Neuro Flashcards
1
Q
Migrän. Definition
A
> 15 huvudvärksdagar per månad varav 8 med migrän
2
Q
Migrän. Symptom
A
Aura. Flimmerskotom
Ensidig
Pulserande
Illamående
Episodisk
3
Q
Migrän. Faser
A
Premonitoriell fas
Aurafas
Huvudvärksfas. CGRP
Prodromal fas
4
Q
Migrän. Riskfaktorer
A
Stress. Sömnbrist. Alkohol. Medicin. Lukter. Ljus. Ljud. Hormoner. Fysisk aktivitet. Hunger. Dehydrering. Koffein
5
Q
Migrän. Behandling
A
Akut - ASA, paracetamol, NSAID, triptaner
Profylax - Eliminera utlösande faktor. Betablockad. Antiepileptika. Botox. CGRP specifik behandling antikroppar. TENS
6
Q
Spänningshuvudvärk. Symptom
A
Pressande och tryckande. Längre tid än migrän
7
Q
Spänningshuvudvärk. Behandling
A
Fysioterapi vid kronisk
ASA, paracetamol vid episodisk
8
Q
Trigeminala autonoma cefalalgier. Symptom
A
Horners syndrom
Dagliga timslånga attacker i perioder
Samma huvudhalva. Tårbildning. Röd ögonvita. Nästäppa. Liten pupill. Ptos
Stegrar snabbt till maximum och sjunker
9
Q
Trigeminala autonoma cefalalgier. Behandling
A
Akut - sumatriptan. Syrgas. Neurostimulering av ganglion sphoenopalatinum
Profylax - verapamil. CGRP antikroppar. Prednisolon. Litium
10
Q
Trigeminala autonoma cefalalgier. Riskfaktorer
A
Män. Rökning
11
Q
Huvudvärk. Traumarelaterad
A
Subarachnoidalblödning
Subduralhematom
12
Q
Huvudvärk. Kärlorsakad
A
Missbildningar. Occipitala AVM och kavernösa angiom
Central sinusventrombos
Vertikokraniell artärdissektion
13
Q
Hjärnabscess. Riskfaktorer
A
Vanligare hos yngre <40 år
14
Q
Hjärnabscess. Etiologi
A
Kirurgi. Mediaotit. Tandinfektion. Mastoidit. Sinuit. Trauma
15
Q
Hjärnabscess. Symptom
A
Huvudvärk. Feber. Fokala bortfall. Epileptiska anfall
16
Q
Trigeminusneuralgi. Riskfaktorer
A
Debut kring 50. Kvinnor
17
Q
Trigeminusneuralgi. Symptom
A
Attacker med kortvarig intensiv ansiktsmärta
Konstant domning. Troligen symptomatogen neuralgi
18
Q
Trigeminusneuralgi. Diagnostik
A
Ingen radiologi
Hos yngre MR hjärna
19
Q
Trigeminusneuralgi. Behandling
A
Karbamazepin
Ballongkompression mot ganglion Grasseri
Mikrovaskulär dekompression
20
Q
Parkinsonism. Symptom
A
Vilotremor. Rigiditet. Hypokinesi
Demens. Affektiva störningar. Dysautonomi. Hyperkinesi, Dyskinesi, Urinträngningar. Gastrointestinal och kardiovaskulär dysautonommi
21
Q
Parkinsonism. Diagnostik
A
Klinisk undersökning
L-dopa test. Behandlingsförsök
MR
SPECT
LP
22
Q
Parkinsonism. Behandling
A
L-dopa
Nedbrytningshämmare (DDC. MAO-B. COMT)
Dopaminagonister
Antikolinergika. Thalamotomi. Elektrostimulering DBS
Transplantation. Embryonala stamceller
23
Q
Parkinsonism. L-dopa. Biverkningar
A
Dosglapp. Ofrivilliga rörelser. Snabba svängningar mellan ofrivilliga rörelser och stelhet. “frysningar”
24
Q
Parkinsonism. Avancerad behandling
A
Apomorfinpump. Duodopa/Lecigon. DBS
25
Atypisk parkinsonism. Symptom
Ingen tremor. Bilterala debutsymptom. Snabb progress. Osäker L-DOPA effekt. Retropulsion. Blickpares. Dysautonomi
26
Atypisk parkinsonism. Typer
MSA - pyramidbanepåverkan. blickpares
PSP - Vertikal blickpares.Pyramidala symptom
CBD - myoklonus
27
Huntingtons sjukdom. Bakgrund
Autosomalt dominant. 30-40 år debut
28
Huntingtons sjukdom. Symptom
Psykiatriska - Depression. Bipolär. Suicidhandlingar. Irritabilitet. Personlighetsförändring. Psykos. Tvångssyndrom. sömnsvårigheter
Motoriska - Chorea. Rigiditet. Dystoni. Balansstörning. Dysartri. Dysfagi. Tics. Myoklonier
Kognitiva - Dysexekutivitet. Uppmärksamhetsstörning. Planeringssvårigheter. Passivitet. Apraxi
29
Huntingtons sjukdom. Diagnostik
MR. LP
30
Huntingtons sjukdom. Behandling
Symptomatisk
31
Restless legs syndrom. Behandling
Fysisk träning. Duscha kallt. KBT. Stretcha
L-dopa.
