Inför föreläsning Jensen

Question 1

Vilka sorters mönsterskydd finns det?

Answer 1

1. Regisrerad gemenskapsformgivning
2. Oregistrerad gemenskapsformgivning
3. Registrerat mönstersskydd

Question 2

Hur får man skydd för en registrerad gemenskapsformgivning?

Answer 2

Man skickar in en ansökan online till EUIPO och anger mönstret och Locarnoklasserna.
- endast formell granskning –> invändning möjlig

Question 3

Hur får man skydd för en oregistrerad gemenskapsformgivning

Answer 3

Automatiskt när man börjat använda mönstret i sin verksamhet - d.v.s. element av kommers.

Question 4

Hur långt sträcker sig det oregistrerade skyddet för en gemenskapsformgivning?

Answer 4

12 månader

Skyddar bara mot intrång där den som gör intrånget kände till mönstret - det är alltså ett direkt efterbildningsskydd.

Question 5

Hur får man skydd för en nationellt mönsterregistrering?

Answer 5

Genom att ansöka hos PRV (ange locarnoklasserna)

• endast formell granskning –> invändning möjlig

Question 6

Vad gäller skyddet för?

Answer 6

2-dimensionella eller 3-dimensionella utsmyckningar av en produkt

Question 7

Vad innebär en produkt

Answer 7

industriellt eller hantverksmässigt föremål

Tolkas BRETT: kan inbegripa t.ex. ikoner (obs dock ej datorprogram)

Kan också gälla t.ex. inredning i ett hotellrum

Question 8

Vad innebär Kumulation?

Answer 8

Att mönsterskydd och upphovsrätt kan föreligga parallellt (se URL § 10)

Därutöver kan t.ex. patent skydda en del av en produkt och mönsterskydd en annan

Question 9

Viktig förutsättning för skydd:

Answer 9

Att mönstret kan uppfattas VISUELLT

Question 10

Kraven för skydd

Answer 10

1 - NY
2- SÄRPRÄGEL
3- utseende inte får vara uteslutande funktionsberoende

Question 11

Vad gäller för nyhetskravvet

Answer 11

att inget identiskt har tillgängliggjorts innan

Question 12

Vad gäller för grace period?

Answer 12

Att inom 12 månader efter tillgängliggörandet så kan mönstret ändå registreras (trots nyhetskravet)

Kom ihåg att det oregistrerade gemenskapsformgivningsskyddet gäller under under denna tid!

Question 13

Vad gäller för Särprägel?

Answer 13

Att det är nytt för en kunnig användare - inte en expert!

ont om praxis

Question 14

Vad gäller för inte uteslutande funktionsberoende?

Answer 14

Eftersom att mönsterskydd är tidsbegränsat (jmf. med varumärke) kan undantaget göras SNÄVARE (d.v.s. mer funktion kan tillåtas)

MUST FIT!

Question 15

Vad gäller för Must Fit?

Answer 15

sådana detaljer som måste gå att återskapa exakt till formen och dimensionerna för att produkten ska kunna anslutas till sådant som möjliggör dess funktion (t.ex. legobitsplupp)

Sådant som inte syns omfattas inte.

Question 16

Vad gäller för Must Match?

Answer 16

Must match omfattas inte av formgivningsskydd!

Om Must Match skulle komplettera regeln om Must Fit så skulle man inte kunna få ensamrätt till delarna av en sammansatt produkt när sådana är nödvändiga att eftergöra för att produkten vid reparation ska få tillbaka sitt ursprungliga helhetsutseende.

Skolexemplet är bilkarossdelar som skärmar och motorhuvar, vilket skulle göra det omöjligt för annan än originaltilvlerkaren att göra reparationer som återställer helhetsutseendet
(Levin ss. 365-366)

Question 17

Vilket skydd ger en svensk registrering?

Answer 17

mot varje mönster som inte gör ett annat helhetsintryck på den kunniga användaren

Det ska beaktas vilken grad av frihet som formgivaren hade

Question 18

Vilket skydd ger en registrerad gemenskapsformgivning?

Answer 18

Ungefär samma som en svensk registrerad rätt

Question 19

Vilket skydd ger en oregistrerad gemenskapsformgivning?

Answer 19

Bara mot efterbildning!

Om formgivaren inte kände till det oregistrerade mönstret så är det inte intrång

Question 20

Vad gäller för skyddstiden`?

Answer 20

5-årsperioder från den dag då ansökan gjordes

Max 25 år

Question 21

Vad är skillanden mellan varumärke och varukännetecken?

Answer 21

Ett varumärke ska kunna representeras grafiskt

Ett varukännetecken är typ samma som varumärke, men ett lite vidare begrepp. Det måste inte kunna representeras grafiskt, och kräver således inarbetning för att få skydd. Det måste dock ändå vara särskiljande.

Question 22

Inarbetning

Answer 22

Inarbetning betyder förenklat att tecknet är tillräckligt känt hos omsättningskretsen (varumärkeslagens allmänna beteckning för den kundkrets eller målgrupp som tecknet riktar sig till) så att det fungerar som just som ett varukännetecken.

