ÖNH Flashcards

1
Q

Extern otit. Symptom

A

Klåda i örat. Sekretion. Smärta. Lockkänsla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Extern otit. Etiologi

A

Eksematös. Infektiös. Cirkumskript

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Extern otit. Behandling

A

Baserat på etiologi.
Terracortil. Hydrokortison. Alsolsprit.
Paracetamol. Ibuprofen.
Mekanisk rengöring
Ej exponera för vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Extern otit. Komplikationer

A

Myringit. Stenosering av inre hörselgång

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Sekretorisk mediaotit. Etiologi

A

ÖVI. Akut mediaotit. Undertryck (ex. sniffning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Sekretorisk mediaotit. Symptom

A

Lock eller fyllnadskänsla i örat
Bubblande, knastrande ljud i örat
Hörselnedsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Sekretorisk mediaotit. Undersökning

A

Otoskopi
Öronmikroskop. Indragen eller normal trumhinna med vätska bakom. Orörlig
Hörseltest med stämgaffel. Ledningshinder
Audiometri
Tympanometri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Sekretorisk mediaotit. Behandling

A

Vasalvamanöver. Snyta sig vid förkylning
Självläkning över sommaren
TMD. Nedre anteriora delen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Akut mediaotit. Etiologi

A

Bakterier (streptococcus pneumoniae. Haemophilus influenzae. Moraxella catarrhalis)
Virus (RSV, influensa, adenovirus)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Akut mediaotit. Symptom

A

Purulent sekretion. ÖLI. Snabbt insättande öronsmärtor. Skrikighet. Feber. Försämrad aktivitet/aptit/sömn. Trötthet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Akut mediaotit. Diagnostik

A

Otoskopi
Öronmikroskop. Buktande, ogenomskinlig, färgförändrad, orörlig, perforerad trumhinna. Kärlrik
Tympanometer. Vätskebildning bakom trumhinna
Härselnedsättning. Ledningshinder
(Nasofarynx eller sekretodling)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Akut mediaotit. Behandling

A

Otitkonsensus
Barn 1-12: Smärtstillande. Högläge. Aktiv exspektans. Antibiotika vid komplicerande faktorer
Andra åldrar: Behandling med PcV 5 dagar
TMD rör: Minst 3 episoder av AOM under 6 månader eller 4 under ett år.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Akut mediaotit. Komplicerande faktorer

A

Svår värk trots analgetika
Infektionskänslighet
Missbildningar i inneröra
Cochleaimplantat
Känd mellanöresjukdom eller operation
Sensorineural hörselnedsättning
Bilateral otit
Perforerade otiter
Allmänpåverkade
“otitbarn”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Akut mediaotit. Uppföljning

A

Ensidig: Vid kvarvarande symptom
Dubbelsidig eller SOM: Var 3 mån i 4 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Akut mediaotit. Komplikationer

A

SOM. Trumhinneperforation. Mastoidit. Labyrintit. Meningit. Epidural abscess. Sinustrombos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kronisk tonsillit. Symptom

A

Infektionskänsla. Feber. Ont i halsen. Tilltagande svullnad i halsen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Kronisk tonsillit. Diagnostik

A

Långvarig inflammation i tonsiller >3mån

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Kronisk tonsillit. Behandling

A

Tonsillektomi eller tronsillotomi (om obstruktion är problemet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Recidiverande tonsillit. Etiologi

A

Virus. Bakterier (GAS)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Recidiverande tonsillit. Diagnostik

A

Klinisk undersökning (Centorkriterier)
Grupp A streptokock snabbtest

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Centorkriterier

A

Feber > 38.5
Ingen hosta
Ömhet över adeniter i käkvinklar
Beläggning på tonsiller eller rodnade svullna tonsiller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Recidiverande tonsillit. Behandling

A

Antibiotika: positivt snabbtest + 3 centorkriterier. PcV. Vid recidiv klindamycin
Tonsillektomi: Efter antibiotikabehandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Peritonsillit. Symptom