DA agonister. Bra hos unga
Opioider. Bensodiazepiner. Antiepileptika
Fe-infusion
32
ALS. Symptom
Muskelsvaghet. Muskelryckning. Tilltagande svaghet spinalt eller bulbärt. Fascikulationer. Motorneurontecken.
Salivöverskott. Bronkial sekretstagnation. Affektlabilitet. Ångest. Depression. Smärta. Sväljsvårigheter. Andningspåverkan
33
ALS. Diagnostik
Exkllusionsdiagnos
EMG. Polyfasi. Ökad spontanaktivitet
MEP
Neurografi normalt
Likvoranalys
Blodprover
Muskelbiopsi
DNA analys
34
ALS. Behandling
Multidiciplinär approach
Rilutek/riluzol
Symptomatisk beh
Non invasiv och invasiv ventilation
Framtiden: tofersen intrathekalt. C9orf genterapi. Immunoterapi
35
Myastena gravis. Bakgrund
20-30 år. Kvinnor
36
Myastena gravis. Symptom
Uttröttbarhet proximalt
Okulär - ptos, diplopi
Bulbär - tal, sväljning, andning
37
Myasten kris
Respiratorisk insufficiens till följd av myasten svaghet i andningsmuskulatur. Följa PEF på patienten
38
Myastena gravis. Diagnostik
Anamnes
Upprepade rörelser
Edrofoniumtest
Neurofysundersökning. Enkelfiber EMG
Antikroppsanalys. AChR-ak, MuSK-ak, ak mot tvärstrimmig muskulatur
DT torax. Tymus hyperplasi? Tymom
39
Myastenia gravis. Behandling
Symptomlindrande. Kolinesterashämmare.
Kortison
Immunmodulerande behandling - azatioprin. IvIg. Plasmaferes
Tymektomi
Komplementinhibition
FcRn receptorhämmare
Stamcellstransplantation
40
Myopati. Symptom
Kraftnedsättning (Proximalt tilltagande). Myalgi. Myotoni. Muskelatrofi (ovanligt). Ofrivillig muskelaktivitet (kramper, fascikulationer, rippling, myokymier). Varierande paralystillstånd. Myasteni. Muskeluttröttbarhet utan pares
41
Myopati. DIagnostik
Hereditet
Status. Proximal svaghet
Muskelbiopsi
Blodprover: CK, TSH, T4, SR, immunologiska prover, laktat, fettsyror, genetiska prov
42
Myopati. Kongenitala
Central core disease
Nemalin body myopati
Centronukleär myopati
Andra kongenitala myopatier
43
Myopati. Duschenne/becker dystrofi. Bakgrund
X kromosomalt ärftlig. Endast pojkar
Debut 2-4 ård ålder
44
Myopati. Duschenne/becker dystrofi. Symptom
Proximal svaghet. Förlorad gångförmåga. Kardiomyopati. Andningsvvikt. Skolios. Vingskapula. Vadhypertrofi
45
Myopati. Duschenne/becker dystrofi. Behandling
Kortison. Hjärtsviktbehandling
46
Myopati. Dystrofika myotokina typ 1. Ärftlighet
Autosumalt dominant multisystemsjukdom
47
Myopati. Dystrofika myotokina typ 1. Symptom
Kraftnedsättning i bulbär och distal muskulatur + myotoni. Arytmmier. Andra organpåverkan
48
Myopati. Andra dystrofiformer
Distala muskeldystrofier
Limb girdle dystrofi
FSHD
Oculofaryngeal muskeldystrofi
Emery driefuss muskeldystrofi
49
Metabola myopatier. Symptom
Drabbar energikrävande organ
50
Metabola myopatier. Diagnostik
p-laktat
Muskelbiopsi
Enzymmätning
Genetisk utredning
51
Inflammatoriska myopatier. Typer
