PU Flashcards
Fråga 3:1 (4p) Det finns ett antal modeller för att beskriva hälsans bestämningsfaktorer, tex Solfjädermodellen. Beskriv denna eller någon annan liknande modell och ge exempel på var du som läkare skulle kunna bidra och med vad. Rita gärna.
Historiens längsta svarsförslag: Alla modeller för hälsans bestämningsfaktorer är likartat uppbyggda; i botten/längst in finns sådant vi har svårt att påverka, som ålder, kön och arv, och ovanför/utanför kommer mer psykologiska faktorer såsom hopp och tillit, och sen sådant som individen har lättare att själv påverka, såsom levnadsvanor (vilka dock också påverkas av samhälleliga förutsättningar). Överst/ytterst kommer samhällsfaktorerna. Ett exempel på en modell är den som vi använder i undervisningen här på läkarutbildningen på LiU, den sk Östgötamodellen (som bygger på den ursprungliga Solfjädermodellen), se bild. Det är viktigt för poängsättningen på denna uppgift att hierarkin i bestämningsfaktorerna framkommer i svaret.Läkare kan bidra med kunskap på många olika nivåer, tex genom preventivt arbete avseende levnadsvanor eller genom hälsofrämjande insatser för att stärka patienters tilltro till sin egen förmåga att hantera sin sjukdom. Eller genom att delta aktivt i olika samhällsaktiviteter. Poängsättningen på denna uppgift beror framförallt på hur väl underbyggda argument som framförs, eftersom väldigt många olika svar kan vara rätt.
Förklara begreppet socioekonomisk situation (SES) och ange minst två vanliga sätt att mäta SES.
Svarsförslag: SES handlar om din sociala status och dina ekonomiska förutsättningar i det samhälle du lever i, och som synliggör samhällets hierarkiska struktur. Vanliga sätt att mäta SES är att mäta utbildningsgrad, inkomstnivå och yrkesstatus (men det finns fler, tex bostadssituation); man kan använda både registerdata och självrapporterade data. Det finns officiella klassifikationssystem, såsom det förut mycket vanliga SEI, SocioEkonomisk Indelning.
Fråga 3:2b (2p) Det är ett känt faktum att olika sätt att mäta SES inte ger exakt samma resultat när de används som förklaringsfaktorer i olika analyser (tex vid gruppering utifrån hög och låg SES). Resonera kring varför det skulle kunna vara så för de sätt att mäta SES som du angav i svaret på fråga a.
Svarsförslag: Tex så finns det yrken som kräver hög utbildning, men inte är särskilt högt betalda, och yrken som kan vara åtråvärda och ha hög status, men som inte kräver hög utbildning. Det kan vidare tex finnas skillnader mellan olika länder i status för olika yrken. Därför kan det vara av värde att ha med flera olika SES mått när man studera SES-skillnader i hälsa (och förstås andra SES-skillnader).
Fråga 3:3 (3p) Inom det sjukdomspreventiva arbetet talar man om ”den preventiva paradoxen” och ”universell proportionalism”. Förklara innebörden av begreppen, gärna genom att utgå ifrån konkreta exempel.
Svarsförslag: Inom vården använder vi ofta begreppen primär- respektive sekundärprevention, avseende förebyggande insatser för att förhindra sjukdomsuppkomst respektive återfall och förvärrande av redan uppkommen sjukdom. Inom andra områden (tex inom socialtjänst) använder man ofta andra indelningar, såsom universell (för alla), selektiv (för vissa grupper) och indikerad (för vissa (högrisk)personer) prevention. Men även om en preventiv insats är universell så kan man behöva fördela den olika så att de som är mer utsatta (har större behov) får mer av insatsen; detta kallas proportionell universalism. Om man inte ska ge insatsen till alla uppkommer förstås från om vilka man ska satsa på. Kanske de med högst risk? Ett problem är då att de med viss men lägre risk oftast är väldigt många fler än de med högst risk. Detta innebär att om man satsar sina resurser på dem med lägre risk så kommer man potentiellt åt många fler och den sammanlagda vinsten kan bli större för samhället än om man hade satsat resurserna bara på dem med högst risk. Eftersom detta kan kännas paradoxalt och intuitivt fel (det känns ju naturligt att först hjälpa dem med störst risk) kallas det för den preventiva paradoxen. OBS att man alltså inte här ställer hela befolkningen (dvs inkl de med ingen eller låg risk) mot de med högst risk, utan de med viss risk mot de med högst. Mål: K3: A23, B22
Fråga 3:4 (3p) Inom vården förutsätts vi även arbeta hälsofrämjande. Vad skiljer en sjukdomspreventiv åtgärd från en hälsofrämjande åtgärd? Kan en åtgärd vara både sjukdomspreventiv och hälsofrämjande? Motivera varför eller varför inte.