A

Efter bakterietonsillit. Ensidig svår smärta mellan tonsillen och svalgväggen
Trismus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Peritonsillit. Behandling

A

Antibiotika.
Incision + debridering
Tonsillektomi a chaud. Efter 2 peritonsilliter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
PFAPA. Vad är det?
Autoinflammatorisk sjukdom som endast drabbar barn
26
PFAPA. Feberepisoder
3-6 dagar Regelbundet återkommande Spontant övergående. Annars tonsillektomi
27
Snarkning. Barn. Etiologi
Tonsillförstoring. Adenoidförstoring. Övervikt. Missbildningar (vid syndrom)
28
Snarkning. Barn. Symptom
Högljudd andning eller snarkning Munandning Tandproblem Återkommande ÖVI
29
Snarkning. Barn. Utredning
Anamnes. ÖNH status Frågeformulär (AHI, ODI). Polygrafi. Polysomnografi (golden standard)
30
Snarkning. Barn. Komplikationer
Somatiska (hjärta. Tillväxt) Neurokognitiva (humör, inlärning) Kronisk munandning (avvikelse bett och ansiktskelett) Nedsatt livskvalitet
31
Snarkning. Barn. Behandling
Tonsillotomi/ektomi Adenoidektomi (skrapning, abrasio) Non invasiv ventilation (CPAP)
32
Snarkning. Vuxna. Utredning
Kräver Nattlig andningregistrering (polygrafi) eller NAR + symptom ELLER höga PG, NAR värden Bra med annat också
33
Snarkning. Vuxna. Riskfaktorer
Övervikt. Ålder. Anatomi. Genetik. Manligt kön. Kvinnligt menopaus. Rökning. Alkohol. Sömn i ryggläge
34
Snarkning. Vuxna. Konsekvenser
Försämrad livskvalitet Olyckor i trafik och arbetsplats Andra allvarliga sjukdomar (kardiovaskulär, metabol, neurodegeneration, cancer) Perioperativa komplikationer
35
Snarkning. Vuxna. Behandling
Livsstil CPAP (vid OSAS): Förstahandsval MAD (apneskena) eller AS: Lätt till måttlig OSAS Kirurgi: Stora tonsiller, UPP, UPPP, inget annat fungerar
36
Röststörningar. Funktionella
Normala stämband och normal neurologisk styrning Fonasteni Psykogen/funktionell afoni Målbrottsstörning
37
Röststörningar. Funktionellt organiska
Överansträngningsorsakada förändringar Stämbandsknottror (vuxenknutor?) Polyper Stämbandshematom
38
Röststörningar. Infektiösa
Subglottisk laryngit - pseudokrupp Epiglottit Akut laryngit Papillom
39
Röststörningar. Inflammatoriska
Granulom Reflux Kronisk laryngit Reinkeödem
40
Röststörningar. Medfödda
Missbildningar Laryngomalaci Sammanväxning/web Heshet
41
Röststörningar. Neurologiska
Recurrenspares Bilateral recurrenspares Spasmodisk dysfoni
42
Röststörningar. Tumörorsakade
Tumörer kring stämband
43
Röststörningar. Trauma
Yttre direkt våld Inre efter intubation Röstöveransträngning
44
Röststörningar. Övriga
Läkemedelsbiverkan Cystor Anchylos Endokrina T.ex hypotyreos
45
Talstörningar. Typer
Klangstörning - nasalering Artikulationsstörning - dysartri Talrytmstörning - stamning
46
Tal/röststörningar. Diagnostik
Lyssna. Titta. Spegel Flexibelt fiberlaryngoskop Stroboskopi NBI ljus Höghastighetskamera MLS
47
Dysfagi. Etiologi
Neurologisk/neuromuskulär (ALS, stroke, parkinson) Slemhinnepåverkan (t.ex infektion, inflammation) Rumsinskränkande processer Dåliga tänder/proteser
