Psykodynamiska Perspektivet Flashcards
Vilka två krafter styr oss, enligt Freud?
Det började med österrikaren Sigmund Freud (1856-1939) för hundra år sedan beskrev det som andra inte ville se : att aggressionen och sexualiteten styr oss mer än vi vill tro. Ibland är de här krafterna medvetna och ibland omedvetna. Ofta är det de omedvetna krafterna som påverkar oss mest.
(Sexualitet och aggression)
Vad innehåller vårt omedvetna?
Vårt omedvetna innehåller medfödda drifter, bortträngda konflikter som smärtfyllda minnen, tankar vi inte kan eller vill hantera (tex aggressioner). Det är framför allt detet som är omedvetet.
Förklara Freuds personlighetsmodell. Redogör vad de tre olika delarna (jag, det och överjaget innehåller och hur de förhåller sig till varandra.
Enligt Freuds teori är människan en konfliktfylld varelse. Det finns en olöslig konflikt mellan behovet av att tillfredsställa sina drifter och begär ( sexualitet och aggression ) och möjligheterna att göra det. (Verkligheten, och förhinder som finns i världen). Det blir en ständig balansgång mellan ens inre behov och önskningar och omvärldens krav på anpassning. Freud skapade en tredelad modell för att visa hur vi försöker klara balansgången. Enligt Freud är en av de tredelade modellen ” Detet ” som står för människans begär. Det är den delen som styr oss, alltså. Sexualitet och aggression. Detet är ytterligare den delen som formas först. Formandet sker under tidigare delen av barndomen. Detet beskrivs som ett litet barn, den vill ha sin önskan, sitt begär tillfredställt så fort som möjligt, även om det inte är lämpligt. Detta kallas för lust principen.
Jaget är medveten om tid och rum, och om yttervärldens krav. Jaget fungerar därför enligt sekundärprocessen och följer realitetsprincipen. PÅ så sätt försöker jaget vara logiskt samt någorlunda moraliskt, och medvetet överväga hur det ska lösa problem. Jaget växer fram hos det lilla barnet när det börjar få en mer realistisk bild av omvärlden; när det ser vad som är möjligt att få och vad som det måste avstå ifrån. Jaget kan ignorera kortsiktiga önskningar för att i stället vinna trygghet och uppskattning på sikt. Jaget är dock inte så förnuftig som det gärna vill inbilla sig. Omedvetna önskningar och impulser påverkar ofta hur jaget handlar. Jaget är dock inte alltid medvetet om detta, utan är istället ett offer för de så kallade försvarsmekanismerna. Överjaget växer fram genom att barnet identifierar sig med sina föräldrar. Överjaget tar först in föräldrarnas ideal (egentligen deras överjag). Det införlivar senare också ideal från andra personer: släktingar, lärare och olika auktoriteter i samhället. Överjaget innehåller både ett samvete och en slags idealbild. Överjaget är en sträng härskare. Det iakttar jaget. jämför dess handlingar med sina egna ideal och normer, och fördömer sedan avvikelser.
Varför är det inte bra att bara följa jaget
Det är dåligt att bara följa Detet eftersom det inte innehåller moral och har inte förmågan till att första verkligheten. Det är endast impulser som är omedveten av konsekvenser.
Varför är det dåligt att bara följa överjaget?
Överjaget är det som håller ordning och reda. Det är den moraliska delen av den tredelade modellen. Men det är viktig att kunna följa sina begär också eftersom annars blir ens inre alldeles för kontrollerad och individen kan inte göra saker som det begär att göra. På så sätt kommer begären att sitta fast i det omedvetna, vilket i sin tur påverkar psyket negativt eftersom detet har en begäran, men som är omedvetet och individen vet inte om det.
Vad innebär objektrelationsteorin?
Objektrelationsteorin innebär betoning av tidiga nära relationers betydelse för varje utveckling, snarare än driftsaspekter. Med andra ord är relationer med exempelvis vårdnadshavare en utgångspunkt för hur en persons psykologiska utveckling formas.
Förklara hur Freud ser på Arv och miljö?
Eftersom Freuds syn på människans biologiska utveckling (Freud var ju läkare) syns tydligt i hans utvecklingsteorier, är det inte helt lätt att säga var han hör hemma på skalan arv och miljö. Han var determinist, det vill säga trodde att det fanns tydliga orsakssamband. Arv? Samtidigt bygger psykoanalys på att människan kan bli medveten om sina inre konflikter och därefter göra friare val. Miljö?
Redogör för den psykosexuella. Utvecklingsteorin.
Freud och psykodynamikerna menar att många av de psykologiska svårigheterna en vuxen möter har sin rot i barndomen, även om personen själv inte är medveten om det. Varje fas i barnets utveckling är på något sätt kopplat till lustkänslor och därigenom sexualitet och på så viss en inbyggd konflikt. Konflikter som förblir olösta eller får dåliga lösningar gör att individen fastnar (fixeras). Det i sin tur skapar senare i livet neuroser hos den vuxne. Tvångsmässiga drag (som bacillskräck) skulle utifrån detta synsätt kunna vara ett resultat av överuppfostran i den anala fasen.
Varför utsätts jaget för försvarsmekanismer.
För att orka med livet och dess påfrestningar skaffar sig jaget en rad strategier, sätt att förhålla sig till olika problem. Vi slutar till exempel att tänka på saker som är för svåra eller försöker bortförklara våra misslyckanden. Sådana tricks utvecklar jaget omedvetet. Dessa strategier är bra, för de hjälper oss att klara livet. Freud och psykodynamikerna kallar dem förs försvarsmekanismer.
man kan säga att de försvarar jaget mot ångest och obehagskänslor, vilka annars skulle drabba oss. De hjälper oss att anpassa oss. Vi har olika försvar och vissa ses som självklara i en vuxen människas liv, till exempel intellektualisering och sublimering. Försvarsmekanismerna är mer eller mindre flexibla men får inte gå till överdrift, för då kan de i stället hämma utvecklingen och leda till svårigheter i relationer och psykisk ohälsa.