Svarsförslag: På läkarutbildningen på LiU använder vi Socialstyrelsens definitioner av sjukdomsförebyggande (prevention) och hälsofrämjande (promotion). Preventiva åtgärder handlar om sådant som minskar risken att insjukna eller försämras i sin sjukdom (eller att latent sjukdom blir manifest), medan hälsofrämjande åtgärder handlar om att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande med avsikt att stärka deras möjlighet till delaktighet och tilltro till egen förmåga. En åtgärd kan absolut ha både preventiva och hälsofrämjande inslag, och ge både preventiva och promotiva effekter. Poängsättningen på denna uppgift beror framförallt på hur väl underbyggda argument som framförs, eftersom väldigt många olika svar kan vara rätt. Det är ofta framgångsrikt att kombinera prevention och promotion.
Fråga 3:5 (1p) Socialt stöd, copingförmåga och känsla av sammanhang (KASAM) är exempel på psykosociala resurser (skyddsfaktorer) som kan bidra till bättre hälsa och mindre sjukdom hos individen. Ange endast ett enda kryss för varje fråga. Finns det fler än ett svarsalternativ förkryssat ges inga poäng på den frågan, även om ett av de förkryssade alternativen skulle vara det korrekta svaret.
- Studier har entydigt visat att det är viktigare för hälsan att ha starka psykosociala resurser än att inte ha några riskfaktorer.
- Enligt Krav-kontroll-socialt stöd-modellen så spelar kravnivån mindre roll för hälsan än vad god kontroll och gott socialt stöd gör. - Socioekonomiskt starka personer uppvisar oftare goda psykosociala resurser än vad socioekonomiskt mer utsatta personer gör.
- Personer med en overcommitment-personlighet är känsligare än andra för en obalans mellan ansträngning och belöning (Effort-Reward Imbalance).
X Studier har entydigt visat att det är viktigare för hälsan att ha starka psykosociala resurser än att inte ha några riskfaktorer. Detta är fel, dvs korrekt svar, det finns inga sådana entydiga studier
Kostnaderna för att utveckla läkemedel har ökat under senare år. En anledning till detta är att läkemedelsbolagen har frångått den traditionella ”aktivitetscentrerade” strategin till förmån för en ”targetcentrerad” strategi. a) Beskriv vad som menas med dessa två begrepp (2p)
Svarsförslag: ”Aktivitetscentrerade” strategi: man utgår från att ett växtextrakt eller en molekyl har en viss aktivitet (in vitro eller på en organism) och förbättrar sedan molekylens egenskaper. Ex. ”Targetcentrerad” strategi: man utgår från en biokemiskt målmolekyl (”target”), exempelvis ett visst enzym, och identifierar molekyler som påverkar målmolekylens funktion.
b) Resonera kring varför det är mer komplicerat/dyrare att utveckla läkemedel genom den ”targetcentrerade” strategin (2p)
Svarsförslag: ett huvudproblem är att även om man får fram en läkemedelskandidat som hämmar målmolekylen så kan denna vara svår att utveckla till ett bra läkemedel (upptag, metabolism mm kan vara svårt att få till) och det kan visa sig att läkemedelskandidaten inte ger de effekter man önskar hos människa (men som man såg i djurförsök). När man använder den traditionella aktivitetsbaserade strategin vet man på ett tidigt stadium att en farmakologisk effekt kommer att erhållas (substansen tas således upp och metaboliseras inte alltför snabbt)
Fråga 3:1 (3p)
Beskriv hur fysisk aktivitet har potential att fysiologiskt påverka tre olika organsystem, och
ge för varje organsystem exempel på någon sjukdom som kan förebyggas genom fysisk
aktivitet.
Svarsförslag:
Nervsystem: Regelbunden fysisk aktivitet påverkar flera funktioner i människans nervsystem. Den fysiska
aktiviteten förbättras, exempelvis koordination, balans och reaktionsförmåga vilket minskar fallrisken.
Dessutom bibehålls kognitiv förmåga bättre, sömnkvaliteten förbättras, depressionssymtom minskar och
självkänslan förbättras.
Hjärt-kärlsystem: Hjärtat påverkas så att slagvolymen ökar, pulsen minskar och blodtrycket normaliseras.
Detta minskar risken för hjärt-kärlsjukdom.
Skelett: Ökad belastning i form av viktbärande fysisk aktivitet ökar bennybildningen i skelettet och ger i yngre
åldrar (<30 år) en ökad bentäthet. Ökad bentäthet innebär minskad risk för osteoporos och frakturer orsakade
därav i högre ålder. Det är dock oklart i vilken utsträckning osteoporos kan förebyggas med ökad fysisk
aktivitet.
Endokrinologisk påverkan: Fysisk aktivitet leder till en ökad vävnadskänslighet för insulin på grund av sänkt
frisättning av insulin från de Langerhanska cellöarna och sänkt insulinkoncentration i plasma. Regelbunden
fysisk aktivitet minskar därmed risken för att utveckla typ 2-diabetes bland personer med förstadier till diabetes
eller ökad risk att få diabetes. Den ökade insulinkänsligheten är också starkt kopplad till minskad risk att
insjukna i hjärt-kärlsjukdom.
