga notarier
```
60
Hur har lagprövning ändrats på grund av senare praxis?
"Brister vid beredningen måste för att få betydelse vid lagprövningen vara väsentliga.
Detta torde endast i undantagsfall bli aktuellt och lagprövningen skiljer sig alltså från Lagrådets bredare granskning. Lagprövningen får när det gäller beredningen anses ta sikte på i vad mån frågor av betydelse för rättssäkerheten har utretts och belysts. Om det tydligt brister i det avseendet samtidigt som det har förekommit ett ofullständigt remissförfarande bör det kunna inverka vid en lagprövning."
NJA 2018 s 743
61
Vilka tre "kataloger" med rättigheter kan åberopas i Sverige?
RF kap 2
EKMR
Stadgan (förutsatt att den aktuella frågan faller inom ramen för unionsrättens tillämplighet)
62
När har man två respektive tre skikt av skydd för sina rättigheter?
När frågan faller inom ramen för unionsrättens tillämplighet har man tre skikt, annars två.
63
Vilket rättighetsskydd tar över i praktiken?
Det starkaste
64
Finns det något annat viktigt rättighetsdokument utöver RF, EKMR och stadgan?
Barnkonventionen
65
Vad är en grundläggande regel innan man kan åberopa EKMR i nationell domstol?
Att alla andra rättsmedel är uttömda (dvs HD/HFD)
66
hur ska EKMR tolkas när den tillämpas som svensk lag?
Den ska tolkas och tillämpas som andra lagar
67
När kan svensk lagstiftning underkännas* i förhållande till Europadomstolens praxis?
(ges företräde vid en lagprövning)
När praxis i EKMR-frågor ger "tillräckligt stöd" för att svensk lagstiftning i ett visst hänseende inte är förenlig med EKMR såsom den tolkats av Europadomstolen.
Jmf det tidigare kravet på "klart stöd"
68
Hur kan förvaltningsmyndigheters beslut överklagas?
Generellt sett till förvaltningsrätt (FL § 40)
- historien är att Sverige blivit underkänd av Europadomstolen i förhållande till artikel 6 och att man då infört den generella överklaganderätten.
69
Hur överklagas beslut av regeringen?
Till HFD, via lagen om rättsprövning av regeringens beslut.
70
Kan information från en myndighet överklagas?
Egentligen inte, då det inte är beslut, men i Olivoljemålet utgjorde "information om skadliga ämnen i olivoljor" sådan information som var utanför myndighetens kompetens, med resultat att "beslutet" upphävdes av HFD.
71
Vad inspirerade stadgan?
EKMR, och medlemmsstaternas konstitutionella traditioner (se art 52)
72
Hur tolkas stadgans rättigheter i förhållande till EKMR?
Om stadgans rättigheter omfattas av EKMR så ska de normalt ges samma innebörd och räckvidd som i konventionen.
Stadgan kompletteras av de allmänna rättsprinciper som utvecklats i unionsrätten.
73
Är RF kap 2 tillämplig på juridiska personer?
Ja, när det är tillämpligt, t.ex. gällande egendomsskyddet och näringsfriheten (RF 2:15/17)
74
Utöver att uppenharhetsrekvisitet togs bort 2010, vad gjorde man mer?
Man sade att "rättigheterna ska få full genomslag i praktiken", i proppen. Alltså att man vill se att rättigheterna används i större omfattning.
75
Hur avgör man om en rättighet i RF kap 2 är absolut eller relativ?
På om den kan begränsas, enligt RF 2:20.
76
Exempel på, och vad gäller för "svaga" rättigheter i RF kap 2?
Näringsfriheten. Rättighetsskyddet i dessa delar kan förstärkas genom innehållet i EKMR och stadgan (jmf principen om att man njuter av det starkaste skyddet).
77
Vad gäller för de sociala rättigheterna? T.ex. om bostad
De är svåra att utkräva, bl.a. mot bakgrund av den kommunala självstyrelsen + de är formulerade som målsättningar.
78
Hur tolkas religionsfriheten i Sverige, och varför?
Den tolkas unionskonformt (d.v.s. enligt Europadomstolens praxis) eftersom det finns en motsvarande rättighet i EKMR.
