Psyk Flashcards
1
Q
Specifik fobi. Diagnostik
A
Uttalad rädsla/ångest inför specifikt objekt eller situation
Rädslan utlöses så gott som alltid av fobiskt stimulus och stimulus undviks som med tiden begränsar patientens liv
Rädslan ej proportion till verklig fara
Ihållande >6månader
Kliniskt signifikant lidande eller nedsatt funktion
2
Q
Specifik fobi. Behandling
A
KBT
Systematisk desensitisering
3
Q
Social fobi. Samsjuklighet
A
Depression, alkoholberoende och drogberoende
4
Q
Social fobi. Diagnostik
A
Uttalad rädsla/ångest inför situationer av kritisk social granskning
Fruktar att inför andra uppvisa ångest eller beteende som kan framkalla negativa omdömen
Rädslan utlöses så gott som alltid av situationen och socialt undviks som med tiden begränsar patientens liv
Rädslan ej proportion till verklig fara
Ihållande >6månader
Kliniskt signifikant lidande eller nedsatt funktion
5
Q
Social fobi. Behandling
A
Träning. Exponering. Kognitiv omstrukturering
SSRI. MAO hämmare. SNRI. Gabapentin/pregabalin
6
Q
Paniksyndrom. Samsjuklighet
A
Depression, beroende och agorafobi
7
Q
Panikattack. Symptom
A
Plötsligt framvällande våg av intensiv rädsla som når en topp inom minuter.
Palpitationer. Svettning. Darrning. Känsla av att tappa andan. Bröstsmärta. Illamående. Svindel. Parestesier. Derealisation. Dödsskräck
8
Q
Paniksyndrom. Diagnostik
A
Återkommande panikattacker minst 2 gånger under 1 månad
Betydande och maladaptiv beteendeförändring
9
Q
Paniksyndrom. Behandling
A
Eliminera utlösande faktor
Psykoedukation
Trygghetsskapande rådgivning
KBT
Antidepressiva. SSRI
10
Q
Agorafobi. Diagnostik
A
Uttalad rädsla/ångest inför 2 situationer (Färdas på allmän kommunikation, öppen plats, slutna platser, står i kö, ensam utanför hemmet)
Rädslan utlöses så gott som alltid av fobiskt stimulus och stimulus undviks som med tiden begränsar patientens liv
Rädslan ej proportion till verklig fara
Ihållande >6månader
Kliniskt signifikant lidande eller nedsatt funktion
11
Q
GAD. Samsjuklighet
A
Depression
12
Q
GAD. Diagnostik
A
Överdriven rädsla och oro infär flertal olika händelser
Oron finns flertalet dagar underminst 6 månader
Två eller fler av (rastlös, uppskruvad, helspänn, lätt att bli uttröttad, irritabel, muskelspänning, sömnstörning, svårt att koncentrera sig)
Signifikant lidande eller försämrad funktion
13
Q
GAD. Behandling
A
KBT. Kort sikt
Duloxetin. Pregabalin. Venlafaxin. Escitalopram
BDZ. Sämre tolerabilitet
14
Q
Akut svår ångest. Behandling
A
Antihistaminer - atarax, theralen, lergigan
Buspiron
BDZ
Propavan
15
Q
Depression. Definition
A
Kardinalsymptom och 5 övriga symptom måste föreligga
Minst 2 veckors duration
Lidande och eller funktionsinskränkning
16
Q
Depression. Symptom
A
Kardinal - Nedstämdhet. Anhedoni
Brist på energi
Ökad/minskad motorik, mimik och gester
Aptitstörning. Viktförändring
Nedsätt självkänsla.