Dermatomyosit. Inklusionskroppsmyosit. Immunmedierad nekrotiserande myopati. Overlapsyndrom. Polymyosit. Paramaligna myosier. Läkemedelsutlösta myositer. Infektiösa myositer
52
Inflammatoriska myopatier. Behandling
Som myastenia gravia
Kortison
Kombineras med azathioprin eller metotrexat
53
Jonkanals myopatier. Typer
Periodisk paralys
Myotona congenita
54
Stroke. Riskfaktorer. Biologiska
Ålder. Man. Etnisk tillhörighet. Tidigare stoke eller TIA. Hereditet (CADASIL, fabry sjukdom, neurofibromatos typ 1)
55
Stroke. Riskfaktorer. Medicinska
Hypertoni. Hjärt och kärlsjukdomar. Diabetes mellitus. TIA. Metabolt syndrom. beh med östrogen. Blåsljud över halsartär. Migrän med aura
56
Stroke. Riskfaktorer. Livsstilsfaktorer
Rökning. Fysisk inaktivitet. Högt alkoholintag. Lågt intag av frukt, grönsaker, fisk. Stress. Missbruk
57
Stroke. Riskfaktorer. Mindre vanliga
Polycytemia vera. Koagulationsrubbningar. Borreliainfektion. Infektion/inflammation i CNS
58
Stroke. Symptom. Främre cirkulation
Kontralateral hemiplegi, central facialispares, hemisensorisk deficit, homonym hemianopsi. Afasi. Neglekt
59
Stroke. Symptom. Bakre cirkulation. Vertebro basillaris
Pares och/eller känselnedsättning. Central eller perifer facialispares.
lillhjärnssymtom t ex ataxi, yrsel, balansstörning
kranialnervspåverkan: sväljningssvårigheter, tungpares, heshet,sluddrigt tal, ögonmotorikstörning, nystagmus
ögonsymtom: homonym hemianopsi, kortikal blindhet
Medvetandesänkning
Påverkan på andning och cirkulation
60
Stroke. Symptom. Bakre cirkulation. Basillaris
Tetrapares. Blickpares uppåt. Synfältsdefekt: homonym hemianopsi. Kortikal blindhet
Ataxi, yrsel, balansstörningar. Visuella hallucinationer. Medvetandesänkning
61
Stroke. Symptom. Bakre cirkulation. Wallenberg syndrom
Yrsel. Illamående. Kräkning
Nystagmus
Ilsilateral hemiataxi
Nedsatt känsel för smärta och temp ilsilateralt
Ipsilateral svalg, stämbandspares, hornerssyndrom
62
Horners syndrom
Mios. Ptos. Endolftalmit. Vasodilation
63
TIA. Karotissymptom
Övergående pares. Känselnedsättning. Afasi. Amaurosis fugax
64
TIA. Vertebrobasillarissymptom
Övergående balansrubbning. Yrsel. Dubbelseende. Dysartri. Långa bansymptom
65
Stroke. Diagnostik
Anamnes
NIHSS
Labbprover
DT huvud med angiografi
MR vid differentialdiagnostik
Duplex halskärl vid karotisstenos misstanke
EKG akut
Ekokardiografi vid kardiell embolimisstanke
LP vis misstanke på infektion eller inflammation CNS
66
Stroke. Behandling. Akut
Alltid DT angio före behandling
Akut trombolys med tPA inom 4.5 timmar
ASA bolusdos + standarddos dagligen
Endovaskulär trombektomi. Basillarisocklusion eller trombos som har varit länge
67
Akut trombolys. Kontraindikationer
Blödning. Obetydliga symptom. Pågående förbättring. NIHSS<5. Allvarlig stroke (t.ex NIHSS >25). BT > 185/110. Pågående Waran/heparin beh
68
Stroke. Behandling. Profylax
Trombocytaggregationshämmare: ASA + klopidogrel/asasantin