79
En quirk med rätten till liv?
RF 2:4 ger att dödsstraff inte får förekomma.
| Dock får "administrativt dödande" förekomma, t.ex. när en polis använder vapen eller när en abort utförs.
80
Förbudet mot tillfälliga domstolar byggdes ut 2010, varför?
Inspirationen kommer från art. 6 i EKMR, men enligt lagmotiven har bestämmelsen en självständig betydelse oberoende av Europadomstolens praxis kring art. 6 - det är dock högst tveksamt att man kan frigöra sig från praxis på det sättet...
81
Vad/vem är behörig att som första instans pröva en skadeståndstalan till följd av långsam handläggning av en tingsrätt?
HD
| Wiweka Conradsson, sida 207
82
Vad kan man säga om den svaga rättigheten till egendomsskydd?
Att den aktualiserar EKMRs skydd, som kräver att ersättning för förlusten ska utgå i rätt tid.
83
Vad gäller för principerna om när en rättighet kan begränsas, i RF 2:21
De var tänkta för lagstiftaren, men har enligt praxis kunnat tillämpas också vid rättstillämpningen (t.ex. Manga-fallet NJA 2012s. 400, där HD bedömde att en viss rättstillämpning ansågs strida mot 2:21)
84
Kan regeringen inskränka rättigheterna i RF?
Ja, med förordning när så medges i RF 2:24, t.ex. inskränka mötes- och demonstrationsfrihet på grund av farsot)
85
Har riksdagen någon inskränkning i sin makt att stifta lagar?
Ja, enligt RF 11:4 får inte riksdagen fullgöra rättsskipningsuppgifter annat än vad som följer av grundlag eller riksdagsordningen. Riksdagen får alltså inte stifta lagar som (eller på annat sätt) bestämma hur ett mål ska avgöras. Detta uppfattas som ett krav på att lagar ska ha generell utformning för att vara godtagbara.
- jmf RF 12:2 om liknande skydd för förvaltning
Wiweka Conradsson s 134
86
Vilka två huvudsakliga vägar finns att gå för att få en rättsakt antagen av EU:s institutioner prövad?
1) genom en direkt talan baserad på artkel 263 i FEUF; eller
2) genom att vända sig till en nationell domstol i en medlemsstat och begära att ett förhandsavgörande inhämtas från EU-domstolen avseende tolkningen av EU-rätten (art 267 FEUF)
-- de högsta instanserna är skyldiga att inhämta sådant avgörande om EU-rätten är oklar.
WC s 135
87
Vad kan man kalla för "europarättslig lagprövningsrätt"?
- att nationella domstolar agerar som unionsdomstolar när en unionsmedborgare vänder sig till en nationell domstol för att utverka en rättighet som EU-rätten ger denne, förutsätts den nationella domstolen agera som en nationell unionsdomstol.
- om den nationella rätten lägger hinder i vägen för EU-rätten måste den ge vika.
- Detta kan kallas för europarättslig lagprövningsrätt
WC 135-136
88
Vilka är de klassiska resningsgrunderna? (förvaltningsrätt)
- nya omständigheter eller bevis har framkommit;
- allvarligt förfarandefel;
- rättstillämpningen har varit uppenbart lagstridig
89
Vad kan bli resultatet av att rättsprövning av ett regeringsbeslut?
Att det fastställs eller upphävs, men inte att det ändras (§ 7 rättsprövl)
90
har det någon praktisk betydelse om ett visst beslut är ett förvaltningsbeslut i ett enskilt fall eller om det är en författning?
Ja, förvaltningsbeslut som strider mot lag etc. kan upphövas genom överklagande, medan en författning kan vägras att tillämpas genom lagprövning (RF 11:14/12:10)
obs att författning enbart kan upphävas med författning
WC s 221
91
Vilka författningar meddelar riksdagen?
lagar, grundlagar och Riksdagsordningen (RO)
92
Hur vet man om en (tilltänkt) författning tillhör det obligatoriska eller delegerbara området?
- Man tittar i RF 8:2, därefter RF 8:3, och sist 8:10.
- Om den inte tilltänkta författningen inte täcks av RF 8:2 tillhör den det obligatoriska området.
