Rätten att tiga och inte belasta sig själv i Europadomstolens praxis Flashcards
right to silence and the privilege against self-incrimination
1) tystnadsrättens och självinkrimineringsskyddets centrala betydelse som delelement i en rättvis rättegång.
2) kränkning av dessa medför att en brottmålsprocess ska betraktas vara orättvis
internationella standarder, som är allmänt erkända
1) tystnadsrätten och självinkrimineringsskyddet explicit ingår i andra internationella regleringsinstrument t.ex. MPkonventionen.
2) välkända rättsgrundsatser som ingår i många nationella rättssystem
konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (MPkonventionen)
Europadomstolens ställning till självinkrimineringsskyddets innehåll
Funke mot Frankrike (1993)
skyddet innebär att var och en har rätt att tiga och inte medverka till utredningen av sin egen skuld
John Murray mot Förenade kungariket (1996)
tystnadsrätten och självinkrimineringsskyddets syfte är att skydda den tilltalade mot obehörig påtryckning (improper compulsion) från myndigheter och därigenom motverka rättsövergrepp samt säkerställa målsättningarna för artikel 6.
Självinkrimineringskyddet innehåll
1) handlar om skydd mot olika former av tvång eller förtryck från myndigheternas sida.
2) åklagarmyndigheten ska sträva efter att bevisa den tilltalades skuld utan att använda sig av bevis som inhämtats genom tvångsmetoder eller genom förtryck mot den tilltalades vilja (koppling till oskyldighetspresumtionen)
3) anklagades rätt att underrättas om sin tystnadsrätt samt sin rätt till juridiskt biträde
rätten att inte belasta sig själv
1) innebär i första hand rätt att inte yttra sig.
2) Hindrar endast användandet av tvång eller påtryckning i syfte att inhämta bekännelser eller annan bevisning.
3) omfattar inte material som ”existerar oberoende” av den tilltalades vilja.
4) skyddet inte enbart gäller muntliga uttalanden, berör även realbevis och skriftliga handlingar.
rätt att inte yttra sig
1) Rätten till tystnad innebär att den misstänkte/tilltalade inte behöver svara på frågor.
2) tystnadsrätten ska anses vara en rättighet som ingår i självinkrimineringsskyddet
Saunders mot Förenade kungariket (1996)
självinkrimineringsskyddet inte omfattar användningen av sådant (bevis)material som ”existerar oberoende” av den tilltalades vilja, såsom blodprov, urinprov eller vävnadsprov som tagits för DNAtestning.
Funke mot Frankrike (1993) och J.B. mot Schweiz (2001)
myndigheterna försökte tvinga klagandena att överlämna dokument genom hot om vite, vilket stred mot självinkrimineringsskyddet
Jalloh mot Tyskland (2006, Europadomstolens stora kammare)
realbevis, som inhämtas genom ett tvångsingrepp i klagandens kroppsliga integritet, kan omfattas av självinkrimineringsskyddet enligt Europakonventionen
Realbevis
bevisning som kan kontrasteras mot muntliga bekännelser
Påtryckning
1) central roll i Europadomstolens praxis vad gäller tystnadsrättens och självinkrimineringsskyddets innehåll.
2) Självinkrimineringsskyddet skyddar mot att bevisning inhämtas genom påtryckning eller förtyck.
3) enbart obehörig påtryckning leder till kränkningar av dessa processuella garantier
Självinkrimineringskyddet
1) relativ rättighet som kan bli föremål för inskränkningar.
2) Den så kallade kärnan (the very essence) av skyddet får inte kränkas enligt domstolen.
Kriterierna för kränkande av kärininnehållet
a) arten och graden av påtryckning,
b) existensen av relevanta processuella garantier,
c) samt hur bevisningen som inhämtats i strid med självinkrimineringsskyddet har använts.
2) allmänna intresset av ordning och säkerhet, under vissa förutsättningar. Rättspraxisen är oklar huruvida den är tillämplig eller inte.
Ibrahim m.fl. mot Förenade kungariket (2016)
allmänna intresset av att utreda särskilda brott – såsom terroristbrott – beaktas i helhetsbedömningen av huruvida processen, betraktad som en helhet, kan anses vara rättvis.
målet Funke
ansåg domstolen att tullagstiftningens ”särskilda karaktär” inte berättigade en kränkning av skyddet.
målet Saunders
domstolen ansåg att det viktiga allmänna intresset av utredning av komplexa bedrägerier inom företagsverksamhet, och bestraffande av dem som begått sådana brott, inte kunde berättiga kränkningen av en princip som utgjorde en av de grundläggande principerna för en rättvis rättegång.
målet Heaney och McGuinness mot Irland (2000)
konstaterade domstolen att intresset av säkerhet och allmän ordning inte berättigade förintandet av kärnan i klagandens rätt till tystnad och att inte belasta sig själv
Marttinen mot Finland (2009)
att farhågor om utmätningsförfarandets effektiva funktion inte berättigade en kränkning av självinkrimineringsskyddets kärninnehåll
Självinkrimineringsskydd och lagstadgade uppgiftsskyldigheter
1) lagstadgade skyldigheter att lämna uppgifter ofta är förknippade med olika typer av administrativa påföljder.
2) Europadomstolen har framhållit vissa grundläggande riktlinjer med avseende på sådana förvaltningsrättsliga sammanhang.
Europadomstolens riktlinjer
1) upplysningsskyldigheter i förhållande till myndigheter är ett vanligt drag i konventionsstaternas rättssystem.
2) det är inte förbjudet i sig att använda sig av tvångsbefogenheter utanför en brottmålsrättegång.
3) tvång att identifiera sig, dvs. skyldighet att uppge sitt namn och andra personuppgifter vid hot om straff.
Upplysningsskyldigheter
1) Skyldigheter att lämna uppgifter i beskattningssyfte är ett exempel på en uppgiftsskyldighet.
2) Sanktioner som hör samman med uppgiftsskyldigheter har av Europadomstolen behandlats som sanktioner som faller utanför självinkrimineringsskyddets tillämpningsområde