Antikoagulantia: Waran eller NOAK om embolisaering eller FF
Karotisändartärektomi. Symptomgivande karotisstenos
STATIN
69
Malign mediainfarkt
Utvecklas inom 2-5 dagar efter infarkt debut
Neurokirurgiskt med dekompressiv hemikraniektomi
70
Hjärntumör. Symptom. Allmänt
Nytillkommen huvudvärk. Personlighetsförändring. Kognitiv nedsättning. Trötthet, illamående, kräkningar. Obskurationer. Papillödem. Sänkt medvetandegrad. Inklämningsfenomen. Sträckkramper, ockulomotoriuspares, pulssänkning, bltr stegring
71
Hjärntumör. Symptom. Frontallob
Motoriska/generaliserade anfall. Hemipares. Afasi. Personlighetsförändring. Psykiska symptom. Minnesstörning
72
Hjärntumör. Symptom. Parietallob
Motoriska/sensoriska anfall. Hemihyperestesi. Bristande uppmärksamhet. Kontralateral homonym hemianopsi. Neglekt
73
Hjärntumör. Symptom. Temporallob
Kontralateral dysfunktion i kortikospinala banor. Homonym kvadrantanopsi. Afasi. Partiella komplexa anfall
74
Hjärntumör. Symptom. Occipitallob
Synfältsbortfall. Fokala occipitala anfall
75
Hjärntumör. Symptom. Tredje ventrikel
Hydrocefalus. Lägesberoende huvudvärk. Kräkningar
76
Hjärntumör. Symptom. Hjärnstam
Kranialnervspåverkan. Långa bansystem. Spastisk pares. Känselnedsättning. Ataxi. Vertikal blickstörning. Internukleär oftalmoplegi
76
Hjärntumör. Symptom. Hjärnstam
Kranialnervspåverkan. Långa bansystem. Spastisk pares. Känselnedsättning. Ataxi. Vertikal blickstörning. Internukleär oftalmoplegi
77
Hjärntumör. Symptom. Cerebellum
Hemiataxi. Balansstörning. Occipital huvudvärk. Yrsel. Nystagmus
78
Hjärntumör. Diagnostik
Neurologstatus. RLS
DT hjärna. Torax utesluta metastas
MR
Lumbalpunktion. OBS inklämning
PET
79
Hjärntumör. Behandling
Kortison
Operation - biopsi, extirpation
Vakenkirurgi - brain mapping
Monopolär elektrisk stimulering
Onkologisk beh: strål, cytostatika, TTF
80
MS. Etiologi
Miljö, arv, slump
81
MS. Debutsymptom
Optikusneurit
Muskelsvaghet. Spasticitet. Uttröttbarhet
Lhermittes parestesier
82
MS. Andra symptom
Ataxi
Internukleär oftalmoplegit. Patognomont
Blås/tarm/Sexuella besvär
Trötthet
Subkortikala kognitiva symptom
Neurogen smärta
83
MS. Diagnostik
MR hjärna och ryggmärg
LP. IgG oligoklonala band
84
MS. Behandling
Skov: Kortison, plasmaferes
Tysabri. Infusion
Gilenya, zeposia
Orevus, kesimpta
Mabthera
Rekonstitutionsbehandling. Autolog stamcellstransplantation
85
Sömn. Diagnostik
Anamnes
Sömndagbok
Frågeformulär. ESS, PSQI, BSAQ
Polygrafi
Polysomnografi
Aktigrafi
86
Insomni. Etiologi
Hyperarousal
Maladaptiv stressreaktion
Missbruk. Läkemedelsbiverkning. Sköldkörtelsjukdom
Annan sjukdom
87
Insomni. Behandling
Sömnråd. KBT
GABA agonister (Z preparat)
Övriga preparat. Prapavan, atarax, circadin
Bensodiazepiner
Mirtazapin
88
Narkolepsi. Debut
I tonåren och i 35-40 års ålder
Associerat med andra autoimmuna sjukdomar
89
Narkolepsi. Symptom