- OBS att RF kap. 2 kan vara ett hinder trots delegerbarhet i och för sig.
93
Vad är det primära lagområdet?
Det område som riksdagen lagstiftar inom. Det är i sig uppdelat i det obligatoriska och delegerbara området.
94
Inom vilket område sorteras civilrätten?
Till det obligatoriska lagområdet (primärområde), RF 8:2 p. 1
95
Vad är riksdagens primärområde?
| (regeringens)?
Det område som regeringen kan reglera olika ämnen genom förordning utan delegation (se RF 8:7).
RF 8:7 p. 2 utgör "restkompetensen"
96
Kan riksdagen meddela föreskrifter utanför sitt primära område?
Ja, t.ex. offentlig rätt av neutral karaktär, eftersom utsträckningen av RF 8:2 bara täcker betungande offentlig rätt.
97
Ur ett lagstiftningshänseende, vad händer om något bedöms utgöra en begränsning av fri- och rättigheterna i RF kap. 2?
Man använder RF kap. 2 istället för kap. 8
| Detta följer av RF 8:2 st. 2 som ger att lagkrav kan gälla även "av andra bestämmelser i denna regeringsform".
98
Täcker RF kap. 8 alla krav på normgivning?
Nej, utöver RF kap. 2 så kan det finnas krav i lagar utanför RF. Utöver dessa kan också nämnas inom RF:
- Riksdagen (kap 3);
- Riksbanken (kap 9);
- Rättsskipningen (kap 11);
- Förvaltningen (kap 12); och
- Kommunerna (kap 14).
99
Vad är det strängaste straffet som regeringen kan meddela föreskrift om?
Böter, enligt RF 8:3 p. 1; eller om blankettstraffbud finns, hur långt ett fängelsestraff ska vara (RF 8:3 st. 2).
- tänk på lagkravet för begränsning av frihet enligt kap. 2 i RF!
100
Kan regeringen upphäva en lag?
Tekniskt sett nej, p.g.a. RF 8:18 och krav på lag. Men i praktiken, ja, en förordning kan ändra eller sätta en lag ur spel, om förordningen ligger inom regeringens kompetensområde - i praktiken inom restkompetensen.
101
Vad kan man säga om Barnkonventionen?
- Fick ställning som svensk lag 1 jan 2020
- Den innebär ett förtydligande av att rättstillämparna i mål och ärenden ska tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen.
- För att barnkonventionen ska få genomslag krävs vid sidan av en inkorporering en fortsatt transformering av barnkonventionens bestämmelser i nationell rätt.
- Därutöver krävs en kombination av olika åtgärder såsom vägledning, utbildning och samordning mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället.
102
Hur upprätthåller man legalitetsprincipen?
Genom konstitutionella kontrollmöjligheter
103
Var i RF finner man de konstitutionella kontrollmöjligheterna?
RF kap. 13
104
Kärt barn har många namn: vad kan lagprövning också kallas?
Normprövning, lagstiftningskontroll, normkontroll, föreskriftsprövning...
105
Varför kan lagprövning anses kontroversiellt?
För att det ger ej folkvalda (domstolar) möjlighet att underkänna de folkvaldas beslut (obs, i konkreta fall).
106
Vilka delar ingår i lagprövning?
En materiella och en formell del.
Materiell: att författningen innehållsmässigt stämmer överens med en överordnad författning;
Formell: att författningen tillkommit på ett riktigt sätt.
107
Vad är en viktig ram för lagprövningen
Att en domstol inte kan gå utanför processens ramar och gå utöver vad som har yrkats - en grundlagsstridig föreskrift kan inte åsidosättas av HFD efter överklagandetidens utgång (HFD 2013 ref. 137)
108
Innebär EU-rätten ett krav på abstrakt lagprövning i svensk rätt?
Mja, det är i och för sig otillräckligt att man ska behöva bryta en lag för att framtvinga en prövning ("Franzénmetoden"), men kravet på "effektivt rättsskydd" tillgodoses genom möjligheten att föra en fastställelsetalan på skadeståndsrättslig grund.
(Unibet)
109
Hur yttrar sig HFDs granskning av regeringen?