48
Dysfagi. Undersökning
ÖNH status FUS Videoradiografi Hypofarynx, esofagusröntgen Esofagusmanometri och pH metri Esofagoskopi
49
Dysfagi. Behandling
Avlägsna orsak Anpassa för bortfall av näring Träning av återstående funktion
50
Dysfagi. Konsekvenser
Undernäring. Uttorkning. Aspiration. Social isolering
51
Munhålecancer (29%). Typer
Tungcancer. Ginvacancer. Buccalcancer
52
Orofarynxcancer (27%). Symptom
Smärta i halsen. Sväljningsbesvär. Grötigt tal. Hård sårig mandel
53
Orofarynxcancer (27%). Riskfaktorer
HPV
54
Larynxcancer (12%). Indelning
Supraglottisk - sväljningssvårigheter Glottisk. VANLIGAST. Heshet Subglottisk - Stridor, heshet
55
Läppcancer (9%)
Hög överlevnad. Syns bra
56
Spottkörtelcancer (7%). Symptom
Knuta. Hudstramning/spelsinhud. Perifer facialispares Parotis, submandibularis och sist sublingualis
57
Näsa/bihålecancer. Symptom
Ensidig snuva. Blödning. Nästäppa. Dubbelseende. Smärta i kind
58
Hypofarynxcancer. Symptom
Sväljningssvårigheter. Smärta mot örat
59
Nasofarynxcancer. Symptom
Knöl på halsen. Sekretorisk mediaotit. Ensidig nästäppa/blödning
60
Benigna tumörer ÖNH
Pappilom (inverterade, exofyriska) Näspolyper Juvenil angiofibrom Spottkörtlar (Pleomorft adenom. Whartintumör) Halscystor
61
Barntumörer ÖNH. Symptom
Feber. VIktnedgång. Nattsvettningar. Trötthet. Hepatosplenomegali. ledvärk. Utslag. Förändringar
62
Akut rhinosinuit. Etiologi
Viral. Postiviral. Bakteriell (streptococcus pneumoniae, haemophilus influenzae). Dålig tänder
63
Akut rhinosinuit. Definition
Inflammation i näsa och paranasala sinus med symptom (nästäppa, snuva, nedsatt lukt) + endoskopitecken (polyper, vargång, ödem/obstruktion av mellersta näsgången) ELLER DT förändringar
64
Akut rhinosinuit. Symptom
Kakosmi. Smärta i tänder. Temperatur >38. Nästäppa. Snuva. Ensidig smärta över sinuslokal
65
Bakteriell maxillarsinuit. Symptom
Illaluktande vargata. Nästäppa. Debut efter ÖVI. Uttalad värk över sinus
66
Akut rhinosinuit. Diagnostik
Anamnes. Klinisk undersökning. Laboratorieprover och odling. Bilddiagnostik vid komplikation, terapisvikt, misstanke om etnicitet
67
Akut rhinosinuit. Behandling
Egenvård. Symptomatisk behandling Nasala steroider (Antibiotika). Kräver sällan detta. Double sickening
68
Akut rhinosinuit. komplikationer
Potts puffy tumor Barnothmoidit Abscess i orbita
69
Kronisk rhinosinuit (>12 v). Riskfaktorer
Rökning. Yrkesexponsition. Luftföroreningar. COPD. NSAID intolerans. Hypogammaglobulinemi. Gastroesofagal reflex
70
Kronisk rhinosinuit (>12 v). Etiologi
Triggar en inflammation som inte stänger av sig. IL-5 positiv - Astma och näspolyper i mellersta gången. IL-5 negativ - inget av dem
71
Kronisk rhinosinuit (>12 v). Behandling
Typ 2 (IL-5 positiv): IgE blodprov. Behandling bra effekt. Koksaltsköljning, nasal steroid, peroral steroid. Kirurgi Typ 1: Inget kan ges mot näsan. Koksaltsköljningbra
72
TMD. Etiologi
Multifaktoriell. Bruxism. Parafunktioner. Trauma. Psykosocial. Genetik. Hormonella faktorer. Samsjuklighet med andra långvariga smärttillstånd. Reumatism