Tanke och koncentrationsstörningar
Meningslöshetstankar
Sömnstörningar
17
Q
Depression. Melankoliska drag
A
Anhedoni och oavledbar
Uttalade överdrivnad skuldkänslor
Syntyma vanföreställningar
Hypotalamiska symptom
18
Q
Depression. Atypiska drag
A
Reaktivt stämningsläge
Omvända vegetativa symptom (viktökning och hypersomni)
Blytyngdkänsla
19
Q
Depression. Skattningsskalor
A
MINI. Diagnostik
SCID. DIagnostik
PHQ-9. Självskattning diagnos
MADRS. Depressionsdjup
20
Q
Depression. Behandling. Psykologisk
A
Beteendeaktivering
Fysisk aktivitet
Psykosociala åtgärder
Psykopedagogik
KBT, IPT, psykodynamisk terapi
Uppföljning efter 1-3 veckor
21
Q
Depression. Behandling. SSRI. Preparat och biverkningar
A
Sertralin. Citalopram. Paroxetin. Fluoxetin
GI besvär. Illamående. Agitation. Sedation. Huvudvärk. Viktuppgång. Sexuella besvär
22
Q
Depression. Behandling. SNRI. Preparat och biverkningar
A
Venlafaxin. Duloxetin
PSEUDOantikolinerga effekter. Arrytmipotential för venlafaxin
23
Q
Antikolinerga symptom
A
HÄMMAR PARASYMPATIKUS
oro, ångest, hallucinationer, excitation, agitation, delirium, dysartri, plockighet. Torr hud och torra slemhinnor, flush, feber, sinustakykardi, högt blodtryck, urinretention och nedsatt tarmmotorik
24
Q
Depression. Behandling. TCA. Preparat och biverkningar
A
Amitryptilin
Antikolinerga. Antihistaminerga. Anti alfa adrenerga. Blockad av Na/K kanaler. Hög toxicitet
25
Depression. Behandling. NaSSA. Preparat och biverkningar
Mirtazapin. Mianserin
VID SAMTIDIG SÖMNPROBLEM
Somnolens. Ökad aptit. Viktuppgång. Få sexuella biverkningar
26
Depression. Behandling. NDRI. Preparat och indikation
Bupropion. Voxra. Zybran
MDD. Säsongbunden depression. Rökavvänjning. Ingen viktuppgång eller sexuella besvär
27
Depression. Behandling. SARI. Preparat
Vortioxetin
28
Depression. Behandling. MAO-I hämmare. Preparat
Tranylcypromin. Fenelzin. Moklobemid
29
Depression. Behandling. Litium. Indikation
Reducera risk för suicid. Potentiera effekt av antidepressiva
30
Depression. Behandling. Ketamin. Indikation
Akut antisuicidal effekt. Behandlingsrefraktär depression
31
Serotonergt syndrom
Ökad neuromuskulär aktivitet - hyperreflexi, klonus, muskelryckningar. tremor
Ökad autonom aktivitet - hypertermi, takykardi, svettning, hudrodnad, mydriasis
Mental påverkan - agitation, hypomani, ångest, konfusion
32
Utsättningssymptom
Illamående. Sömnbesvär. Svettningar. Domningar. Myrkrypningar. Yrsel. Slöhet. Nedstämdhet. Oro
33
Depression. Behandling. TMS. Indikation
Medelsvår till svår depression
Ej lika effektivt som ECT men mindre biverkningar och slipper narkos
34
Depression. Behandling. TMS. Biverkningar
Skalpsmärta. Övergpende huvudvärk. Muskelryckningar i ansikte och arm
35
Depression. Behandling. ECT. Indikation
Svår depressiv episod med psykos
Tidigare god effekt av ect
Akut cykloid psykos
Postpartumpsykos
Katatoni
Svår depressiv episod utan psykos
36
Bipolär sjukdom. Mani. Symptom
Triad:
