psykiska perspektivet Flashcards
psykiska faktorer som inverkar på människan
emotioner, motivation, kognitiva funktioner
Vad säger Carol Dweck?
att beroende på om du har fixed mindset (= statiskt tankesätt) eller growth mindset (=dynamiskt tankesätt) så kommer det att påverka slutresultatet vid inlärning
Vad är ett ytriktigt sätt att studera?
man memorerar fakta utan att egentligen förstå det
Vad är ett djupriktigt sätt att studera?
man försöker förstå och bearbeta materialet samt koppla det till större sammanhang
kognitiva funktioner
- har att göra med kunskapsbearbetning
- för att underlätta tänkandet skapar människan inre modeller
- vår uppfattning om inlärning, syn på intelligens och kunskap, syn på vår förmåga påverkas av olika sätt att tänka; fixed eller growth mindset
känslor
- emotioner, en kortvarig känsloupplevelse, aktiviteternas emotionella sida
- en sinnesstämning är mer långvarig, tex. depression
Hur påverkar kognitiva funktioner känslor?
- den kognitiva verksamheten är viktig för att reglera känslorna och kroppens signaler, tex. förhöjd puls/svettning tolkas kognitivt till olika känslor
- tolkningen tillsammans med signaler från miljön, tex. en hotfull miljö och psykologiska faktorer som tex. inre modeller och tidigare erfarenheter
Vilka är de grundläggande känlsouttrycken?
glädje, rädsla, ilska, avsky, förvåning och sorg är samma för alla människor i alla kulturer, är universella
Hurdan grund har känslorna?
en evolutionspsykologisk grund tex. rädsla för höjder
Varför är också “negativ känslor” viktiga att känna/bearbeta?
vi undviker att klassificera känslor som positiva/negativa, utan alla känslor behövs
Vad är psykiskt friskt?
det är kultur- och tidsbundet och psykiska ohälsa är en subjektiv upplevelse
Vad är tecken på psykisk hälsa?
tex. jag mår psykiskt bra, jag kan leva i familj/förhållande, jag kan hålla en studieplats/arbetsplats, har en realistisk verklighetsuppfattning, tål motgångar som hör till livet
Vad är Sigmund Freuds definition av psykisk hälsa?
Vi är psykiskt friska om vi kan “älska och arbeta”
Vad betonar WHO:s definition på psykisk hälsa?
- funktionsförmåga och förmåga att hantera stress i vardagen, att ha resiliens och trots brister i den psykiska hälsan kan vi uppleva välbefinnande
- god psykisk hälsa handlar alltså inte bara om frånvaron av negativa saker
Hur kan vi reglera våra känslor och bevara den psykiska hälsan?
psykisk självreglering, används för att skydda jaget
Varför är psykisk självreglering viktig?
- för att bevara den psykiska hälsan och balansen samt för att lindra stress
- reaktiva och proaktiva åtgärder
Reaktiva åtgärder
hantera problem/stress efter att de uppstått
Proaktiva åtgärder
förebygga psykisk ohälsa genom att vidta steg som främjar välmående innan problem uppstår
Två typer av psykisk självreglering
coping och defens
Hur kan man dela in copingmetoder?
fysiska, sociala och kognitiva (psykiska) metoder
copingmetoder
- medvetna eller förmedvetna metoder
- positiva, hjälper lösa problem
- kan utvecklas och vi kan bli bättre på att möta motgångar
- känslofokuserad reglering
fysiska copingmetoder
balans mellan vila och motion, hälsosam mat, motion, tillräcklig sömn osv
sociala copingmetoder
social verksamhet, vänner, hobbyn osv.
kognitiva/psykiska metoder
bearbeta och tolka problemet med föreställningar, tankar, känslor osv
psykiska försvarsmetoder/defenser
- ofta icke-medvetna metoder
- mer eller mindre skadliga, hjälper inte på långsikt att lösa problem, men kan kortsiktigt kännas bra
- snabbt, automatiskt mot yttre och inre hot
exempel på defenser
regression, projektion, bortförklaring, förträngning, värdeförnekelse, förnekande, svart-vitt tänkande, intellektualisering och humor
motivation
drivkraften bakom människans handlande
inre motivation
inre faktorer som motiverar, tex. känsla av att lyckas, att förverkliga sig själv, studera det man är intresserad av
yttre motivation
yttre faktorer som påverkar, tex. pengar, tack, beröm och makt
yttre motivationens inverkan på den inre
den yttre kan minska på den inre, kan leda till att kvantiteten ökar, men kvaliteten minskar
Maslows behovspyramid
humanistisk psykologi, måste uppfylla grundbehov innan självförverkligande
Martin Fords motivationsteorier
motivationen består av tre delar som skapas i växelverkan med miljön, tre delarna: mål, själveffektivitet, emotioner
Martin Fords motivationsteorier: mål
mål motiverar, speciellt klara, uttalade och gärna mätbara mål, man ska förbinda sig till att nå målet
Martin Fords motivationsteorier: själveffektivitet
- upplevd självförmåga
- tro och lita på att du har de rätta förutsättningarna att nå målet
- målet kan nås med egna ansträngningar och stöd från andra, tex. vänner och familj
Martin Fords motivationsteorier: Emotioner
- ger kraft för att kämpa mot målet
- viktigt att känna igen olika typer av känslor, alla behövs
- känslorna skall förknippas med målet
- bäst om målet uppfyller SMART-regelns krav
Självbestämmandeteorin
- Deci & Ryan
- välbefinnandeteori och motivationsteori, alltså vad krävs för att må psykisk bra och känna oss motiverade
- betonar den inre motivationen, gäller alla
- tre delmoment, alla dessa psykologiska grundbehov behövs tillgodses
Självbestämmandeteorins tre delmoment
autonomi, kompetens och samhörighet
Självbestämmandeteorin: autonomi
självbestämmande, att få göra saker på eget sätt efter egen tidtabell utan yttre tvång, känslan att ha kontroll över sitt liv
Självbestämmandeteorin: kompetens
känslan av att kunna klara sig, att klara utmaningar, kunna sin sak, kunna leverera något
Självbestämmandeteorin: samhörighet
känslan av att höra till ett socialt sammanhang/grupp, att ha andra att gilla och även att själv vara omtyckt
Vad anser finska forskaren/filosofen Frank Martela om självbestämmandeteorin?
- att den borde utökas med en fjärde faktor för att vi ska må bäst, “att göra gott för andra”
- inte en officiell del av självbestämmandeteorin
Vad är slutsatsen av självbestämmandeteorin?
Det tycks finnas belägg att det är bra för känslan av meningsfullhet att kombinera dessa tre faktorer med att göra gott för andra
Vem utförde Mashmallow-experimentet?
Walter Mischel
prokrastinering
uppskjutande beteende, vanligt i studiesammanhand
gamla myter som inte är sanna
- att olika människor lär sig bättre på olika sätt
- att vi använder endast en del av hjärnans kapacitet
- att det inte föds nya hjärnceller
råd för att studera effektivare
- målinriktad och oavsiktlig inlärning, tex. när barn lär sig två språk hemma
- bearbetande studiemetoder; strecka under, skriv sammanfattningar, sätt frågan i större sammanhang osv
- undvik multitasking
- studera tillsammans med någon, vi utvecklas snabbare i närutvecklingszonen
inhibition
bättre på att stänga ut störande stimuli, blir bättre när frontalloben utvecklas