Psykiatri Flashcards
Diagnoskriterium för depressiv episod?
Minst fem ihållande symtom under minst två veckor varav minst ett obligat kriterium
- OBLIGAT - Sänkt sinnesstämning (hos barn kan det var irritabilitet istället!)
- OBLIGAT - Minskat intresse och minskad glädje
- Koncentrationssvårigheter
- Energibrist
- Värdelöshetskänslor/Skuldkänslor
- Sömnstörning
- Förändrat rörelsemönster/mimik
- Aptitförändring /viktförändring
- Dödstankar, självmordstankar/planer/försök (ska någon gång ha förekommit under 2 veckor)
Diagnoskriterium för egentlig depression?
- Minst en egentlig depressionsepisod
- Ingen tidigare hypoman eller manisk episod
- Andra psykiatriska syndrom har uteslutits, t.ex. schizoaffektivt syndrom, substansutlöst depression
Diagnoskriterium för dystymi/ihållande depression?
- Nedstämd större delen av antalet dagar under minst två år
- Minst två av följande
o ändrad aptit
o sömnstörning
o energibrist
o självnedvärdering
o koncentrationssvårigheter
o hopplöshetskänslor - Under tvåårsperioden ej varit besvärsfri längre än två månader
Vad kännetecknar bipolärt syndrom typ 1?
- Minst en manisk period
- Både tidigare hypomana, bland och depressiva episoder kan ha förekommit men är inget krav
Vad kännetecknar bipolärt syndrom typ 2?
- Minst en hypoman episod
- Minst en egentlig depressiv episod
- Maniska eller blandade episoder har aldrig förekommit
Hur bedömer man en depressions svårighetsgrad?
1. Antal uppfyllda kriterier • 5st = Lindrig depression • 6-8st = Måttlig depression • > 9 = Svår depression 2. Suicidalitet • Suicidplaner svår depression 3. Psykotiska symtom – alltid svår 4. Låg funktion – alltid svår 5. Hög symtomskattning – MADRS • 0-12p = Ingen depression • 13-19p = Lätt depression • 20-34p = Måttlig depression • > 35p = Svår depression
Diagnoskriterier mani?
- Ihållande, abnormt förhöjd eller irritabel (barn) sinnesstämning – OBLIGAT
+ minst tre (fyra om irritabelt) av följande:
- Förhöjd självkänsla
- Minskat sömnbehov
- Ökad pratighet
- Tankerusning
- Lättdistraherad
- Ökad målinriktad aktivitet
- Att hänge sig åt lustbetonade aktiviteter med sannolikt obehagliga konsekvenser - Symtomen skall finnas under en vecka, eller kortare om de är så allvarliga att de föranleder sjukhusvård
- Symtomen ger funktionsförlust
Vad kännetecknar bipolärt syndrom hos barn?
Explosiv irritabilitet
Hur behandlas depression hos barn och tonåringar?
Jobba med föräldrarna - Psykopedagogisk basbehandling - Minska stress/krav i vardagen - Regelbundenhet vad gäller mat, sömn och motion - Förebygga suicidala handlingar - Handlingsplan vid ev. försämring KBT - Förstahandsval! Läkemedel - Fluoxetin – 1a hand - Escitalopram, Sertralin – 2a hand
Beskriv förfarandet vid läkemedelsbehandling mot depression för vuxna?
Start:
- halv eller en hel startdos SSRI
- Informera om biverkningar. Informera om förväntat förlopp.
- Ta ställning till behov av anxiolytika och hypnotika.
- Skatta med MADRS för utgångsvärde.
Vecka 1:
- Telefonkontakt eller återbesök.
- Höj till hel startdos enligt FASS.
Vecka 2-3:
- Återbesök, effekt? biverkningar? MADRS? Suicidrisk?
- Ev. höj till 1 ½ FASS dos? Ej om mycket ångest!
Vecka 5-6:
- Återbesök, effekt? biverkningar? MADRS? suicidrisk?