Ihållande och abnormt förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning
Abnorm ökning av målinriktad aktivitet eller energi
Minst en veckas duration, kortare om sjukvård krävs
Fler symptom (minst 3):
Grandiositet, minskat sömnbehov, ökad pratsamhet, tankeflykt, distraherbarhet, ökad målriktad aktivitet, engagemang i riskfyllda aktiviteter
Vid psykos per definition en mani
37
Bipolär sjukdom. Behandling
Litium (snävt terapeutiskt intervall)
Valproat
Lamotrigin - förebygger depressiva återfall. Bipolär typ 2
38
Schizofreni. Samsjuklighet
Hjärt och kärlsjukdomar
Överdödlighet
39
Schizofreni. Riskfaktorer
Ärftlighet. Prenatal svält, infektion. Obstetriska komplikationer. Skalltrauma under barndom. Cannabis
40
Schizofreni. Positiv symptom. DSM
1. Hallucinationer
2. Vanföreställningar
41
Schizofreni. Negativa symptom. DSM
3. Anhedoni. Alogi. Avolition
42
Schizofreni. Andra symptom. DSM
4. Desorganiserat tal
5. Desorganiserat beteende eller katatona symptom
6. Funktionsnedsättning
7. Duration mer än 6mån. 1mån (ICD)
43
Schizofreni. Andra symptom
Bristande sjukdomsinsikt. Affektiva symptom. Kognitiva symptom (exekutiva funktioner. Nedsatt abstrakt och logiskt resonerande. Arbetsminne. Uppmärksamhet. Reaktionstid. Impulskontroll). Fientlighet. Neologismer. Parkinsonism
44
Cykloid psykos (akut polymorf psykos). Symptom
Instabil bild. Mer konfusion. Affektiva blandsymptom
Svarar snabbt på ECT
45
Schizofreni. Behandling. Profromalfas
Alliansskapande. Utredning. ev SSRI
46
Schizofreni. Behandling. Aktiv fas
Symptomkontroll. Anxiolytika (bdz), sömnreglering, antipsykotika, ev stämningsstabiliserande
47
Schizofreni. Behandling. Återhämtningsfas
Seponera bdz, dostitrering, biverkningsmonitorering. Stressreducering
48
Schizofreni. Behandling. Första generation. Preparat
Haloperidol. Flufenazin. Perfenazin
49
Schizofreni. Behandling. Första generation. Mekanism
D2 antagonister. God effekt på positiva symptom. Bidrar till negativa dock
50
Schizofreni. Behandling. Första generation. Biverkningar akut
ON taget:
Parkinsonism. Akatisi
OFF target:
Antikolinerga effekter
Dystoni
51
Schizofreni. Behandling. Första generation. Biverkningar långsiktig
Tardiva dyskinesier
Chorealiknande
52
Schizofreni. Behandling. Andra generation. Mekanism
D2 antagonist och 5 HT-2 receptor blockad
53
Schizofreni. Behandling. Andra generation. Preparat
Olanzapin. Klozapin. Quetiapin. Risperidon
54
Schizofreni. Behandling. Andra generation. Klozapin. Indikation
Terapiresistenta (2 tidigare antipsykotika varav en olanzapin). Svår EPS. Beroendesamsjuklighet. Allvarlig aggression. Allvarlig suicidalitet
55
Schizofreni. Behandling. Andra generation. Biverkningar
Mindre EPS
Tardiva dyskinesier
Metabola syndromet
56
Schizofreni. Behandling. Biverkningar
EPS
Malignt neuroleptikasyndrom
Kardiella: QT förlängning, takykardi, myokardit
Metabola: viktuppgång, diabetes, prolaktinstegring
Antikolinerga: muntorrhet, förstoppning
Histaminerga: sedering
57
Schizofreni. Behandling. Psykisk.
