Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K9 > Neuro > Flashcards

Neuro Flashcards

1
Q

Migrän. Definition

A

> 15 huvudvärksdagar per månad varav 8 med migrän

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Migrän. Symptom

A

Aura. Flimmerskotom
Ensidig
Pulserande
Illamående
Episodisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Migrän. Faser

A

Premonitoriell fas
Aurafas
Huvudvärksfas. CGRP
Prodromal fas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Migrän. Riskfaktorer

A

Stress. Sömnbrist. Alkohol. Medicin. Lukter. Ljus. Ljud. Hormoner. Fysisk aktivitet. Hunger. Dehydrering. Koffein

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Migrän. Behandling

A

Akut - ASA, paracetamol, NSAID, triptaner
Profylax - Eliminera utlösande faktor. Betablockad. Antiepileptika. Botox. CGRP specifik behandling antikroppar. TENS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Spänningshuvudvärk. Symptom

A

Pressande och tryckande. Längre tid än migrän

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Spänningshuvudvärk. Behandling

A

Fysioterapi vid kronisk
ASA, paracetamol vid episodisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Trigeminala autonoma cefalalgier. Symptom

A

Horners syndrom
Dagliga timslånga attacker i perioder
Samma huvudhalva. Tårbildning. Röd ögonvita. Nästäppa. Liten pupill. Ptos
Stegrar snabbt till maximum och sjunker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Trigeminala autonoma cefalalgier. Behandling

A

Akut - sumatriptan. Syrgas. Neurostimulering av ganglion sphoenopalatinum
Profylax - verapamil. CGRP antikroppar. Prednisolon. Litium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Trigeminala autonoma cefalalgier. Riskfaktorer

A

Män. Rökning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Huvudvärk. Traumarelaterad

A

Subarachnoidalblödning
Subduralhematom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Huvudvärk. Kärlorsakad

A

Missbildningar. Occipitala AVM och kavernösa angiom
Central sinusventrombos
Vertikokraniell artärdissektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hjärnabscess. Riskfaktorer

A

Vanligare hos yngre <40 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hjärnabscess. Etiologi

A

Kirurgi. Mediaotit. Tandinfektion. Mastoidit. Sinuit. Trauma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hjärnabscess. Symptom

A

Huvudvärk. Feber. Fokala bortfall. Epileptiska anfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Trigeminusneuralgi. Riskfaktorer

A

Debut kring 50. Kvinnor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Trigeminusneuralgi. Symptom

A

Attacker med kortvarig intensiv ansiktsmärta
Konstant domning. Troligen symptomatogen neuralgi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Trigeminusneuralgi. Diagnostik

A

Ingen radiologi
Hos yngre MR hjärna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Trigeminusneuralgi. Behandling

A

Karbamazepin
Ballongkompression mot ganglion Grasseri
Mikrovaskulär dekompression

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Parkinsonism. Symptom

A

Vilotremor. Rigiditet. Hypokinesi
Demens. Affektiva störningar. Dysautonomi. Hyperkinesi, Dyskinesi, Urinträngningar. Gastrointestinal och kardiovaskulär dysautonommi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Parkinsonism. Diagnostik

A

Klinisk undersökning
L-dopa test. Behandlingsförsök
MR
SPECT
LP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Parkinsonism. Behandling

A

L-dopa
Nedbrytningshämmare (DDC. MAO-B. COMT)
Dopaminagonister
Antikolinergika. Thalamotomi. Elektrostimulering DBS
Transplantation. Embryonala stamceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Parkinsonism. L-dopa. Biverkningar

A

Dosglapp. Ofrivilliga rörelser. Snabba svängningar mellan ofrivilliga rörelser och stelhet. “frysningar”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Parkinsonism. Avancerad behandling

A

Apomorfinpump. Duodopa/Lecigon. DBS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Atypisk parkinsonism. Symptom

A

Ingen tremor. Bilterala debutsymptom. Snabb progress. Osäker L-DOPA effekt. Retropulsion. Blickpares. Dysautonomi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Atypisk parkinsonism. Typer

A

MSA - pyramidbanepåverkan. blickpares
PSP - Vertikal blickpares.Pyramidala symptom
CBD - myoklonus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Huntingtons sjukdom. Bakgrund

A

Autosomalt dominant. 30-40 år debut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Huntingtons sjukdom. Symptom