73
TMD muskelpatient. Symptom
Diffus smärtutbredning Trötthet i käkmuskulatur Ökad smärta morgontid (bruxism) Fluktuerande smärta (livssituation) Tungpress Spänningshuvudvärk Inskränkt gapförmåga p.ga muskeltrötthet Sömnstörning Nack-skuldervärk
74
TMD muskelpatient. Diagnoser
Myalgi Myofacial smärta Spänningshuvudvärk med TMD
75
TMD muskelpatient. Behandling
Utredning via allmäntandvård. Bettskena Remiss för bettfysiologisk utredning
76
TMD ledpatient. Symptom
Distinkt ställe där det gör ont Unilaterala symptom Rörelsesmärta Palpationsömhet käkled Käkledsljud (knäppningar krepitationer) Nedsatt gapförmåga. Käklåsning Nedsatt käkrörelse
77
TMD ledpatient. Diagnoser
Artralgi Diskdisplaceringar Degenerativa ledsjukdomar Traumatisk artrit Inflammatoriska käkledssjukdomar Käkluxation Missbildningar och tumörer
78
TMD ledpatient. Behandling
Allmäntandvård och bettfysiologi Kirurgisk utredning och behandling
79
Neuropatisk orofacial smärta. Behandling
Farmakologisk - Karbamezapin, gabapentin Neurokirurgisk - Mikrovaskulär dekompression (icke-destruerande). Partiell skada på ganglion Gasseri(destruerande).
80
Näsblödningar. Etiologi. Ovanliga
Maligniteter - Leukemier. Juvenil angiofibrom. Morbus ossier Grabulomatös polyangit (wegeners)
81
Näsblödning. Behandling. Hemma
Sitt upp. Kläm ihop näsvingarna. Dricka kallt. Vadd
82
Näsblödning. Behandling. Främre
Tuss med adrenalin/lidokain Suga rent Silvernitratsticka. Neutralisera med koksalt Olivolja Diatermera vb
83
Näsblödning. Behandling. Bakre
Packa med gasväv + teracortil Rapid Rhinoeller KAD + främre tamponad Vårdas på sjukhus. Smärtstillande, ångestdämpande, antibiotika Ligatur av sphenopalatina eller embolisering
84
Globuskänsla. Etiologi
Psykogen faktor GERD Irritation i farynx/larynx Underproduktion av saliv Lokala anatomiska förändringar. Tungbashypertrofi. Zenkerdivertikel
85
Globuskänsla. Undersökning
Fiberskopi Bariumröntgen (hypofarynx/esofagus) FUS med fiberskopi Gastroskopi pH mätning i esofagus Manometri. Matstrupslabb
86
Globuskänsla. Röda flaggor
Långvarig hosta Långvarig heshet Smärtsam sväljning Sväljsvårigheter ONT Ensidiga symptom Blodig hosta Oavsiktlig viktnedgång Knöl på halsen
87
Globuskänsla. Behandling
Undvika tobak, alkohol, koffein, vätskeintag PPI beh Logoped. Av slappningsövningar KBT. SSRI Amitryptipin
88
Sekretorisk mediaotit. Patofysiologi
Cellsystemet i mellanörat inte får gasutbyte via örontrumpeten får vi undertryck och trumhinnan dras in lite och vätska träder ut
89
Säker AOM
Purulent sekretion och/eller perforerad trumhinna ELLER buktande, ogenomskinlig, färgförändrad, orörlig trumhinna
90
Osäker AOM
Ogenomskinlig, färgförändrad, orörlig, ej buktande trumhinna ELLER trumhinnan kan inte identiferas
91
Extern larynxmuskulatur. Funktion
Höjer och sänker larynx
92
Intern larynxmuskulatur. Funktion
Alla utom en stänger glottis Posterior cricoarytenoid öppnar
93
Intern larynxmuskulatur. Namn