Psykoedukation
KBT, social färdighetsträning
Familjestöd
58
EPS
Parkinsonism. Akinesi. Akut dystoni. Akatisi
Muskelkramper, muskelstelhet och skakningar
59
PTSD. Symsjuklighet
Beroendesjukdomar
60
PTSD. Symptom
Återupplevande
Undvikande beteende
Negativa tankar och sänkt sinnesstämning
Minnesförlust om centrala element av traumat
Ökad retbarhet. På helspänn
Aggressivitet. Koncentrationssvårigheter. Sömnstörningar
61
PTSD. Behandling. Psykisk
Exponeringsterapi
62
PTSD. Behandling. Läkemedel
Lågt stöd
Prova behandla depression (SSRI SNRI) och sömnproblematik
63
Substansbrukssyndrom. Diagnostik
1. Kontrollförlust
2. Försöker sluta
3. Tar mycket tid
4. Stark begäran efter drogen
5. Misslyckas med att fullgöra skyldigheter
6. Återkommande sociala problem
7. Överger andra aktiviteter
8. Drogintag i farliga situationer
9. Fortsätter trots negativa effekter
10. Abstinens
11. Tolerans
64
Alkohol. Diagnostik
AUDIT
CIWA (abstinens gradering)
Biomarkörer: ASAT/ALAT. CDT. Peth. EtG urin
65
Alkoholabstinens. Symptom
Tremor, svettning, takykardi
Abstinenshallucinos
Delirium tremens
66
Alkoholabstinens. Behandling. Akut
TIAMIN
Bensodiazepiner + haloperidol vb
Propofol om otillräckligt
67
Alkoholabstinens. Behandling. Förebyggande
KBT. Community reinforcement. MI samtal
Disulfiram (antabus)
Axamprosat (campral)
Naltrexon (ReVia)
Nalmefene. Ondansetron. Baklofen. Topiramat
68
Alkoholabstinens. Behandling. Antabus. Kontraindikationer
Kognitiv svikt
Hjärtsjukdom
Leversjukdom
69
Alkoholabstinens. Behandling. Naltrexon. Indikationer
Kick av alkohol, ung, familjeanamnes och man. Tidig debut av alkoholproblem
Genetiska markörer
70
Wernicke korsakoffs syndrom. Symptom
Wernickes triad:
Konfusion. Ataxi. Ögonsymptom (abduscenspares)
Korsakoffs sjukdom:
Kronisk axial amnesi
Brist på insikt
Konfabulation
Nekros i corpora mamillia och talamus
71
Wernicke korsakoffs syndrom. Diagnostik
Bekräftas av tiaminsvar
Lesion på MR
Ge ej glukosdropp
72
Opioidabstinens. Symptom
Influensaliknande
Dysforisk sinnesstämning. Illamående och kräkningar. Muskelvärk. Ökat tårflöde och rinnande näsa. Diarre. Vidgade pupiller, gåshud och svettning. Gäspningar. Feber. Sömnsvårigheter
73
Opioidöverdos. Symptom
Mios. Andningsdepression. Medvetandesänkning
Bradykardi
Hypotension
Urinretension
74
Opioidabstinens. Diagnostik
Objective opioid withdrawal scale
75
Opioidöverdos. Behandling
Naloxon
Buprenorfin. Partiell agonist
Metadon. Full agonist
76
Opioidberoende. Behandling
Metadon. Otympligt
Buprenorfin
Suboxon
77
Centralstimulantia. Abstinens. Symptom
Dysforisk sinnesstämning. Utmattning. Livliga obehagliga drömmar. Sömnstörningar. Psykomotorisk hämning elelr agitation
78
Centralstimulantia. Abstinens. Behandling
Symptomatisk behandling
BDZ vid behov
Undvid neuroleptika
79
Personlighetsstörningar. Etiologi
Socioekonomiska aspekter
Psykosociala faktorer. Bristande omsorg
80
Personlighetsstörningar. Diagnostik
Kognitiv funktionsnivå.
