Det Psykosociala Perspektivet. Flashcards
Spegeljaget
Den bild som vi tror att omvärlden ser oss på kallas för spegeljaget. Det innebär att vi speglar oss själva i den uppfattning vi tror att andra har om oss.
Den självbild som på det sättet skapas försöker vi sedan konstant att få bekräftad, ”förstärkt av andra.”
Personlig fasad
Människan är inte endast inte endast en spegling av omgivningen, utan även en aktör som kan själv påverka hur hen uppfattas. I socialpsykologin kallas denna skådespelande för personlig fasad. Genom att sända ut signaler kan en människa styra omgivningens uppfattning av sin identitet.
Den generaliserande andre
En liknande begrepp av spegeljaget är den generaliserande andre. Det innebär att vi alltid ser oss själva genom andras ögon.
förklara vad påståenden - livet är som teater innebär.
Individen både agerar (är skådespelare) och reagerar ( är publik ). Ibland används begreppet livet är som teater för att beskriva den här dubbelheten. Utvecklandet av media har lett att begreppet är numera mer aktuell. Särskilt bidrar reality och talangprogram till att det yttre ( stil, estetik och kroppskontroll får en större betydelse. I medierna fanns möjligheten för individer att kunna presentera sitt jag, och känslan av att helt kunna välja sin identitet förstärks.
Vad menas med begreppet ”Rollen skrivs av andra”
Erving Goffman för att kunna förklara vardagslivets dramatik använde han sig av termer från teaterns värld. Han menade att livet är en teaterscen där alla har olika roller. Med roller menar socialpsykologin summan av de förväntningar som ställs på en människa i en viss situation, eller i ett visst yrke.
Förklara dem fyra roll konflikterna.
- En första typ av rollkonflikt uppstår när vi måste fylla flera olika roller samtidigt, exempelvis fören yrkesroll med rollen som förälder.
- En andra typ uppstår när en och samma roll innehåller oförenliga förväntningar.
Exempel på ett sådant rollkonflikt är att vara en gymnast, som förväntas ta stort eget ansvar för sina studier och läxor, för närvaro och sociala relationer i skolan - det vill säga vara vuxen. Samtidigt kan hon inte påverka arbetsdagen ramar (schema, innehåll, krav) eller sociala närmiljö (klasskamrater, lärare, hemförhållanden) utan förväntas utföra vad andra säger till om utan att ifrågasätta - det vill säga vara barn.
- En tredje sorts rollkonflikt innebär att rollinnehavaren har förväntningar på sin roll som inte är förenliga med omgivningens förväntningar.
Ett exempel på sådan rollkonflikt är att flickor oftast skolas tidigt till att ta ansvar för sociala relationer, att hjälpa till, att ta stor hänsyn till andra gruppmedlemmar och att inte öppet konkurrera. En yrkeskvinna som är chef upptäckter att sådana här indirekta krav kvarstår. Förväntningarna lyfts bara om de inte uppfylls - då bedöms de som en yrkesmässig brist. Dessa förväntningar eller krav ställs kanske ibland bara på den kvinnliga chefen och inte manliga. Det kan med andra ord ingå rollkrav som inte alls ingår i kvinnans syn på sin roll som yrkeskunnig professionell rollutövare.
- En fjärde typ av rollkonflikt uppstår när du inte tycker att du lyckas leva upp till de förväntningar som finns på rollen, fastän du försöker.
Rosenthaleffekten
Rosenthaleffekten - Rosenthaleffekten är en tankeställare och resultat på en experiment som genomfördes av forskaren Robert Rosenthal. Experimentet utgick på att skollärare skulle få tilldelas information om att vissa elever i den nya klassen var begåvade än andra och att de eleverna skulle prestera bättre. Dock var dem eleverna helt vanliga och hade inga skillnader med resten av klassens elever. Experimentets mål var att ta reda på om våra egna Förväntningar har en påverkan på hur vi själva agerar med omvärlden.
Resultatet av experimentet visade att förväntningar har stor påverkan på hur vi agerar mot andra. Lärarna i experimentet hade behandlat och lagt mer energi på de elever som de blev tillsagda om vara begåvade. Alltså hade lärarnas förväntningar lett till att dem fokuserade mer på dem begåvade eleverna och även uppfattade dem eleverna till vara mer positiva än andra elever som hade lika bra prestation och betyg i klassen.
Haloeffekten
Haloeffekten är liknande effekt som handlar om att våran förväntningar har stor påverkan på hur vi ser på andra. Det innebär att vi tillskriver en person egenskaper av samma sort, om en elev är på ett ämne kan det vara lätt att tro att eleven är bra andra ämnen också. Det kan även handla om utseenden. Bara för att en person har ett trevligt ansikte betyder det inte att själva personen och är trevlig.
Vi kontrollerar varandra i ett samhälle. Vilka begrepp är viktiga att kunna som handlar om kontroll i samhället.
- Normer
-Sanktioner
-Konformitet
- Social kontroll
- Socialisation
- Den andre
- Stigmatsering
- Massa
Förklara innebörden av sanktioner
Den som bryter mot normer i sin grupp straffas - antingen genom uteslutning ur gruppen eller direkt utfrysning.
Dock kan finnas även bra sanktioner som beröm för att någon har följt normen.
Konformitet
När toleransen för avvikande är liten, finns ofta hög konformitet, likformighet, i gruppen. Stark social kontroll är en förklaring.
Förklara innebörden av socialkontroll
Social kontroll innebär de åtgärder en grupp eller samhälle vidtar för att skapa gemensamma normer för att sedan se till att de följs. Positiva sanktioner (som beröm) och negativa ( som kritik eller utestängning) är kraftfulla sätt att bevara normer.
socialisation.
När en människa växer upp försöker omgivningen, medvetet eller omedvetet, att plantera sina normer hos den unge, Först är det föräldrar och syskon, sedan är det kamrater, lärare och så småningom arbetskamrater. Detta är ett inbillande av omgivningens normer och anses vara avslutad kring tjugoårsåldern.
Den andre.
- Identitet handlar lika mycket om vem vi är som vem vi inte är
- Vi människor har ett starkt behov av att dela in omgivningen i “vi” och “dom”
- Har även med normer att göra “Vi” är normala, “dom” avviker
Stigmatisering
- Den som avviker från normen riskerar att stämplas som avvikare - att stigmatiseras. Man kan antingen stigmatiseras andra eller själv ta en identitet som stigmatiserad.
- Social stämpling som handlar om när en stigma anses vara något negativ. Det kan vara allt från ursprung, kroppsliga företeelser till kön eller leverbröd. Man kan antingen ge sig hän åt sin stigma eller försöka dölja. ” den blonderade brunetten ”.