M. cricoarytenoideus posterior M. cricoarytenoideus lateralis M. arytenoideus M. Cricothyroideus M. Thyroarytenoideus
94
Intern larynxmuskulatur. Nervförsörjning
Alla muskler förutom circothyroideus av n.reccurens (n.laryngeus inferior) M. cricothroideus - N.laryngeus superior
95
Sväljning. Tre faser
Orala fasen Faryngeala fasen Esofageala fasen
96
Sväljing. Oral fas
Viljestyrd från hjärnbarken. Passerar gombågen tar sväljreflexen över
97
Sväljning. Faryngeal fas
Sensorimotorisk reflexbåge. Larynx höjs och samtidigt som tungan börjar sin tillbakarörelse. Epigolttis faller över luftstrupen. Koordineras med andningen
98
Sväljning. Esofageal fas
Transport kontrolleras av vagus och glossopharyngeusnerven. Plexus pharyngeus. PES och LES öppnar sig. Longitudienella muskler stela circumferentiella muskler kontraktion
99
Heshet i mer än 3 veckor utan förbättring
Misstänk larynxcancer
100
Sväljbesvär eller klumpkänsla med smärta upp mot öronen
Misstänk hypofarynxcancer och supraglottisk larynxcancer
101
Ensidig nytillkommen nästäppa som inte växlar sida
Misstänka sinonasal cancer
102
Läppcancer. Behandling
Kirurgi. Ibland radioterapi
103
Tungcancer. Behandling
Små tumörer operation och halskörtelutrymning Större tumörer strålbehandling och kirurgi (lambå)
104
Buccal cancer. Behandling
Små tumörer. Operation Större tumörer. Lambåkirurgi
105
Gingivalcancer. Behandling
Kirurgi. Kombination med RT om stora tumörer Vid beninvation, lambåkirurgi
106
Orofarynxcancer. Behandling
Strålbehandling med cytostatika
107
Nasofarynxcancer. Behandling
Radioterapi och cytostatika
108
Hypofarynxcancer. Behandling
RT cytostatika. PEG eller sond Recidiv, laryngektomi
109
Larynxcancer. Behandling
Små tumörer. Laserexcideras Broskpenetration - Laryngektomi. Trach
110
Spottkörtelcancer. Behandling
Kirurgisk. Ibland strålning Rekonstruktion av facialisnerven
111
Sinonasal cancer. Behandling
Kirurgi och strålbehandling Rekonstruktion med platta
112
Reineödem
Kronisk stämbandsödem. P.ga rökning och kvinnor
113
Barntumör. Behandling
Opåverkade barn. Expektans Lgll >2 cm Pennicillin i 10 dagar. Därefter ny kontroll Ultraljus om veksam Supraklavikulära körtlar - UTRED för malignitet
114
Le fort frakturer
Le fort I - separation av hårda gommen från resten av ansiktsskelett. Maxillan ruckbar Le fort II - Separation av mellanportionen av ansiktsskelettet från kraniet. Maxilla och näsa ruckbar Le fort III - Separation av hela mellanansiktet från resten av kraniet. Förlängd ansikte
115
Avsvällning av näsan
Otrivin, nezeril, spray, bomullstuss
116
Kronisk rhinosinuit (>12 v). Symptom
Non typ 2 - Mukus i näsan, ansiktssmärta Typ 2 - Kakosmi. Blockad i näsan
117
Septumdeviation. Alarinsufficiens. Conchahypertrofi. Undersökning
Rhinomanometri. Före och efter avsvällning. Patologiskt värde innebär att patienten inte blir bra av en operation
118
Blow out fraktur. Kliniska fynd
Diplopi. Entrapment of m. rectus inferior Periorbitalt hematom Endolftalmus (ibland)
119
Mandibelfraktur. Behandling
Kirurgi utgår från bettet som referensram