- Dosökning?
- Vidare uppföljningintervall?
Vecka 10-12:
- Utvärdering. Mål; MADRS < 10: Om över tio, dosöka successivt till maxdos enligt FASS. Följ upp på samma sätt fram till symtomfrihet.
Fortsatta återbesök varje månad:
- Om utebliven effekt på SSRI, byt till annat SSRI eller till ett SNRI.
- Efter symtomfrihet, behandla minst sex månader, helst ett år.
- Om terapiresistens (bytt 2 ggr) eller suicidrisk –> remittera till psykiatrin
Hur länge bör man behandla vuxna med depression med SSRI?
Efter symtomfrihet behandla minst 6 månader, helst ett år.
När bör man överväga långtidsbehandling (>2 år) med antidepressiva?
- Sent insjuknande efter 60 år
- Tidigt insjuknande före 20 år
- Täta recidiv
- Snabba insjuknanden
- Allvarliga episoder
Övergående och kvarstående biverkningar av SSRI/SNRI?
Övergående: - GI-biverkningar - Huvudvärk Kan kvarstå: - Svettningar - Tremor - sexuella störningar - hyponatremi - ökad blödningsbenägenhet - Blodtrycksstegring (SNRI) - QT förlängning (SNRI) - ev. akatisi, miktionsstörning
Utsättningssymtom SSRI/SNRI? Hur lång tid bör uttrappningen ta?
Yrsel, huvudvärk, krypningar, elektriska stötar, allmän sjukdomskänsla.
Uttrappning 4-6 veckor.
Hur länge pågår en hypomani?
Minst 4 dagar max 6 (om 7 eller mer –> mani)
Icke påverkbara riskfaktorer för suicid?
- Tidigare suicidförsök – starkaste riskfaktorn!
- Heriditet, genetisk sårbarhet
- Drag för aggression/impulsivitet
- Demografin
- Trauma i barndomen
- Svåra somatiska sjukdomar
Riskafaktorer för suicid som går att påverka?
- Psykiatriska sjukdomar
- Somatiska sjukdomar
- Psykologiska och kongnitiva mönster
- Vissa psykosociala förhållanden
- Tillgång till letala metoder
- Uppföljning
Suicidstegen?
- Hopplöshet
- Dödstankar
- Dödsönskan
- Suicidtankar
- Suicidönskan
- Suicidplaner
- Suicidförberedelser
- Suicidavsikt
Vilka tre rekvisit måste vara uppfyllda för LPT?
- Allvarlig psykisk störning
- Oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt
- Patienten motsätter sig adekvat vård, eller pga patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med samtycke.
Vilket är det fjärde rekvisitet som måste vara uppfyllt för konvertering från HSL till LPT?
Patienten till följd av sin psykiska störning kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon annan. Med skada avses inte bara fysisk sådan utan även psykiskt lidande och trakasserier.
Hur ser processen ut översiktligt vid beslut om tvångsvård?
- VÅRDINTYG
- Personlig undersökning
- Handräckningsbegäran
- Beslut om omhändertagande för undersökning - TRANSPORT
- KVARHÅLLNINGSBESLUT
- INTAGNINGSBESLUT
Hur länge är vårdintyget giltligt?
4 dagar
Hur snabbt skall ett intagningsbeslut tas efter patienten anlänt till psykiatrisk vårdinrättning med ett vårdintyg? Alternativt om vårdintyg är skrivet på vårdinrättningen.
24 h
Vem kan skriva ett vårdintyg?
legitimerad läkare i allmän tjänst eller privatpraktiserande med landstingsavtal att skriva vårdintyg.
Vem kan fatta kvarhållningsbeslut och när?
Får fattas av läkare med anställning i offentlig psykiatrisk verksamhet.
Kan fattas av läkaren som skriver vårdintyget innan vårdintyget är klart.
Icke-legitimerad läkare får fatta kvarhållningsbeslut om vårdintyget redan är skrivet.