Genom möjligheten till resning (RF 11:13) och rättsprövning (enligt lagen om rättsprövning av regeringens beslut).
110
Hur kontrolleras HD och HFD?
HD & HFD är inte underställda politisk kontroll av riksdag/regering. Däremot kan åtal väckas mot justitieråd för "brott i utövningen av tjänst" som ledamot. Åtal väcks av JO eller JK och prövas i HD (RF 11:8).
111
Vad kan JO göra?
- vända sig till riksdagen och föreslå en lagändring;
- göra uttalanden för att främja rättstillämpningen;
- utdela "prickning";
- väcka åtal;
- anmäla till disciplinärt förfarande;
DOCK ALDRIG ändra ett beslut eller en dom
WC s 268
112
Vilka har klagorätt enligt EKMR?
1) Klagorätt tillkommer en enskild person, en icke-statlig organisation eller en grupp av enskilda personer (artikel 34) -
Myndigheter och andra offentliga organ får inte klaga, även om de enligt nationell rätt har ett oberoende som möjliggör tvister med andra offentliga organ. Exempelvis har det inte ansetts tillåtet för en kommun att vid Europadomstolen väcka talan mot staten på grund av att staten ingripit med lagstiftning eller andra åtgärder som berört kommunal egendom. Av detta skäl avvisades ett klagomål av Danderyds kommun mot Sverige över systemet med skatteutjämning mellan kommunerna, vilket lett till att Danderyds kommun tvingats avstå från betydande skatteintäkter.
2) Huvudregeln är att endast den som påstår sig vara offer (”victim”) för en kränkning av konventionen har rätt att klaga. Det är med andra ord inte tillåtet för en person att enbart som intresserad samhällsmedlem klaga över lagar eller beslut som han eller hon finner stå i strid med konventionen (”actio popularis”). Vad som i detta sammanhang skall förstås med ”offer” är inte alltid klart. Inte enbart den som är direkt drabbad utan också den som på ett indirekt sätt berörs av ett beslut eller en åtgärd har rätt att klaga.
- I allmänhet finns det en dom eller ett beslut som direkt gäller klaganden och vars förenlighet med konventionen ifrågasätts, men det är också möjligt att en lag, trots att den ännu inte konkret tillämpats på en viss person, påverkar dennes situation så att han eller hon bör tillåtas att få lagens överensstämmelse med konventionen prövad av Europadomstolen. Exempelvis har homosexuella personer ansetts kunna angripa lagregler med förbud mot homosexuella handlingar trots att de inte själva dömts för överträdelse av dessa regler (Dudgeon mot Förenade kungariket, Norris mot Irland och Modinos mot Cypern).
113
Vad är ett krav för att Europadomstolen ska ta upp ett mål till prövning?
Enligt artikel 35:1 i konventionen får ett ärende tas upp till prövning först sedan inhemska rättsmedel uttömts i enlighet med folkrättens allmänt erkända grundsatser, och det framgår av artikel 35:4 att varje framställning som inte uppfyller detta villkor skall avvisas.
- Europadomstolen har framhållit att det måste framgå av lag eller praxis att ett rättsmedel faktiskt existerar, inte bara i teorin utan också i praktiken; se t.ex. Vučković m.fl. mot Serbien (stor kammare) och Depauw mot Belgien.
- Rättsmedlen skall uttömmas på det sätt som är föreskrivet i inhemsk rätt, dvs. med iakttagande av de tidsfrister och eventuella formaliteter som är föreskrivna.
- Kravet på uttömmande av inhemska rättsmedel skall enligt Europadomstolen tilllämpas med viss flexibilitet och utan överdriven formalism; se t.ex. Sejdovic mot Italien (stor kammare) och Cardot mot Frankrike. Det tillämpas ändå i allmänhet tämligen strikt, även i förhållande till klagande som av olika skäl har svårt att ta reda på vilka rättsmedel som finns eller att utnyttja rättsmedlen på ett ändamålsenligt sätt. En mindre strikt tillämpning har Europadomstolen dock funnit motiverad i fall då klagomålet gäller att en person försvunnit och att myndigheterna är ansvariga för försvinnandet (se Er m.fl. mot Turkiet).
