Olika metoder för insamling Flashcards

Från kursböcker och föreläsning

1
Q

Vad handlar datatriangulering om?

A
  • Att använda sig av olika källor, metoder och bedömare
  • Få information från olika miljöer och situationer
  • Även från olika tidspunkter i klientens historia
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka metoder använder vi oss av?

A
  • Skriftliga källor eller arkivmaterial
  • Samtal, intervjuer och observationer
  • Skattningar
  • Test
  • Strukturerade instrument (för att hålla koll informationen)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Skriftliga Källor - Typer

A
  • Journalhandlingar
    Tidigare vårdtillfällen/utredningar
  • Pedagogiska handlingar
    Betyg, beteenden
  • Domslut
    Kriminalvården
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Skriftliga Källor - Varför och När

A
  • Svårt att komma ihåg allt
  • Få flera perspektiv på klientens problematik
    Historik
  • Inte villig att dela med sig av allt vid utredningen
  • Hur klienten fungerar i andra miljöer
  • I början av utredningen, få en överblick
  • Screening
  • Formulera hypoteser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Skriftliga Källor - Att tänka på

A
  • Inte objektiv fakta
  • Vårdanteckningar kan vara svåra att tyda
  • Validiteten i andras bedömningar
  • Lång tid att få tag på
  • Tidskrävande, och ostrukturerat (anteckningarna)
  • Hålla sig till konkreta beteenden, ej tyckande
  • Ej använda sig av anonyma källor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Observationer

A
  • Egna observationer
  • Andras observationer
  • Klienten själv (engagemang i utredningen)
  • Viktig del för att förstå individen och deras samspel med omvärlden
  • Validerar testresultat på verkliga beteenden
    Stämmer det eller inte?
  • Kvantifiera beteenden
    Hur ofta?
    Hur länge
  • Kvalitativ data
    Vem var du med
    Var var du
  • Kartlägga beteenden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Observationer - Vad observeras?

A
  • Klientens beteende och apparans
  • Vägas in i bedömningen
  • Görs under hela utredningen
    Väntrummer
    Socialt samspel
    Testningar
  • För anteckningar för att komma ihåg
  • Sållar informationen: typiskt för klienten vs ovanligt beteende
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Observation - Psykisk Status

A
  • En checklista för mig själv
  • Att kunna jämföra beteenden (dålig vs bra mående), få andra att förstå funktionsnivå
  • Motorik
  • Mimik och gester
  • Overta emotioner
  • Kognition osv

Tänk MSE

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Skattningar

A
  • Självskattningar
    MADRS
  • Expertskattningar
    ADOS
    Strukturerade skattningar
    Kräver kunskap
  • Observatörsskattningar, någon som känner klienten väl
    Adaptivt beteende, funktionsnivå vid misstanke om IF eller Autism
  • Vi avgör om resultatet betyder något
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Skattningar - När

A
  • Oftast i början av utredningsporcessen som screening
    Fånga in ev problemområde
  • Inför, under och efter ett utredningsbesök
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Skattningar - Fördelar

A
  • Kunna göra jämförelser
  • Sparar tid
  • Mäta beteende över tid
  • Kan lyfta fram beteenden på ett tydligt sätt
  • Utgångspunkt för diskussion
    Vid genomförandet av skattningen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Skattningar - Nackdelar

A
  • Beroende på av flera faktorer
    Motivation
    Tid
    Förståelse
    Mående
    Egna normar
  • Risk att resultats tas som “face value” av alla involverade
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Tester

A
  • Olika typer av tester
  • Kognitiv funktionsnivå
  • Personlighetsinriktade test
  • Medicinska tester och undersökningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är syftet av testning?

A
  • Att kunnasäga något om klientens sätt att fungera utanför testsituationen
  • Att generalisera beteendet i ett helhetsperspektiv
  • Testresultat är ingen “sanning”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Intervjuer

A
  • Samtal med anhöriga, barn och andra viktiga personer
  • Olika strukturer på intervjun
  • Viktigaste delen i utredningen
    Rikta frågorna till barnet
  • Förstå och få fram information
  • Klienten stimuleras av frågorna
  • Vi leder intervjun
  • Observera icke-verbal kommunikation och förmedla det
    Gester
    Motorik
    Känslor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Intervjuer - Mitt beteende

A
  • Ögonkontakt och fokus
    Micropausa men glöm inte kontakt
    Klocka bakom klienten
  • Mimik, gester och tonfall
    Avslappnad, intresserad och öppen
    Undvik styrande, argumentativ och saklighet
17
Q

Intervju - Relationsinriktade

A
  • Lättare att mobilisera intresse för klienten och dess berättelse
  • Stor engaemang
  • Risk att tappa struktur, ej hinna med allt under sessionen och ev att klienten blir passiv pga min intensitet
  • Anstränga sig att hålla sig till strukturen, lyssna och välja frågor
18
Q

Intervju - Innehållsriktade

A
  • Saklig lagda, ofta en större distans till klient och större fokus på frågorna som ska ställas
  • De planerade frågorna missar information
    Våga gå utanför lådan, ställa fler öppna frågor och vissa intresse
  • Klienten ej känner sig mött och förstådd, vägar inte svara utförligt på frågorna
19
Q

För-och nackdelar med metoderna

A

Samtal, intervju och observationer
- Möjlighet att utforska, fördjupa och påverka
- Tar mycket tid
Skattningar
- Tidseffektivt
- Jämförelser på gruppnivå
- Styrda svar
- Begränsat fokus
- Vad säger svaret om klienten
Test
- Hög validitet och reliabilitet, om utfört korrekt
- Begränsad generaliserbarhet med verkliga livet