Social utredning
Diagnostiska intervjuer
Självbedömningsformulär (DIP-Q, Marke-Nyman, KSP)
Suicidalitet riskbedömning
Mycket samsjuklighet
81
Personlighetsstörningar. Behandling
KBT. MBT. DBT. Psykodynamisk terapi
Behandla samsjuklighet
82
Personlighetsstörningar. Kluster A
Paranoid form
Schizoid form
Schizotyp form
83
Personlighetsstörningar. Kluster B
Antisocial form
Borderline form
Histonisk form
Narcissistisk form
84
Personlighetsstörningar. Kluster C
Ängslig form
Osjälvständig form
Tvångsmässig form
85
Beteendesyndrom. Indelning
Trotsyndrom
Uppförandestörning
86
Beteendesyndrom. Riskgrupper
Pojkar. Låg SES klass. Utsatta områden
87
Beteendesyndrom. Diagnostik
MINI intervju
Internaliserade symptom. Misshandel och trauma. Alkohol och droger
Psykolog utredning (kognitiv test)
88
Beteendesyndrom. Behandling
Behandla samsjuklighet
Träna föräldrarfärdigheter
FFT
MST
89
ADHD. Symptom
Kärnsymptom:
Hyperaktivitet. Uppmärksamhetsstörning. Impulsivitetsproblem
Andra symptom:
Svängning i känslor, energi, motivation, apatit, sömn
Svårt med exekutivt som planera, organisera, genomföra, komma igång, prioritera
90
ADHD. Diagnostik
Symptom från ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet
Minst 6 månader, minst 2 livsområden
Flera symptom innan 12 års ålder
Symptom stör eller försämrar funktion socialt
Förklaras ej bättre av annan psykiatrisk diagnos
91
ADHD. Behandling. Barn
PSYKOEDUKATION
<6 år. Psykosociala interventioner
>6 år. Psykosocial och farmakologisk
92
ADHD. Behandling. Vuxna
Farmakologisk beh + psykoedukation + behandla annat
Hjälp med känsloreglering DBT
93
ADHD. Behandling. Centralstimulantia. Preparat
Metylfenidat (concerta, medikinet, equasym, ritalin)
Amfetaminpreparat (elvanse, attentin)
94
ADHD. Behandling. Centralstimulantia. Biverkningar
Kardiovaskulära - hjärtklappning, hypertoni
Psykiska - sömnstörning, ångest, depression, psykos
Nedsatt aptit
95
ADHD. Behandling. Icke stimulantia
Atomoxetin (strattera)
Guanfacin (Intuniv)
96
Autism. Symptom
Depression, ångest, suicidalitet.
Problem på arbete, utmattning
Sömnproblem, smärta, somatiska besvär
97
Autism. Samsjuklighet
Ångest. ADHD. Aggression/beteendeproblem. Tics/tourettes. Epilepsi
98
Autism. Diagnostik
Brister i förmåga till social kommunikation och social interaktion verbalt och icke verbalt i flera sammanhang
Begränsade repetitiva mönster i beteende, intresse eller aktiviteter
Symptom under den tidiga utvecklingsperioden
Symptom orsakar kliniskt signifikant nedsättning av funktion
99
Autism. Diagnostik. Frågeformulär
Social communication questionnaire. Autism Quotient
ADI-R. ADOS
100
Autism. Diagnostik. Utredning
Psykolog utreder kognitiv och social kognition
Arbetsterapeut för sensorik och perception
Fysioterapeut för motorik
Logoped för språk och tal
101
Autism. Behandling
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
TBA
Social färdighetsträning. KONTAKT metod
Habiliterande insatser
102
Tics. Enkla
Rickningar i ansiktet, huvud, kroppen
Klick ljud, grymtning, sniff, hostning, fnys, tjut
103
Tics. Komplexa
Känna på/röra vid. Sitta på huk. Knäböj. Fram och bak steg
Ord och fraser. Koprolali
104
Tourettes syndrom. Diagnostik
Multipla motoriska och voakal tics. Flera gånger periodvis
Ger stort lidande och nedsatt social, arbetsförmåga
Tillståndet uppträtt före 18 års ålder
105
Tourettes syndrom. Etiologi
Genetik
De novo+ omgivningsfaktorer
Hormoner, psykosocial stress, infektioner
Pre, perinatala faktorer
106
Tourettes syndrom. Samsjuklighet
ADHD, OCD
107
Tourettes syndrom. Behandling
Habit reversal training - KBT
Exposure and response prevention - KBT
Farmakologisk:
Klonidin, antipsykotika, ADHD mediciner
Botox
Neuroleptika
Noradrenerga preparat - atomoxetin, klonidin, guanfacin
108
Åtgärder vid bristande allians med patienten
Validering
Väcka frågan om allians öppet
Anpassa former av vårdkontakt
MI
Behandla utan allians?