A

Psykiatriska - Depression. Bipolär. Suicidhandlingar. Irritabilitet. Personlighetsförändring. Psykos. Tvångssyndrom. sömnsvårigheter
Motoriska - Chorea. Rigiditet. Dystoni. Balansstörning. Dysartri. Dysfagi. Tics. Myoklonier
Kognitiva - Dysexekutivitet. Uppmärksamhetsstörning. Planeringssvårigheter. Passivitet. Apraxi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Huntingtons sjukdom. Diagnostik

A

MR. LP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Huntingtons sjukdom. Behandling

A

Symptomatisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Restless legs syndrom. Behandling

A

Fysisk träning. Duscha kallt. KBT. Stretcha
L-dopa.
DA agonister. Bra hos unga
Opioider. Bensodiazepiner. Antiepileptika
Fe-infusion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

ALS. Symptom

A

Muskelsvaghet. Muskelryckning. Tilltagande svaghet spinalt eller bulbärt. Fascikulationer. Motorneurontecken.
Salivöverskott. Bronkial sekretstagnation. Affektlabilitet. Ångest. Depression. Smärta. Sväljsvårigheter. Andningspåverkan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

ALS. Diagnostik

A

Exkllusionsdiagnos
EMG. Polyfasi. Ökad spontanaktivitet
MEP
Neurografi normalt
Likvoranalys
Blodprover
Muskelbiopsi
DNA analys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

ALS. Behandling

A

Multidiciplinär approach
Rilutek/riluzol
Symptomatisk beh
Non invasiv och invasiv ventilation
Framtiden: tofersen intrathekalt. C9orf genterapi. Immunoterapi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Myastena gravis. Bakgrund

A

20-30 år. Kvinnor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Myastena gravis. Symptom

A

Uttröttbarhet proximalt
Okulär - ptos, diplopi
Bulbär - tal, sväljning, andning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Myasten kris

A

Respiratorisk insufficiens till följd av myasten svaghet i andningsmuskulatur. Följa PEF på patienten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Myastena gravis. Diagnostik

A

Anamnes
Upprepade rörelser
Edrofoniumtest
Neurofysundersökning. Enkelfiber EMG
Antikroppsanalys. AChR-ak, MuSK-ak, ak mot tvärstrimmig muskulatur
DT torax. Tymus hyperplasi? Tymom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Myastenia gravis. Behandling

A

Symptomlindrande. Kolinesterashämmare.
Kortison
Immunmodulerande behandling - azatioprin. IvIg. Plasmaferes
Tymektomi
Komplementinhibition
FcRn receptorhämmare
Stamcellstransplantation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Myopati. Symptom

A

Kraftnedsättning (Proximalt tilltagande). Myalgi. Myotoni. Muskelatrofi (ovanligt). Ofrivillig muskelaktivitet (kramper, fascikulationer, rippling, myokymier). Varierande paralystillstånd. Myasteni. Muskeluttröttbarhet utan pares

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Myopati. DIagnostik

A

Hereditet
Status. Proximal svaghet
Muskelbiopsi
Blodprover: CK, TSH, T4, SR, immunologiska prover, laktat, fettsyror, genetiska prov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Myopati. Kongenitala

A

Central core disease
Nemalin body myopati
Centronukleär myopati
Andra kongenitala myopatier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Myopati. Duschenne/becker dystrofi. Bakgrund

A

X kromosomalt ärftlig. Endast pojkar
Debut 2-4 ård ålder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Myopati. Duschenne/becker dystrofi. Symptom

A

Proximal svaghet. Förlorad gångförmåga. Kardiomyopati. Andningsvvikt. Skolios. Vingskapula. Vadhypertrofi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Myopati. Duschenne/becker dystrofi. Behandling

A

Kortison. Hjärtsviktbehandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Myopati. Dystrofika myotokina typ 1. Ärftlighet

A

Autosumalt dominant multisystemsjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Myopati. Dystrofika myotokina typ 1. Symptom

A

Kraftnedsättning i bulbär och distal muskulatur + myotoni. Arytmmier. Andra organpåverkan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Myopati. Andra dystrofiformer

A

Distala muskeldystrofier
Limb girdle dystrofi
FSHD
Oculofaryngeal muskeldystrofi
Emery driefuss muskeldystrofi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Metabola myopatier. Symptom

A

Drabbar energikrävande organ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Metabola myopatier. Diagnostik