Triad: Sömnparalys. Hypnagoga. Kataplexi
Viktuppgång. Sömngång under REM sömn
90
Narkolepsi. Diagnostik
Dagliga sömnattacker
MSLT
Om ej kataplexi krävs även HLA typ och lågt orexin i likvor
91
Narkolepsi. Behandling
Sömnhygien. Schemalagd sömntid
Vakenhetshöjande medicinering - modiodal, metylfenidat, amfetamin
Medicincering mot kataplexi - SNRI, TCA, Xyrem
92
Djupsömnparasomnier. Symptom
Sömngång. Nattskräck. Konfusoriska uppvaknanden. Sleep eating disorder. Sexsomni
93
Djupsömnparasomnier. Diagnostik
Videopylosomnografi
94
Djupsömnparasomnier. Behandling
Sömnhygien
Schemalagda uppvaknanden
Läkemedelsbehandling. Paroxetin
95
REM sömnsparasomnier. Diagnostik
Videopolysomnografi
yt-EMG mätning under REM och icke REM
Klonazapam god effekt
96
Dygnsrytmstörningar. Behandling
Ljus
Melatonin
Motivationshöjande åtgärder
Regelbundet arbetsschema
Använd andra zeitgebers
97
Hydrocefalus. Obstruktiv
Akveduktstenos. Blödning vid ventriklar. Tumörobstruktion, Foramen monro cysta. Myelomeningoccele
98
Hydrocefalus. Kommunicerande
Defekt araknoidalgranulationer. Normaltryck. Sekundär (blödning. Meningit. trauma)
99
Hydrocefalus. Diagnostik
Anamnes.
DT, MR, ultraljud
Shuntöversikt
Lab
LP vid icke obstruktiv hydrocefalus
100
Hydrocefalus. Behandling
Shunt. Shuntventil
Implantatkirurgi. Ventrikulocisternostomi
101
Normaltryckshydrocefalus. Symptom
Gångproblem. Balanssvårigheter. Kognitiv svikt. Urinträngningar/inkontinens
102
Normaltryckshydrocefalus. Diagnostik
DT eller MR hjärna. Ventrikelvidgning?
Fysioterapi
Lumbalpunktion. Låga halter av amyloid, amlyoid precursor protein och Tau i likvor är typiskt för iNPH
103
Normaltryckshydrocefalus. Behandling
Bukshunt eller hjärnshunt
104
Polyneuropati. Definition
Svaga eller bortfallna reflexer
Nedsatt distal muskelkraft
Nedsatt distal känsel
105
Polyneuropati. Symptom
Sensoriska - parestesier. Brinnande känsla. Åtkramande. Smärta. Hyperestesi. Balansstörning
Motoriska - Muskelkramper. Distal svaghet. Atrofier
Autonoma - Torr hy. Nedsatt svettning. Postural hypotension. Nattlig diarre. Förstoppning. Impotens. Blåstömningssvårigheter
106
Polyneuropati. Axonal. Etiologi
Okänd. Toxisk. Bristtillstånd. Diabetes. Infektion. CIAP
107
Polyneuropati. Demyeliniserande. Etiologi
Ärftlig. Inflammatorisk. CIDP
108
Polyneuropati. Axonal och demyeliniserande. Etiologi
Systemsjukdomar. Inflammatorisk. Cancer
109
Polyneuropati. Akuta
Guillain Barre
Facialispares av borrelia
Ciritcal illness polyneuropati
110
Polyneuropati. Subakuta
Inflammatoriska. Paramaligna
111
Polyneuropati. Kronisk
Toxisk kemisk. Metabol
112
Diabetespolyneuropati. Patologi
Hyperglykemi orsakar sorbitolinlagring i nerver och mikrovaskulära komplikationer vilket försämrar nervernas kärlförsörjning
113
Diabetespolyneuropati. Symptom
Symmetrisk diffus sensorisk neurpati. Mononeuropati. Tryckpareser. Diffus småfiberneuropati. Autonom dysfunktion. Smärta