109
Hypotes om atypiska antipsykotika mekanism?
5HT2A blockad är viktig för att minska negativa symptom
5HT2C och H1 bakom metabola effekter
110
TCA. Mekanism
Hämmar återupptag av monoaminerna serotonin och noradrenalin. Hämmar också histamin och acetylkolin
111
SSRI. Insättning
Trappa upp till måldos på 1 vecka. Utvärdera effekten efter minst 4 veckor
Kan sättas in med bdz de första veckorna
112
Metylfenidat. Mekanism
Binder till NET och DAT vilket hämmar återupptag av noradrenalin och dopamin.
113
Amfetamin. Mekanism
Binder till NET och DAT vilket hämmar/reverserar dem. Transporteras också av DAT och NET vilket konkurerar med signalsubstanserna
Går in i presynaptiska monoaminvesikeln och orsakar utflöde av neurotransmittorer från vesikeln. Påverkar VMAT
Höga doser inhiberar MAO
114
Atomoxetin. mekanism
Binder till NET och hämmar återupptag av noradrenalin
115
Guanfacin och klonidin. Mekanism
Binder och aktiverar alfa 2A adrenerga receptorer
116
Rädsla. Fysiologi
Stimulus -> talamus -> sensoriska hjärnbarken
Stimulus -> talamus -> Amygdala -> PAG, LH och PVN och ventrala striatum för motorsystem
PAG - freezing
LH - autonom
PVN - endokrin
117
Extinktion rädsla. Fysiologi
vmPFC för att lära om
Endocannabinoider också viktigt för utsläckning av rädslominnen
118
Beroende. Belöningscentrum anatomi
Beroendesubstanser aktiverar DA belöningssystem.
Mesolimbiska nerver med ursprung i ventrala tegmentum och projicerar terminaler ner till nucleus accumbens. Men också till prefrontalbarken
119
Beroende. DA-D2 receptor
Låg D2 receptor densitet associerad med eufori från centralstimulantia. Större skillnad mellan dopaminstimulering från rusmedel och vanliga belöningar
Assoicerat med lågt socioekonomiskt status
120
Beroende. Återfallsfaktorer
Priming
Drogminnen (kontextuella eller distinkta)
Stress
121
Beroende. 3 mekanismer som gör det till beroende
Snabbare upptag i hjärnan ger mer uttalad drogeufori
Förskjutning från reward till relief
Bristande "top down" kontroll och impulsivitet (action impulsivity, waiting impulsivity)
122
Beroende. Markus holy trinity
Motivation, emotion och kognition
Approach, positive reinforcement
Avoid, negative reinforcement
Think about it, temporal discounting
123
Alkohol. Stimulering. Mekanism
G protein kopplade receptorer på Mu opioid och dopaminerga receptorer
Alkohol ger frisättning av kroppsegen beta endorfin som verkar på MOR. Hämmar GABA interneuron och tar bort bromsen på mesolimbiska neuronen som blir aktiv. Frisätter dopamin i NaC
124
Alkohol. Sedation. Mekanism
CNS hämning genom jonkanaler genom två sätt:
1. Potentiering av GABA transmission. Hyperpolariserar celler och dämpar CNS aktivitet
2. Hämmar glutamat transmission i NMDA receptorer. CNS hämning
125
Alkohol. Farlig sprit
Metanol - akut bilateral blindhet
Etylenglykol - akut njursvikt. anuri
Isopropanol - akut pulmonell ödem
126
Alkohol. Tiaminbrist. Orsaker
Malnutrition
Bristande upptag i jejunum p.ga skada på GI kanalen
Leverskador
Metabola defekter
127
Alkohol. Behandling. Antabus. Mekanism
Aversionsbehandling. Disulfiram hämmar aldehyddehydrogenas som ger ackumulation av acetaldehyd som ger flush, hjärtklappning