A

p-laktat
Muskelbiopsi
Enzymmätning
Genetisk utredning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Inflammatoriska myopatier. Typer

A

Dermatomyosit. Inklusionskroppsmyosit. Immunmedierad nekrotiserande myopati. Overlapsyndrom. Polymyosit. Paramaligna myosier. Läkemedelsutlösta myositer. Infektiösa myositer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Inflammatoriska myopatier. Behandling

A

Som myastenia gravia
Kortison
Kombineras med azathioprin eller metotrexat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Jonkanals myopatier. Typer

A

Periodisk paralys
Myotona congenita

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Stroke. Riskfaktorer. Biologiska

A

Ålder. Man. Etnisk tillhörighet. Tidigare stoke eller TIA. Hereditet (CADASIL, fabry sjukdom, neurofibromatos typ 1)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Stroke. Riskfaktorer. Medicinska

A

Hypertoni. Hjärt och kärlsjukdomar. Diabetes mellitus. TIA. Metabolt syndrom. beh med östrogen. Blåsljud över halsartär. Migrän med aura

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Stroke. Riskfaktorer. Livsstilsfaktorer

A

Rökning. Fysisk inaktivitet. Högt alkoholintag. Lågt intag av frukt, grönsaker, fisk. Stress. Missbruk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Stroke. Riskfaktorer. Mindre vanliga

A

Polycytemia vera. Koagulationsrubbningar. Borreliainfektion. Infektion/inflammation i CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Stroke. Symptom. Främre cirkulation

A

Kontralateral hemiplegi, central facialispares, hemisensorisk deficit, homonym hemianopsi. Afasi. Neglekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Stroke. Symptom. Bakre cirkulation. Vertebro basillaris

A

Pares och/eller känselnedsättning. Central eller perifer facialispares.
lillhjärnssymtom t ex ataxi, yrsel, balansstörning
kranialnervspåverkan: sväljningssvårigheter, tungpares, heshet,sluddrigt tal, ögonmotorikstörning, nystagmus
ögonsymtom: homonym hemianopsi, kortikal blindhet
Medvetandesänkning
Påverkan på andning och cirkulation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Stroke. Symptom. Bakre cirkulation. Basillaris

A

Tetrapares. Blickpares uppåt. Synfältsdefekt: homonym hemianopsi. Kortikal blindhet
Ataxi, yrsel, balansstörningar. Visuella hallucinationer. Medvetandesänkning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Stroke. Symptom. Bakre cirkulation. Wallenberg syndrom

A

Yrsel. Illamående. Kräkning
Nystagmus
Ilsilateral hemiataxi
Nedsatt känsel för smärta och temp ilsilateralt
Ipsilateral svalg, stämbandspares, hornerssyndrom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Horners syndrom

A

Mios. Ptos. Endolftalmit. Vasodilation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

TIA. Karotissymptom

A

Övergående pares. Känselnedsättning. Afasi. Amaurosis fugax

64
Q

TIA. Vertebrobasillarissymptom

A

Övergående balansrubbning. Yrsel. Dubbelseende. Dysartri. Långa bansymptom

65
Q

Stroke. Diagnostik

A

Anamnes
NIHSS
Labbprover
DT huvud med angiografi
MR vid differentialdiagnostik
Duplex halskärl vid karotisstenos misstanke
EKG akut
Ekokardiografi vid kardiell embolimisstanke
LP vis misstanke på infektion eller inflammation CNS

66
Q

Stroke. Behandling. Akut

A

Alltid DT angio före behandling
Akut trombolys med tPA inom 4.5 timmar
ASA bolusdos + standarddos dagligen
Endovaskulär trombektomi. Basillarisocklusion eller trombos som har varit länge

67
Q

Akut trombolys. Kontraindikationer

A

Blödning. Obetydliga symptom. Pågående förbättring. NIHSS<5. Allvarlig stroke (t.ex NIHSS >25). BT > 185/110. Pågående Waran/heparin beh

68
Q

Stroke. Behandling. Profylax

A

Trombocytaggregationshämmare: ASA + klopidogrel/asasantin
Antikoagulantia: Waran eller NOAK om embolisaering eller FF
Karotisändartärektomi. Symptomgivande karotisstenos
STATIN

69
Q

Malign mediainfarkt

A

Utvecklas inom 2-5 dagar efter infarkt debut
Neurokirurgiskt med dekompressiv hemikraniektomi