114
Diabetespolyneuropati. Diagnostik
Minskade senreflexer
Glukosprofil. Kreatinin
Elektroneurografi. EKG
115
Diabetespolyneuropati.Behandling
Livsstilsförändringar
Analgetika. Antidepressiva. Kapsaicin. Antiepileptika
116
Toxisk neuropati. Etiologi
Alkogol. Akrylamid. Arseknik. Lösningmedel. Bly. Kvicksilver
Infektionsläkemedel. Cytostatika. L-dopa. Litium. Tacrolimus. Antabus
117
Polyneuropati. Vitaminbrister
B1/tiamin. Beriberi
B6 överskott
B12. Mer myelopati
B9/Folsyra
118
CIAP. Definition
Symptom minst 3 månader
Symmatrisk distal utbredning
119
CIAP. Riskfaktorer
Nedsatt glukostolerans. Högt BT. Hyperlipidemi. Obsitas. Sömnapnesyndrom
120
Polyneuropati. Charcot marie tooth. Diagnostik
Oförmåga dorsalflektera fotleder och tår
Atrofi underben och handmuskler
Förlust av extremitetsreflexer
Höga fotvalv och hammartår
121
Polyneuropati. HNPP. Diagnostik
Dropphand. Droppfot. Plexuspares. Domningar
122
Guillain barre. Etiologi
Autoimmun. Utlösande infektioner
123
Guillain barre. Symptom
Proximal muskulatur svaghet.
Respirationsbesvär
Kardiovaskulära symptom. Blt påverkan. Arytmi
Smärta. Djup molande och utstrålande smärta
Blåsretention
Obstipation
Trombosprofylax
124
Guillain barre. Diagnostik
Föregås ofta av ÖVI eller gastroenterit
LP. Lågt cellantal och högt protein
Neurografi. Demyelinisering
125
Guillain barre. Behandling
Plasmaferes. iv immunoglobulin
Kortison
126
CIDP. Symptom
Kronisk progressiv
Symmetrisk proximal och distal svaghet
>8 veckor
Som guillain barre
127
CIDP. DIagnostik
MR nervrötter
Positiv respons på guillain barre beh
128
Epilepsi. Definition
Upprepade orovocerade anfall med minst 24 timmars intervall
129
Epilepsi. Etiologi
Infektion. Genetik. Kortikala anomalier. Posttrauma. Tumörer. Mikrokondiepati. Metabol epileptisk encefalopati. Hypoxisk ischemisk encefalopati. Kärlmissbildningar.
130
Epilepsi. Symptom
Triad: Aura, automatismer och påverkat medvetande
Epigastric raising. Rädsla. Hörselupplevelse. Smak. Lukt. Synintryck. Blekhet. Takykardi
131
Epilepsi. Diagnostik
Anamnes
Neurologisk undersökning
Differentialdiagnostik, psykogen?
EEG. Bandspelar. Videometri. MR. Med eller utan provokation (sömndeprivering, hyperventilation, fotostimulering)
132
Epilepsi. Behandling
Karbamazapin, levetiracetam, Lamotrigin, valproat
Kirurgi
Nervus vagus stimulator
133
Epilepsi. Kirurgi indikation
Beh med två ASM i adekvata doser men ej anfallsfrihet
Misstanke om fokal epilepsi eller okänd orsak
134
Status epilepticus. Etiologi
Stroke. CNS infektion. Intox. Metabolisk orsak. Tumör. Progressiv neurologisk sjukdom. Kärlmissbildningar. Eclampsi. Utsättning av antiepileptika
135
Status epilepticus. Mekanism
GABA receptorer minskar medan glutaminerga receptorer ökar i antal. Måste behandla med GABA läkemedel tidigt för annars finns det inget kvar att behandla.