128
Alkohol. Behandling. Campral. Mekanism
Dämpning av glutamat transmission genom remodullering av NMDA receptorer
129
Alkohol. Behandling. Naltrexon. Mekanism
Opioidantagonist. Främst mu. Blockerar beta endorfin
130
Centralstimulantia. Mekanism
Blockad av monoamintransportörer: DAT, NET, SERT
Förstärkning av monoaminerg transmission
131
Strukturerad suicidbedömning
Suicidtrappan
Tidigare suicidförsök
Riskfaktorer och skyddsfaktorer
Information från anhöriga
132
Suicid. Riskfaktorer
Psykisk sjukdom
Tidigare försök
Suicidtankar, planer och beteende
Suicid hos nära anhörig
Hopplöshet
Svårt med relationer
Impulsivitet
Negativa erfarenheter på vård
Fientlig
Man, medelålder eller äldre, arbetslös
133
Psykisk status
Yttre/allmänt beteende
Vakenhet
Klarhet
Orienteringsgrad
Formell kontakt
Emotionell kontakt
Stämningsläge
Affekter
Ångest
Psykomotorik
Tal
Psykotiska symptom
Tankeförlopp
Tankeinnehåll och vanföreställningar
Perceptionsstörningar
Suicidtankar
Sjukdomsinsikt
134
Patientlagen
Sjukvård får inte ges utan patientens samtycke. Patienten får när som helst ta billnaka sitt samtycke. Presumerat samtycke
135
Nödvarn
Vid nödvärn får man ingripa och avbryta en farlig situation förutsatt att man inte
tillgriper mer våld än nöden kräver. Denna lag regleras också i brottsbalken.
136
LPT. Kriterier
1. Allvarlig psykisk störning
2. Oundgängligt behov av psykiatrisk dygnetruntvård
3. Patienten motsätter sig sådan vård
(4. Akut farosituation)
137
LPT. Allvarlig psykisk störning
Förvrängd verklighetsuppfattning
Svårartad personlighetssyndrom
Depression med hög självmordsrisk
Allvarlig krisreaktion eller substansbruk som ger bristande verklighetsuppfattning och nedsatt funktionsnivå
138
LPT. Vårdintyg
Legitimerad läkare. Grundas i läkarundersökning. Gäller i 4 dagar
Patient till psykiatri
139
LPT. Kvarhållningsbeslut
Utfärdas av läkare från psykiatri. Inom 24 timmar ska chefsöverläkare bedöma
140
LPT. Intagningsbeslut
Tvåläkarprövning
Chefsöverläkare (eller specialist med erfarenhet) bedömer patient och vårdintyg och tar ställning till intagning inom 24 timmar från patienten anländer. Håller i 4 veckor eller 4 dagar om patienten konverterades.
Chefsöverläkare kan ansöka om förlängd tvångsvård via förvaltningsrätten
141
LRV
Lag om rättpsykiatrisk vård
142
LVM
Lag om vård av missbrukare i vissa fall. Kompletterar socialtjänstlagen
143
Kluster A. Paranoid form
Misstro mot andra. Svårt att komma överens med. Fientlig. Kylig. Kritisk. Rigid
144
Kluster A. Schizoid form
Lik autism. Avståndtagande från sociala relationer. Sällan njutning
145
Kluster A. Schizotyp form
Sociala och interpersonella svårigheter. Missuppfattar verkligheten. Vagt tal
146
Kluster B. Antisocial form
Många i fängelse. Män. Missbruk
Bristande respekt för andra. Aggressiv. Impulsiv. Brist på ånger
147
Kluster B. Borderline
Impulsiva. Starka humörsvängningar. Negativ självbild. Stormiga relationer. Hög suicidrisk. Emotionellt sårbar
Mycket samsjuklighet
DBT. KBT. MBT
148
Kluster B. Histonisk form
Överdriven emotionalitet och strävan efter uppmärksamhet. Förföriska. Charmiga. Lättpåverkade
149