70
Q

Hjärntumör. Symptom. Allmänt

A

Nytillkommen huvudvärk. Personlighetsförändring. Kognitiv nedsättning. Trötthet, illamående, kräkningar. Obskurationer. Papillödem. Sänkt medvetandegrad. Inklämningsfenomen. Sträckkramper, ockulomotoriuspares, pulssänkning, bltr stegring

71
Q

Hjärntumör. Symptom. Frontallob

A

Motoriska/generaliserade anfall. Hemipares. Afasi. Personlighetsförändring. Psykiska symptom. Minnesstörning

72
Q

Hjärntumör. Symptom. Parietallob

A

Motoriska/sensoriska anfall. Hemihyperestesi. Bristande uppmärksamhet. Kontralateral homonym hemianopsi. Neglekt

73
Q

Hjärntumör. Symptom. Temporallob

A

Kontralateral dysfunktion i kortikospinala banor. Homonym kvadrantanopsi. Afasi. Partiella komplexa anfall

74
Q

Hjärntumör. Symptom. Occipitallob

A

Synfältsbortfall. Fokala occipitala anfall

75
Q

Hjärntumör. Symptom. Tredje ventrikel

A

Hydrocefalus. Lägesberoende huvudvärk. Kräkningar

76
Q

Hjärntumör. Symptom. Hjärnstam

A

Kranialnervspåverkan. Långa bansystem. Spastisk pares. Känselnedsättning. Ataxi. Vertikal blickstörning. Internukleär oftalmoplegi

76
Q

Hjärntumör. Symptom. Hjärnstam

A

Kranialnervspåverkan. Långa bansystem. Spastisk pares. Känselnedsättning. Ataxi. Vertikal blickstörning. Internukleär oftalmoplegi

77
Q

Hjärntumör. Symptom. Cerebellum

A

Hemiataxi. Balansstörning. Occipital huvudvärk. Yrsel. Nystagmus

78
Q

Hjärntumör. Diagnostik

A

Neurologstatus. RLS
DT hjärna. Torax utesluta metastas
MR
Lumbalpunktion. OBS inklämning
PET

79
Q

Hjärntumör. Behandling

A

Kortison
Operation - biopsi, extirpation
Vakenkirurgi - brain mapping
Monopolär elektrisk stimulering
Onkologisk beh: strål, cytostatika, TTF

80
Q

MS. Etiologi

A

Miljö, arv, slump

81
Q

MS. Debutsymptom

A

Optikusneurit
Muskelsvaghet. Spasticitet. Uttröttbarhet
Lhermittes parestesier

82
Q

MS. Andra symptom

A

Ataxi
Internukleär oftalmoplegit. Patognomont
Blås/tarm/Sexuella besvär
Trötthet
Subkortikala kognitiva symptom
Neurogen smärta

83
Q

MS. Diagnostik

A

MR hjärna och ryggmärg
LP. IgG oligoklonala band

84
Q

MS. Behandling

A

Skov: Kortison, plasmaferes
Tysabri. Infusion
Gilenya, zeposia
Orevus, kesimpta
Mabthera
Rekonstitutionsbehandling. Autolog stamcellstransplantation

85
Q

Sömn. Diagnostik

A

Anamnes
Sömndagbok
Frågeformulär. ESS, PSQI, BSAQ
Polygrafi
Polysomnografi
Aktigrafi

86
Q

Insomni. Etiologi

A

Hyperarousal
Maladaptiv stressreaktion
Missbruk. Läkemedelsbiverkning. Sköldkörtelsjukdom
Annan sjukdom

87
Q

Insomni. Behandling

A

Sömnråd. KBT
GABA agonister (Z preparat)
Övriga preparat. Prapavan, atarax, circadin
Bensodiazepiner
Mirtazapin

88
Q

Narkolepsi. Debut

A

I tonåren och i 35-40 års ålder
Associerat med andra autoimmuna sjukdomar

89
Q

Narkolepsi. Symptom

A

Triad: Sömnparalys. Hypnagoga. Kataplexi
Viktuppgång. Sömngång under REM sömn

90
Q

Narkolepsi. Diagnostik

A

Dagliga sömnattacker
MSLT
Om ej kataplexi krävs även HLA typ och lågt orexin i likvor