Europadomstolen har uttalat att bevisbördan i fråga om rättsmedel är delad (t.ex. Horvat mot Kroatien). När en regering gör invändning om att rättsmedlen inte uttömts i ett enskilt fall, skall regeringen visa att det rättsmedel som åberopas var effektivt och tillgängligt vid den aktuella tidpunkten, dvs. att det var ägnat att leda till rättelse och gav rimliga utsikter till framgång; se t.ex. Sejdovic mot Italien (stor kammare).
114
Kan skadestånd för överträdelse av EKMR utdömas utan stöd i lag?
Ja,
Vid HD uppkom emellertid frågor om skadestånd på grundval av konventionen även vid andra konventionsbrott än långsam rättskipning. Här kan hänvisas till NJA 2007 s. 295 avseende brott mot artikel 5, NJA 2007 s. 584 avseende brott mot artikel 8 och NJA 2007 s. 891 avseende brott mot artikel 2 i konventionen. I NJA 2009 N 70 uttalade HD som allmän princip att i den mån Sverige har en förpliktelse att gottgöra överträdelser av konventionen genom en rätt till skadestånd och denna förpliktelse inte kan uppfyllas genom en tillämpning av nationell skadeståndsrätt ens efter en fördragskonform tolkning, så får förpliktelsen uppfyllas genom att skadestånd döms ut utan särskilt lagstöd. I ett följande mål - NJA 2010 s. 363 - fann HD att skadestånd skulle utgå även vid brott mot artikel 13.
115
Hur bedöms EKMRs geografiska utsträckning?
Relativt enkelt - landets jurisdiktion. Polen blev ansvarig för hur CIA hade behandlat folk inom Polen.
116
Vad blir konsekvensen om Europadomstolen finner att ett land brutit mot EKMR?
- När ett brott mot konventionen föreligger, kan Europadomstolen enligt artikel 41 i konventionen också tillerkänna klaganden skälig gottgörelse.
- En sådan gottgörelse kan utgöra ersättning för både ekonomisk skada och ideell skada.
- Dessutom utdöms ofta skälig ersättning för processkostnader.
- I fall där kränkningen av konventionen varit av formell art eller eljest av mindre betydelse för klaganden, nöjer sig Europadomstolen med att konstatera att själva beslutet att klaganden utsatts för en kränkning av sina rättigheter innefattar tillräcklig gottgörelse. Det förekommer också att Europadomstolen i sin dom ålägger en stat konkreta förpliktelser för att undanröja eller begränsa effekterna av ett konventionsbrott gentemot klaganden i målet (se kapitel 2 avsnitt 4).
- Enligt artikel 46:1 i konventionen har staterna förbundit sig att rätta sig efter Europadomstolens slutgiltiga domar i varje mål i vilket de är parter. Det innebär bl.a. att de är skyldiga att betala de skadestånd som domstolen bestämt.
117
Var finns, och vad innebär regeringens beredningstvång?
RF 7:2; innebär att regeringen måste inhämta synpunkter från Statliga Myndigheter som berörs av ett visst beslut, och av andra i den omfattning som den behövs.
118
Hur pass viktigt är beredningstvånget?
Ett avgörande i ett ärende kan återförvisas till regeringen om det inte har tillfrågat de berörda statliga myndigheterna (resningsfallet RÅ 1980 2:20).
119
Var finns, och hur yttrar sig kvorumregeln för regeringen?
RF 7:4; om ett beslut fattas med minde än fem statsråd närvarande är det inte giltigt.
120
Vem handlägger skadeståndsanspråk mot staten?
```
Beroende på anspråkets natur, antingen
1) JK;
2) Kammarkollegiet; eller
3) Förvaltningsmyndighet som anges i bilaga till förordningen om skadeståndsanspråk mot staten.
(§§ 3, 4, 5 i den förordningen).
```
121
Kan man få ersättning för rättegångskostnader vid skadeståndsanspråk mot staten?
Ja, om JK eller berörd myndighet beslutar så (§ 5 i den förordningen)
122
Är förfarandet i förvaltningsprocess muntligt eller skriftligt?
Skriftligt, om inte muntligt förfarande begärs. Sådan begäran kan avslås. FPL § 9.
