Psychological Assesssments Flashcards
Utifrån boken och frågor från tentan.
Vilka är dem huvudsakliga delarna i Suhrs biopsykosociala intervju?
Öppningsfrågor
- Induktivt perspektiv
- Brett och öppet
- Samla information om klientens problematik (deras perspektiv)
- Konsekvenser
Tidsmässiga frågor
- Specifika frågor, lite mera stryda än tidigare
- Hur länge
- När började det?
Biopsykosociala frågor
- Ett mer helhetsperspektiv på problematik
- Utesluta olika områden eller diagnoser
- Medicinskt, kultur, familj, arbete, rätten, skolan osv
- Börjar öppet men strukturerat på slutet
- Checka av listor
Trattmodell, brett till smallt
- Initiala intervjun är utgångspunkt för att sätta hypoteser
- Öppen start, leda patienten och styra patienten
Utvecklingsrelaterad intervju
Representativeness Bias*
- Tankefel
- Känslig för induktiv/intutions system
- Benägenhet att dra slutsatser kring det vi ofta ser
Observationer, symtom och karaktärsdrag - Grundas på data
- Kan vara effektiva och ge resultat som stämmer
- Att dra korrelationer är inte tillräckligt för att dra en slutsats
Rates of sjukdomen
Hur specifik är korrelationen och hur stor är sannolikheten - Påverkar andra biases
Availability Bias
Confirmatory Bias
Availability Bias*
- Händer när information som är nära till hands påverkar besluten man tar
Remissfråga
Senaste informationen som kom fram vid testning (recency)
Andra klienter, egen erfarenhet
Den mest detaljerade informationen från klienten själv, ovanligaste - Påverkar utredningen, när information sökes
- Psykologen blir starkt påverkad av det första man hör om klienten, som påverkar resterande utredning (primacy bias)
Induktiv Resonemang*
- Börjar med specifika observationer, för att sedan flika sig ut och generalisera dem specifika beteenden eller deras implikation
- Bottom up process
- Formulera hypoteser
- Ses som en mer öppen och utforskande
- I början av utredningen, öppna frågor
Deduktiv Resonemang*
- Börjar med en eller flera möjliga hypoteser kring problematiken
- Top down process
- Jobbar sig neråt till specifika slutsatser, beteenden som passar in med sin första hypotes
- T ex specifik diagnos, passar det in i det klienten uppvisar
- Mycket mera strukturerad, bekräftande process (eller nekande)
- Slutna frågor
- Metod- och diagnosutredning, eller i slutet
Confirmatory Bias*
- Tendensen att fokusera mer på information som stämmer överens med det man redan ser, alt söker upp information som bekräftar
- Förbiser det som går emot ens hypotes
- Ses som en mer medveten process, du aktivt söker upp en viss typ av information
- Påverkar hur du fångar in information under utredning
Felaktig och bristfällig - Missar att se barnet ur sin helhet
- Leda till felaktiga diagnoser, och förkortar en utredning
Vilka delar består biopsykosociala modellen av?
- Biologiska faktorer
- Psykologiska faktorer
- Sociokulturella faktorer
- Fokus på utveckling, för att förstå klienten problematik se hur dem olika faktorerna påverkar en och kunna hitta en behandling som passar
- Depression i två individer kommer att ha olika historia
- Lika mycket fokus på alla faktorer, ej lägga mer fokus på det ena över det andra
Vad menar Suhr med att ha ett vetenskapligts arbetssätt vid psykologiska utredningar?*
- Utredning mer strukturerad och metodisk som process
- Samla in data + analysera objektivt
- Hypotesdrivande process
- Testning
- Objektivitet
- Kritisk mot data och hantering
- Etik och ansvar
Vad innebär den biopsykosociala modellen?*
- Att se utredningen från olika perspektiv
- Olika faktorer kan påverka hur klienten symtom uppvisar sig
- Viktigt med utvecklingspsykopatologi
- Leder inte alltid till diagnos, fokus på förståelse
- Viktigt under hela utredningen
- Vad har påverkar och vad påverkar klienten nu
- Fokus på faktiska beteenden och symtom som presenteras av patienten
Vad innebär det med att Suhr ser utredning som problemlösning?
- Utredning är som ett detektivarbete
- Dynamik process där det besluts tas hela tiden
Sårbar till relaterade biases - Diagnoser har ofta hög samvarians med andra sjukdomar
Hindsight Bias
- Överskattar sannolikheten av en specifik diagnos när en redan är känd
Har fått en tidigare diagnos - Bör alltid tänka på validiteten av tidigare utredningar
Får en under kris
Diagnos från barndomen
Regret Bias
- Överskattar sannolikheten av “base rate” på en sjukdom, på grund av tidigare erfarenhet
Hjärtproblematik - Att få en fel diagnos kostar lika mycket som att få rätt
Diagnostic Bias
- Att alltid se diagnoser överallt
- Inte alltid att det finns en diagnos enbart för att det finns svårigheter, eller att svårigheterna fångas upp av DSM kriterier
- Flera diagnoser samtidigt
- Symtomen är vanliga bland flera diagnoser, en kanske inte passar in
- Primed från remisser
- Ökar risken för confirmatory bias
På vilka sätt kan man minska felaktiga beslut under en utredning?
Erfarenhet
- Exponeras till olika fall för att förstå differentialdiagnostik
- Ödmjuk och inte arrogant (diagnostic errors)
- Handledning
Träning i att ta beslut
- Att vara medveten om bias är kanske inte tillräckligt
- Jobba med analytiska systemet, inga förhastade slutsatser
Kunskap
- Lära sig prevalensen för sjukdomar
- Vilka sjukdomar korrelerar med varandra
- Kunskap om olika testresultat, vad visar dom på och går det att generalisera till klienten jag har nu
- Jobba med att få information från flera perspektiv och miljöer
Hur väljer jag vilket test jag vill använda, enligt Suhr?
- Teoretisk konstrukt
Vad mäter konstruktet? - Rätt situation med rätt instrument
Vad är syftet med testningen? - Praktisk användbarhet
Kunskap
Förutsättningar på klienten
Tillräckligt med tid - Standardisering
Normgrupp - Reliabilitet
Pålitlighet
Felmarginal?
Mått på .80? - Validitet
Mäter det konstruktet det avser att mäta?