Muskelstyrkan ökar av fysisk aktivitet. Starkare muskler har potential att förebygga såväl belastningsskador
som ledbesvär i form av t ex artros
Fråga 3:2
Det är känt att socioekonomisk situation har en stark koppling till livsstil och levnadsvanor.
a) Beskriv hur kostvanor varierar med socioekonomisk situation. Ange och diskutera
möjliga orsaker till variationen. (2p)
Svarsförslag:
Det finns en positiv association mellan hälsosamma matvanor och högre socioekonomiskt status, som kan bidra
till att förklara skillnaderna i sjukdomsförekomst och dödlighet mellan olika socioekonomiska grupper.
Utbildningsnivå framträder som en viktig faktor i flera studier.
Som indikatorlivsmedel för nyttiga vanor används ofta frukt och grönsaker och som indikatorlivsmedel för
ohälsosamma matvanor används livsmedel som är energitäta och näringsfattiga (kakor, kex, sötsaker, choklad,
chips eller glass). Matkostnader påverkar matvanorna så att de som har lägst inkomst äter mer av energitäta,
näringsfattiga livsmedel och mindre av hälsosamma livsmedel som till exempel grönsaker och fisk. (Källa:
Livsmedelsverket)
b) Beskriv hur tobaksrökning varierar mellan olika grupper i samhället, och utifrån
socioekonomisk situation. Förklara möjliga orsaker till variationen. (2p)
Svarsförslag:
Andelen personer som röker tobak dagligen minskar i Sverige, och var 2018 ca 7 %. Sett till utbildningsnivå var
det högst andel som rökte dagligen i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, och lägst andel i gruppen med
eftergymnasial utbildningsnivå. Andelen som uppgav daglig tobaksrökning varierade beroende på län med som
lägst 5 procent och som högst 11 procent av befolkningen. Skillnaden i andelen som uppgav daglig rökning
mellan grupperna med eftergymnasial och förgymnasial utbildningsnivå ökade något under perioden, främst
bland kvinnor.
Andelen personer i åldern 16–84 år som 2018 uppgav att de rökte tobak dagligen var 6 procent i gruppen födda
i Sverige. Bland personer födda i övriga Europa eller utanför Europa var andelen 11 respektive 10 procent.
(Källa: Folkhälsomyndigheten)
Det framgår att det finns kulturella skillnader vad gäller tobaksrökning, något som också kan vara orsaken till
att tobaksrökning varierar mellan grupper med olika utbildningsnivå. En annan orsak är att högre
utbildningsnivå
Fråga 3:3 (2p)
Föreslå en sjukdomsförebyggande intervention på gruppnivå i syfte att minska förekomsten
av fetma bland barn 8-14 år. Förklara vilken grupp den vänder sig till och vilka
sjukdomstillstånd (utöver fetman) interventionen kan förväntas förebygga.
Svarsförslag:
För att minska utveckling av övervikt bland barn kan riktade insatser göras i form av föräldrautbildning, t ex i
områden med hög andel invandrare (som kan ha svårare att ta till sig skriftlig information). Kunskap om såväl
kostens som motionens betydelse för hälsan har en preventiv effekt. Barnen i dessa områden kan också erbjudas
olika former av fysisk aktivitet utöver skolgymnastiken, för att grundlägga goda motionsvanor.
Om barn inte blir överviktiga minskar risken för att i förlängningen utveckla fetma, vilket i sin tur är en
allvarlig riskfaktor för hypertoni och framtida hjärt-kärlsjukdom liksom diabetes. Barn som har övervikt
riskerar också att i större utsträckning än andra utsättas för kränkande behandling och psykisk ohälsa av olika
slag.
Mål: B21,
Polycykliska aromatiska kolväten (PAH), som benspyren, är exempel på carcinogena ämnen
som man kan exponeras för i arbetslivet.
a) Ange två andra arbetsrelaterade orsaker till cancer och vilken typ av cancer som
respektive exponering kan orsaka. (2p)
Svarsförslag: Asbest/mesotheliom, bensen/leukemi
b) Förklara mekanismen för benspyrens carcinogena effekt. (1p)
Svarsförslag: Benspyren kan metaboliseras till en reaktiv epoxid som är DNA-skadande genom att binda till
DNA (DNA-addukt).
Fråga 3:1 I Åkerstad, en ort med 14.000 invånare, har myndigheterna bestämt att alla föräldrar som har barn i åldern 2-5 år ska erbjudas en matlagningskurs under temat ”Ditt barn är vad det äter”. Kursen leds av en dietist, ges på kvällstid 1g/v i fyra veckor och är kostnadsfri. Information om kursen skickas hem till familjerna, och vid besök på barnavårdscentralen uppmuntras föräldrarna att anmäla sig till kursen. a)Var skulle du placera interventionen (matlagningskursen som beskrivs ovan) i Beatties modell? Motivera ditt svar! (2p)
Auktoritär/expertledd
^
Individuell Kollektiv
----
Bottom-up
Svarsförslag: Interventionen kan placeras i ruta B med hänvisning till att det är ett myndighetsbeslut och att det erbjuds till alla. Experter i form av dietister kommer att leda kursen. Man kan också tänka sig att placera den i ruta D med hänvisning till att den ändå kräver ett aktivt agerande från föräldrarna som måste ta beslutet och anmäla sig till kursen. Mål: C54