91
Q

Narkolepsi. Behandling

A

Sömnhygien. Schemalagd sömntid
Vakenhetshöjande medicinering - modiodal, metylfenidat, amfetamin
Medicincering mot kataplexi - SNRI, TCA, Xyrem

92
Q

Djupsömnparasomnier. Symptom

A

Sömngång. Nattskräck. Konfusoriska uppvaknanden. Sleep eating disorder. Sexsomni

93
Q

Djupsömnparasomnier. Diagnostik

A

Videopylosomnografi

94
Q

Djupsömnparasomnier. Behandling

A

Sömnhygien
Schemalagda uppvaknanden
Läkemedelsbehandling. Paroxetin

95
Q

REM sömnsparasomnier. Diagnostik

A

Videopolysomnografi
yt-EMG mätning under REM och icke REM
Klonazapam god effekt

96
Q

Dygnsrytmstörningar. Behandling

A

Ljus
Melatonin
Motivationshöjande åtgärder
Regelbundet arbetsschema
Använd andra zeitgebers

97
Q

Hydrocefalus. Obstruktiv

A

Akveduktstenos. Blödning vid ventriklar. Tumörobstruktion, Foramen monro cysta. Myelomeningoccele

98
Q

Hydrocefalus. Kommunicerande

A

Defekt araknoidalgranulationer. Normaltryck. Sekundär (blödning. Meningit. trauma)

99
Q

Hydrocefalus. Diagnostik

A

Anamnes.
DT, MR, ultraljud
Shuntöversikt
Lab
LP vid icke obstruktiv hydrocefalus

100
Q

Hydrocefalus. Behandling

A

Shunt. Shuntventil
Implantatkirurgi. Ventrikulocisternostomi

101
Q

Normaltryckshydrocefalus. Symptom

A

Gångproblem. Balanssvårigheter. Kognitiv svikt. Urinträngningar/inkontinens

102
Q

Normaltryckshydrocefalus. Diagnostik

A

DT eller MR hjärna. Ventrikelvidgning?
Fysioterapi
Lumbalpunktion. Låga halter av amyloid, amlyoid precursor protein och Tau i likvor är typiskt för iNPH

103
Q

Normaltryckshydrocefalus. Behandling

A

Bukshunt eller hjärnshunt

104
Q

Polyneuropati. Definition

A

Svaga eller bortfallna reflexer
Nedsatt distal muskelkraft
Nedsatt distal känsel

105
Q

Polyneuropati. Symptom

A

Sensoriska - parestesier. Brinnande känsla. Åtkramande. Smärta. Hyperestesi. Balansstörning
Motoriska - Muskelkramper. Distal svaghet. Atrofier
Autonoma - Torr hy. Nedsatt svettning. Postural hypotension. Nattlig diarre. Förstoppning. Impotens. Blåstömningssvårigheter

106
Q

Polyneuropati. Axonal. Etiologi

A

Okänd. Toxisk. Bristtillstånd. Diabetes. Infektion. CIAP

107
Q

Polyneuropati. Demyeliniserande. Etiologi

A

Ärftlig. Inflammatorisk. CIDP

108
Q

Polyneuropati. Axonal och demyeliniserande. Etiologi

A

Systemsjukdomar. Inflammatorisk. Cancer

109
Q

Polyneuropati. Akuta

A

Guillain Barre
Facialispares av borrelia
Ciritcal illness polyneuropati

110
Q

Polyneuropati. Subakuta

A

Inflammatoriska. Paramaligna

111
Q

Polyneuropati. Kronisk

A

Toxisk kemisk. Metabol

112
Q

Diabetespolyneuropati. Patologi

A

Hyperglykemi orsakar sorbitolinlagring i nerver och mikrovaskulära komplikationer vilket försämrar nervernas kärlförsörjning

113
Q

Diabetespolyneuropati. Symptom

A

Symmetrisk diffus sensorisk neurpati. Mononeuropati. Tryckpareser. Diffus småfiberneuropati. Autonom dysfunktion. Smärta

114
Q

Diabetespolyneuropati. Diagnostik

A

Minskade senreflexer
Glukosprofil. Kreatinin
Elektroneurografi. EKG

115
Q

Diabetespolyneuropati.Behandling

A

Livsstilsförändringar
Analgetika. Antidepressiva. Kapsaicin. Antiepileptika

116
Q

Toxisk neuropati. Etiologi

A

Alkogol. Akrylamid. Arseknik. Lösningmedel. Bly. Kvicksilver
Infektionsläkemedel. Cytostatika. L-dopa. Litium. Tacrolimus. Antabus