Redogör vad som menas med bortträngning.
Bortträngning
Den förmodligen vanligaste av alla försvarsmekanismer är att tränga undan impulser eller minnen som väcker ångest. En sådan bortträngning kan vara mer eller mindre effektiv och gälla allt från plågsamma barndomsminnen till obehagliga tandläkarbesök.
Ivan, fem år, har fått en lillebror och blivit mycket svartsjuk. Han tycker ila om lillebrodern, vill göra honom illa och ser helst att han försvinner. Några gånger har han visat sina känslor genom att nypa honom tills han skrek. Men mammas reaktion var så stark att Ivan blev rädd att förlora hennes kärlek . Ivan slutar att göra lillebror ill och han känner ångest inför sina svartsjuka. Den trängs snabbt bort, försvinner i det omedvetna och stör honom inte längre. Vad som sedan händer är inte givet. Ibland lyckas bortträngningen och vi utvecklas vidare. Men det borttränga materialet kan också göra nya framstötar och påverka oss i vuxen ålder. Försvarsmekanismen lyckas ibland bara till hälften - ett traumatiskt minnet trängs bort, men ångesten finns kvar I samtalsterapi kan dock det omedvetna görs medvetet, så att et traumatiska minnet kan bearbetas.
Redogör vad som menas med förnekande?
Ett annat sätt att skydda jaget från ångest är förnekande. Det handlar inte om att tränga undan impulser från detet (bortträngning) utan om att blunda för information utifrån (förnekande). Att inte låtsas om en del av verkligheten. Du ljuger så att säga inför dig själv, inte för andra. Om du själv tror på förnekelsen fungerar försvarsmekanismen.
En kvinna får reda på att hon har cancer och måste opereras. Men hon vägrar tro på läkarens besked och förnekar inför sina anhöriga och inför sig själv att hon ät sjuk. Hon förnekar en del av verkligheten för att inte överväldigas av verkligheten.
Redogör vad som menas med reaktionsbildning.
Ett annat sätt skydd A-laget från ångest är genom reaktionsbildning. Detta sker genom att vända den förbjudna känslan till sin motsats kan känslan döljas för överjaget. Till exempel om man hatar någon, så vänder man känslan till att istället älska personen. Den förvandling är omedveten, så det handlar inte om att hyckla eller att låtsas.
En vuxen man tillbringade mycket tid vid faderns sjukbädd och sörjde hans död intensivt, ja nästan för mycket. I samtal med psykolog visade han sonen dock glimtvis aggressiva tendenser mot fadern - men ville inte kännas vid dem. Så småningom mindes han händelser från barndomen. Sonen hade upplevt att fadern betraktat honom som rival och därför uppträtt brutalt och aggressivt. Förhållandet hade blivit lite bättre efter sju års åldern och sonen hade senare i stället beundrat och försökt efterlikna sin far. Under faderns dödskamp hade de aggressiva känslorna kommit tilllbaka. Att önska livet ur sin far var dock en så förbjuden känsla att ytterligare reaktionsbildning behövdes. Inte förrän de negativa känslorna erkändes kunde sonen komma vidare i sorgen.
Redogör vad som menas med Rationalisering?
Rationalisering innebär att vi tolkar verkligheten, och oss själva, så att allt framstår så tilltalande som möjligt. Vi framställer våra motiv och önskningar som bättre än vad dem är. Den som av feghet eller lättja låter bli att hjälpa en vän, kanske inbillar sig att det bara är nyttigt för v’ännen att få klara sig själv för en gångs skull. Och en som gör den god gärning vill bara se till de ädla motiven.
Att Eva erbjuder sig att hjälpa Anna att flytta ser Eva själv som bussigt. Hon har stoppat undan tanken på att hon själv planerar att flytta om ett halvår och gärna villl ha hjälp då. Inte heller erkänner Eva för sig själv att Anna är en person som hon är smått förälskad i. Jag gör det för att jag tycker det är viktigt att ställa upp för varandra säger Eva , som annars inte är känd för sin hjälpsamhet.
Ofta har människor flera motiv till sina handlingar, och det är svårt att säga vilket som är det verkliga motivet. En god gärning görs kanske inte alltid av omtanke om andra, utan för att få njuta av känslan av att vara god och få andras beundran. Rationaliseringen undertrycker en del av de. Motiv som förmodligen finns, och sjukare i stället fram andra. Händer det ofta får personen så småningom en orealistisk bild av sig själv.
På vilket sätt kan den tidsålder Freud levde i ha påverkat hans tankar om psykologi?
Den naturvetenskapliga grunden.
Under 1800 hade Européerna en stark tro inom naturvetenskapen, bland annat Freud. Han hade en stark tillämpning på en biologisk och mekanisk syn på självskrivet. Han talade bland annat om energiladdningar i själen och om minnesspår.
Den förstavärldskriget.
Kriget kan ha påverkat Freuds syn på att till exempel aggression påverkar människans styrande mer än vad man trodde.
Hur uppstår fobier enligt Freud.
Enligt Freud Uppstår fobier genom att Starkt obehagliga upplevelser ge skador på själen. Med fobi menas en mycket överdriven rädsla för något, till exempelvis djur eller situationer. Vissa minnen eller driftimpulser väcker ångest när jaget gör motstånd. En lösning blir då att knyta ångesten till något annat i stället. Till något som faktiskt går att undvika.