Question 23

Ju mer inarbetat ett varukännetecken är

Answer 23

desto starkare blir skyddet (se Kodak)

Question 24

Namn i varumärkesrätten: den längre versionen

Answer 24

1: ensamrätten är inskränkt i fråga om andras namn och firma
2: varumärke får ej registreras om det är något som är ägnat att uppfattas som någon annans egenartade efternamn, allmänt kända konstnärsnamn eller likartat namn, OM personen lider skada av detta.

1:11 st. 2
Ensamrätten till ett varukännetecken hindrar inte att någon annan, när det sker i enlighet med god affärssed, i näringsverksamhet använder
1. sin firma, sitt namn eller sin adress

2:9
De hinder för registrering av varumärken som anges i 8 § första stycket 1–3 gäller på motsvarande sätt i fråga om
1. en registrerad firma som används i näringsverksamhet, och
2. ett sådant namn eller ett sådant annat näringskännetecken än en registrerad firma som är skyddat enligt 1 kap. 8 §, om skyddet gäller inom en väsentlig del av landet

2:10
Ett varumärke får inte registreras om det innehåller eller består av
1. något som är ägnat att uppfattas som någon annans firma,
2. något som är ägnat att uppfattas som någon annans egenartade efternamn, allmänt kända konstnärsnamn eller likartat namn, om användningen av märket skulle medföra en nackdel för bäraren av namnet och om namnet uppenbarligen inte syftar på någon sedan länge avliden,

Question 25

VML registreringshinder strider mot god sed eller allmän ordning

Answer 25

RÅ 1976 ref. 1J74 (JESUS anstötligt från religiös synpunkt)

RÅ 1978 ref. 2:9 (OPIUM som varumärke för bl.a. parfym anstötligt; numera registrerat).
1994: i mål 94-017 (OPIUM ej anstötligt),

1993: C-92-428 (SCREWING GUM ej anstötligt),
1995: i mål 95-628 (HARD ’ON CAFÉ ej anstötligt), den

2007 i mål 95-685 (ECSTACY ej anstötligt),

2007 i mål 97-308 (FREEDOM ej ägnat väcka förargelse)

2009 i mål 09-306 (HORUNGEN ägnat väcka förargelse

Question 26

När är ett namn egenartat?

Answer 26

Enligt namnlagen § 20

Har någon förvärvat ett egenartat efternamn, får ett namn som lätt kan förväxlas med detta användas av någon annan endast om han eller hon enligt denna lag kan åberopa rätt till namnet eller om han eller hon eller släkten av ålder eller annars enligt ortens sed har burit det som tillnamn.

Ingen får obehörigen, till nackdel för den som har förvärvat ett egenartat efternamn, i näringsverksamhet använda en firma, ett varumärke eller ett annat kännetecken som lätt kan förväxlas med namnet. Med firma likställs beteckning för stiftelse, ideell förening eller därmed jämförlig sammanslutning.

Ett efternamn skall anses som egenartat, om det är ägnat att utmärka tillhörigheten till en viss släkt.

Question 27

Namn: DVF

Answer 27

RÅ 80 2:74

Diane von Fürstenberg fick först avslag på registrering pga att Fürstenberg var ett släktnamn här i riket.

RÅ tyckte att tillägget “Diane von” gjorde varumärket tillräckligt specialiserat för att det skulle vara godtagbart.

Question 28

NJA 1992 s. 633

Answer 28

Kännetecknen “Bakis och Skakis” samt “Friskis & Svettis” har ansetts inte vara så lika som krävs för att förväxlingsbarhet skall få åberopas enligt de s k Kodak- och råttgiftsreglerna. 6 § 2 st varumärkeslagen (1960:644) och 6 § 2 st firmalagen (1974:156).

Domskäl. En grundläggande förutsättning för tillämpning av de s k Kodak- och råttgiftsreglerna är att det rör sig om “liknande” kännetecken. Den av Gröna Lund använda beteckningen Bakis och Skakis företer i och för sig viss likhet med ordmärket och firman Friskis & Svettis. Båda kännetecknen är sammansatta av två ord med suffixet -is. Orden saknar emellertid i övrigt likhet och har helt olika innebörd. Den parodiska alludering på Friskis & Svettis som använts i marknadsföringen av Bakis och Skakis kan också sägas bygga på att man förstår att det är fråga om olika kännetecken. I branschhänseende föreligger det inte någon likhet som kan påverka bedömningen av frågan om känneteckenslikhet.
På grund av det anförda finner HD att kännetecknet Bakis och Skakis inte företer en sådan likhet med Friskis & Svettis att kännetecknen är förväxlingsbara på sätt förutsätts för tillämpning av Kodak- och råttgiftsreglerna. Som TR:n funnit skall alltså riksrådets och stockholmsföreningens intrångstalan avseende ordmärket och firman ogillas.
När det därefter gäller riksrådets talan om ytterligare skadestånd för intrånget i rätten till figurmärket finner HD på de av TR:n anförda skälen att talan skall ogillas.
Domslut. Med ändring av HovR:ns dom fastställer HD TR:ns domslut.

Metadata
Högsta Domstolen
Avgörandedatum
1992-11-16
Lagrum
6 § 2 st. varumärkeslagen (1960:644)
6 § 2 st. firmalagen (1974:156)