117
Q

Polyneuropati. Vitaminbrister

A

B1/tiamin. Beriberi
B6 överskott
B12. Mer myelopati
B9/Folsyra

118
Q

CIAP. Definition

A

Symptom minst 3 månader
Symmatrisk distal utbredning

119
Q

CIAP. Riskfaktorer

A

Nedsatt glukostolerans. Högt BT. Hyperlipidemi. Obsitas. Sömnapnesyndrom

120
Q

Polyneuropati. Charcot marie tooth. Diagnostik

A

Oförmåga dorsalflektera fotleder och tår
Atrofi underben och handmuskler
Förlust av extremitetsreflexer
Höga fotvalv och hammartår

121
Q

Polyneuropati. HNPP. Diagnostik

A

Dropphand. Droppfot. Plexuspares. Domningar

122
Q

Guillain barre. Etiologi

A

Autoimmun. Utlösande infektioner

123
Q

Guillain barre. Symptom

A

Proximal muskulatur svaghet.
Respirationsbesvär
Kardiovaskulära symptom. Blt påverkan. Arytmi
Smärta. Djup molande och utstrålande smärta
Blåsretention
Obstipation
Trombosprofylax

124
Q

Guillain barre. Diagnostik

A

Föregås ofta av ÖVI eller gastroenterit
LP. Lågt cellantal och högt protein
Neurografi. Demyelinisering

125
Q

Guillain barre. Behandling

A

Plasmaferes. iv immunoglobulin
Kortison

126
Q

CIDP. Symptom

A

Kronisk progressiv
Symmetrisk proximal och distal svaghet
>8 veckor
Som guillain barre

127
Q

CIDP. DIagnostik

A

MR nervrötter
Positiv respons på guillain barre beh

128
Q

Epilepsi. Definition

A

Upprepade orovocerade anfall med minst 24 timmars intervall

129
Q

Epilepsi. Etiologi

A

Infektion. Genetik. Kortikala anomalier. Posttrauma. Tumörer. Mikrokondiepati. Metabol epileptisk encefalopati. Hypoxisk ischemisk encefalopati. Kärlmissbildningar.

130
Q

Epilepsi. Symptom

A

Triad: Aura, automatismer och påverkat medvetande
Epigastric raising. Rädsla. Hörselupplevelse. Smak. Lukt. Synintryck. Blekhet. Takykardi

131
Q

Epilepsi. Diagnostik

A

Anamnes
Neurologisk undersökning
Differentialdiagnostik, psykogen?
EEG. Bandspelar. Videometri. MR. Med eller utan provokation (sömndeprivering, hyperventilation, fotostimulering)

132
Q

Epilepsi. Behandling

A

Karbamazapin, levetiracetam, Lamotrigin, valproat
Kirurgi
Nervus vagus stimulator

133
Q

Epilepsi. Kirurgi indikation

A

Beh med två ASM i adekvata doser men ej anfallsfrihet
Misstanke om fokal epilepsi eller okänd orsak

134
Q

Status epilepticus. Etiologi

A

Stroke. CNS infektion. Intox. Metabolisk orsak. Tumör. Progressiv neurologisk sjukdom. Kärlmissbildningar. Eclampsi. Utsättning av antiepileptika

135
Q

Status epilepticus. Mekanism

A

GABA receptorer minskar medan glutaminerga receptorer ökar i antal. Måste behandla med GABA läkemedel tidigt för annars finns det inget kvar att behandla.
Förhindra exotoxicitet. Glutaminerg receptor överaktivitet ger kalciuminflöde med nekros och apoptos

136
Q

PNES. Behandling

A

Kräver videometri för diagnos. Läkemedel mot ångest/depression har effekt

137
Q

Papillödem. Mekanism

A

Minskar/blockerat axoplasmatiskt flöde p.ga kat tryck i optikusskidan med intraaxonalt ödem

138
Q

Papillödem. Komplikationer

A

Sekundrä optikusatstasrofi

139
Q

Papillödem. Etiologi

A

Hjärntumör
Hjärnabscess
Traumatisk ödem
Blödning
Hydrocefalus

140
Q

Papillödem. Diagnostik

A

Ögonbottenundersökning (Hyperemi av papillen, protrution, exsudat, ytliga blödningar)
Goldmann perimetri
Abduscenspares