Kluster B. Narcissistisk form
Lättkränkta. Uppblåsta. Fantasier om begåvning och framgånger. Vänskap i nyttotermer. Dålig empati
150
Kluster C. Änglig form
Rädsla i sociala sammanhang. Ensamma trots önskan om gemenskap
151
Kluster C. Osjälvständig form
Klängiga. Undergivna. Passiva
152
Kluster C. Tvångmässig personlighetssyndrom
Ordning och kontroll. Fixering vid detaljer. Beslutsoförmåga. Ineffektivitet. Brist på flexibilitet. Snåla. Envisa
153
Schizofreni. Neurotransmittorteori
Dopaminstörning:
Hypofrontalt - negativa symptom
Hyperstriatalt - positiva symptom
Glutamat Störning:
NMDA-R hypofunktion
154
Schizofreni. 4 dopaminvägar
1. Mesolimbisk. Ökning i DA ger positiva symptom
2. Mesokortikal. DA hypoaktivitet ger negativa, kognitiva och affektiva symptom
3. Nigrostriatal. EPS och TD bieffekter
4. Tuberohypofyseal. Hyperprolektinemi bieffekter
155
Katatoni
Katalepsi
Stirrande blick
Stupor/excitation
Mutism
Stereotypier
Negativism
Ekolali
Autonom dysfunktion
Tappar viljemässig motorisk styrning
156
ADHD. Behandling. Beteendemodulering för barn
Struktur i vardagen
Tydliga gemensamma regler
Korta och tydliga instruktioner
Framförhållning
Konsekvent omedelbar feedback
Konsekvent belöningssystem
157
ADHD. Behandling. Psykisk
Psykoedukation
Omgivningsanpassning
Beteendemodulering
Beteendeterapi
KBT
MOTION
158
Autism. Svårigheter. Wings triad
Kommunikation
Beteende
Social funktion
159
Depression. Indikation för återfallsförebyggande beh
Tre eller flera depressionsepisoder
Sen eller tidig debut
Täta recidiv
Svåra depressiva skov
160
NaSSA. Mekanism
Presynaptisk alfa 2 receptorblockad samt postsynaptisk serotoninreceptorblockad
161
Monaminhypotes
Hypotesen säger att depression orsakas av en brist i monoamintransmittorer i centrala nervsystemet medan mani orsakas av en alltför stor mängd
162
Varför mår man mycket sämre i början av en SSRI beh?
OKLAR. SSRI ger ökad serotonin i synapsen omgående vilket ger biverkningar (effekt på fel plats) men den antidepressiva effekten uppträder vanligen efter någon vecka och ökar successivt när Serotoninautoreceptorer nedregleras i dendriter och axonet skickar ut mer serotonin
163
Depression. ECT. Kontraindikationer
Instabil eller allvarlig hjärtsjukdom
Tillstånd med risk för ökat intrakraniellt tryck
Grav osteoporos
Mycket dåligt tandstatus
Nedsatt lungfunktion
Glaukom
Övriga tillstånd med narkosrisk
164
Depression. ECT. Biverkningar
Mild träningsvärk, huvudvärk, tandskador
Närminnepåverkan. Axial amnesi
Kortvarig konfusion
Illamående. Kräkning
165
Litiumintox. Symptom
Lindring: GI, tremor
Måttlig: Cerebellär. Dysartri, ataxi
Svår: Cerebrala med somnolens/konfusion
166
Litiumintox. Orsak
Vätskebrist p.ga minskat intag, infektioner, feber, klimat
Interagerande läkemedel som antiinflammatoriska och antihypertensiva
167
LVM
1.Närnågontillföljdavettfortgåendemissbrukäribehovavvårdförattkommaifrånsittmissbruk.2.NärvårdbehovetkanintetillgodosesenligtSocialtjänstlagenellerpåannatsättoch:3.Närhentillföljdavmissbruket:a) Utsättersinfysiskaellerpsykiskahälsaförallvarligfara.b) Löperenuppenbarriskattförstörasittlivellerc) kanbefaraskommaskadasigsjälvellernågonnärstående.