Förhindra exotoxicitet. Glutaminerg receptor överaktivitet ger kalciuminflöde med nekros och apoptos
136
PNES. Behandling
Kräver videometri för diagnos. Läkemedel mot ångest/depression har effekt
137
Papillödem. Mekanism
Minskar/blockerat axoplasmatiskt flöde p.ga kat tryck i optikusskidan med intraaxonalt ödem
138
Papillödem. Komplikationer
Sekundrä optikusatstasrofi
139
Papillödem. Etiologi
Hjärntumör
Hjärnabscess
Traumatisk ödem
Blödning
Hydrocefalus
140
Papillödem. Diagnostik
Ögonbottenundersökning (Hyperemi av papillen, protrution, exsudat, ytliga blödningar)
Goldmann perimetri
Abduscenspares
141
Triptan. Biverkningar
Trötthet, värmekänsla, tryck över bröstet, tryck/stelhet över nacke och hals
142
Klassisk och symptomatisk trigeminusneuralgi
Klassisk - mekanisk orsak i form av kärlslynga som komprimerar elle ringen orsak. Äldre. Ingen känselnedsättning. Kommer när man t.ex äter
Symptomatisk - Tumör eller neurologisk sjukdom. Alltid känselpåverkan
143
Parkinsonism. Patofysiologi
Dysfunktion av alfa synuklein som ska fragmenterea och uttransportera proteiner som använts i celler. Detta blir störd och fragmenten blir för stora och blir lewy inklusionskroppar. Neurodegeneration av dopaminerga celler i substantia nigra. Börjar i olfaktoriska systemet och sprider sig mot pons, subtantia nigra och hela hjärnan
144
Myasteania gravis. Patofysiologi
Autoimmuna antikroppar binder till olika strukturer i neuromuskulära övergången och leder till minskad känslighet för acetylkolin via bla blockering och degradering av acetylkolinreceptorer
Troligen antigen i thymus som gör att antikroppar bildas?
145
Stroke. Patofysiologi
Minskning av blodflöde i hjärnvävnad leder till energisvikt och depolarisation vilket ger utsöndring av glutamat. Glutamat ger postsynaptiskt influx av kalium och natrium vilket leder till cellödem, dysreglering av transmittorer, mitokondriell skada och fria radikaler och aktivering av enzym. Akut nekros och senare apoptos
146
Karotissymptom. Det viktigaste
Amaurosis fugax. Art ophtalmica första grenen från art carotis interna
147
NIHSS. Uppgifter
Vakenhetsgrad. Orientering. Förståelse. Ögonmotorik. Synfält. Facialispares. Pares i arm. Pares i ben. Extremitetsataxi. Sensibilitet. Språkförståelse. Dysartri. Sensoriskt neglekt
148
Gliom. Molekylärpatologi
IDH. Diagnostik och prognostik
1p/19q. Delesion bättre svar på cytostatika
MGMT. Promotor metylering bra för val mellan cytostatika och strålbehandling
149
Narkolepsi. Patofysiologi
Autoimmun/sekundär till skada destruktion av orexinnervceller i hypothalamus
Sekundär narkolepsi kan förekomma beroende på primärorsak
150
CSF. Funktion
Stördämpare. Avtransport av metaboliter. Hormontransportör inom CNS. Immunologisk
151
CSF. Bildning
Främst plexus choroideus i ventriklar samt ependym. Även interstitiella rummet periventrikulärt
Tas upp via arachnoidalagranulationer i venösa sinus
152
Spasticitet. Rigiditet. Störning anatomi
Spasticitet beror på en bristande centralnervös hämning av muskelspolar och ses vid skador i pyramidbanan. Rigiditet tyder på störd basal gangliefunktion och ses framförallt vid
Parkinsons sjukdom.
153
Parkinsonism. ON-OFF
snabba svängningar av
rörligheter mellan svår rigiditet och uttalade dyskinesier. Detta är till större del relaterat till
farmakokinetiken för L-DOPA och förekommer vid avancerad PD, då upplagringskapacitet
för bildat dopamin minskar pga uttalad neuronförlust.
154
Tremor. 3 Typer
1. Vilotremor som finns i vila, är långsam och regelbuden, vanligen i hand och arm, kan dämpas vid viljemässig aktivering. Ses ofta vid PD.
2. Postural tremor som uppträder vid ständig utsräckning av handarm, försämras vid affekt och dämpas i vila. Ses ofta vid essentiell tremor, hypertyreos, och läkemedelbiverkan (litium) och kaffeintag.
3. Intentionstremor som är ett uttryck för ataxi. Tremor vid extremitetsrörelse mot vissa mål iakttas. Ses ofta vid cerebellära skador.
155
Muskarin kris/akut dystoni. Behandling
Atropin spruta