141
Q

Triptan. Biverkningar

A

Trötthet, värmekänsla, tryck över bröstet, tryck/stelhet över nacke och hals

142
Q

Klassisk och symptomatisk trigeminusneuralgi

A

Klassisk - mekanisk orsak i form av kärlslynga som komprimerar elle ringen orsak. Äldre. Ingen känselnedsättning. Kommer när man t.ex äter
Symptomatisk - Tumör eller neurologisk sjukdom. Alltid känselpåverkan

143
Q

Parkinsonism. Patofysiologi

A

Dysfunktion av alfa synuklein som ska fragmenterea och uttransportera proteiner som använts i celler. Detta blir störd och fragmenten blir för stora och blir lewy inklusionskroppar. Neurodegeneration av dopaminerga celler i substantia nigra. Börjar i olfaktoriska systemet och sprider sig mot pons, subtantia nigra och hela hjärnan

144
Q

Myasteania gravis. Patofysiologi

A

Autoimmuna antikroppar binder till olika strukturer i neuromuskulära övergången och leder till minskad känslighet för acetylkolin via bla blockering och degradering av acetylkolinreceptorer
Troligen antigen i thymus som gör att antikroppar bildas?

145
Q

Stroke. Patofysiologi

A

Minskning av blodflöde i hjärnvävnad leder till energisvikt och depolarisation vilket ger utsöndring av glutamat. Glutamat ger postsynaptiskt influx av kalium och natrium vilket leder till cellödem, dysreglering av transmittorer, mitokondriell skada och fria radikaler och aktivering av enzym. Akut nekros och senare apoptos

146
Q

Karotissymptom. Det viktigaste

A

Amaurosis fugax. Art ophtalmica första grenen från art carotis interna

147
Q

NIHSS. Uppgifter

A

Vakenhetsgrad. Orientering. Förståelse. Ögonmotorik. Synfält. Facialispares. Pares i arm. Pares i ben. Extremitetsataxi. Sensibilitet. Språkförståelse. Dysartri. Sensoriskt neglekt

148
Q

Gliom. Molekylärpatologi

A

IDH. Diagnostik och prognostik
1p/19q. Delesion bättre svar på cytostatika
MGMT. Promotor metylering bra för val mellan cytostatika och strålbehandling

149
Q

Narkolepsi. Patofysiologi

A

Autoimmun/sekundär till skada destruktion av orexinnervceller i hypothalamus
Sekundär narkolepsi kan förekomma beroende på primärorsak

150
Q

CSF. Funktion

A

Stördämpare. Avtransport av metaboliter. Hormontransportör inom CNS. Immunologisk

151
Q

CSF. Bildning

A

Främst plexus choroideus i ventriklar samt ependym. Även interstitiella rummet periventrikulärt
Tas upp via arachnoidalagranulationer i venösa sinus

152
Q

Spasticitet. Rigiditet. Störning anatomi

A

Spasticitet beror på en bristande centralnervös hämning av muskelspolar och ses vid skador i pyramidbanan. Rigiditet tyder på störd basal gangliefunktion och ses framförallt vid
Parkinsons sjukdom.

153
Q

Parkinsonism. ON-OFF

A

snabba svängningar av
rörligheter mellan svår rigiditet och uttalade dyskinesier. Detta är till större del relaterat till
farmakokinetiken för L-DOPA och förekommer vid avancerad PD, då upplagringskapacitet
för bildat dopamin minskar pga uttalad neuronförlust.

154
Q

Tremor. 3 Typer

A
  1. Vilotremor som finns i vila, är långsam och regelbuden, vanligen i hand och arm, kan dämpas vid viljemässig aktivering. Ses ofta vid PD.
  2. Postural tremor som uppträder vid ständig utsräckning av handarm, försämras vid affekt och dämpas i vila. Ses ofta vid essentiell tremor, hypertyreos, och läkemedelbiverkan (litium) och kaffeintag.
  3. Intentionstremor som är ett uttryck för ataxi. Tremor vid extremitetsrörelse mot vissa mål iakttas. Ses ofta vid cerebellära skador.
155
Q

Muskarin kris/akut dystoni. Behandling

A

Atropin spruta

K9 (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions